1(4) /1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

Transkript

1 (4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson

2 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen ska hållas levande och lägga grunden för barnets eget lärande. Förskoleverksamheten ska stimulera barns språkutveckling och arbeta för att ge barn en god självkänsla Resultat: På våra förskolor pågår språkstimulerande aktiviteter kontinuerligt och vi har blivit mer medvetna om hur en språkstimulerande miljö påverkar barnets språkutveckling. Barns dagliga språkanvändning tillsammans med förskolans personal är grundläggande. Att samtala fördjupat och utvidgat både med varje enskilt barn och i grupp tycker vi är viktigt. Vardagsmatematiken är ett implementerat arbetssätt, där också språkstimulans har en naturlig del. Vår egen medvetenhet i kombination med kunskap om pedagogisk dokumentation har ökat barnens egna samtal med varandra, vilket ökar lärandet mellan barnen. Vi vuxna finns med och utvecklar samtalen genom förståelsefördjupande frågor och vägledande samtal. De avdelningar som i större utsträckning utvecklat den pedagogiska dokumentationen, använder också mer aktivt barnets egna tankar och berättelser som ett medvetet arbetssätt för att stärka språket och synliggöra lärandet. Tre av våra förskolor har deltagit i ett forskningsprojekt tillsammans med MDH. Projektet har studerat förskolan som språklig miljö i relation till barns interaktion i förskolan. Projektet har fördjupat kunskaperna om den språkliga miljön på förskolan. Vi har blivit bekräftade i det vi är duktiga på men också lärt oss mycket nytt. En viktig lärdom vi gjort är att betrakta barnens erfarenheter från till exempel datorspel, tv och leksakskataloger som viktiga och värdefulla samtalsämnen. En annan lärdom har varit att läsa och samtala kring bilder under stunder på dagen då barnen är pigga och utvilade, med andra ord ändra den passiva aktiviteten läsvila till en aktiv läsaktivitet. Barnens kreativitet och självkänsla har ökat genom ett tillåtande och inlyssnande förhållningssätt där barnens inflytande och delaktighet är viktigt. Barnen uppmuntras till att hitta egna lösningar och vi ser att språk och självkänsla utvecklats genom att barnen i större utsträckning törs agera inför sina vänner, löser konflikter genom kommunikation, instruerar varandra och har ett mer nyanserat och reflekterande språk. Självkänsla och språkutveckling går hand i hand och det sociala samspelet har utvecklats. Föräldrar upplever att barnens språkutveckling tar fart efter förskolestart. Under året har stor vikt lagts vid att höja medarbetarnas kompetens och medvetenhet kring lärandet. Syftet har varit att hålla den pedagogiska utvecklingen levande och utveckla barnets eget lärande. sex förskollärare och fyra barnskötare har läst kurser inom förskolelyftet och ytterligare fem förskollärare och en barnskötare skall läsa under ht Matte- och läspiloter finns på enheten samt en representant i mattereferensgruppen. Det har varit/är inspirerande och idégivande för den enskilde medarbetaren, men det har också lett till en spridning på enheten, där nya tankar kring barns lärande och den vuxnes påverkan reflekterats. Implementeringen av den reviderade läroplanen samt vår interna kompetensutveckling kring pedagogisk dokumentation har bidragit till nya kunskaper och en ökad medvetenhet kring lärandet och hur vi fångar lärprocesserna. De nyförvärvade kunskaperna och den pedagogiska dokumentationen används i olika utsträckning på våra avdelningar, alla har påbörjat, men kommit olika långt. Alla medarbetare har gjort Mayers Brigs (MBTI) test samt haft tillhörande handledning. Arbetslagen har stärkts och ökad självinsikt och personkännedom har bidragit till en förståelse och ökad självkänsla. Detta avspeglar sig i mötet med barnen. Våra lärgrupper har varit betydelsefulla för erfarenhetsutbytet och för att hålla diskussionen kring barns lärande levande. Medarbetarna upplever att lärgrupperna tillsammans med MBTI

3 bidragit till ökad självkänsla hos oss vuxna, där vi har ett tillåtande och lyhört förhållningssätt mot varandra. Vår omformulerade pedagogisk idé synliggör vårt arbete som utgår från Lpfö och illustreras av vårt träd som finns på varje avdelning. Vi har arbetat med ett gemensamt tema över läsåret. Detta i kombination med arbete i tvärgrupper har skapat ytterligare möjligheter till erfarenhetsutbyte och idéutbyte. I samband med det har diskussioner kring våra lärmiljöer lyfts fram och utveckling påbörjats. En av förskolorna har utvecklat sin utomhusmiljö till en lärandemiljö med stationer för barnen att upptäcka, leka och lära i. Utveckling av inomhusmiljöerna sker successivt. I PN-enkäterna har vi något högre resultat på trygghet än totala Västerås och proaros, men något lägre resultat på föräldrars medvetenhet kring förskolans arbete med språkutveckling. Vi är stolta över att ha lyckats förmedla trygghet, som vi tror är grunden till alla utveckling och självkänsla, men ser utmaningen i att synliggöra och tydliggöra den pedagogiska verksamheten på våra förskolor. Vi behöver hitta nya vägar för att nå våra föräldrar. Kundfokus är ett prioriterat område framöver. Vi behöver bli bättre på att synliggöra vårt arbete och på att lyssna in vad våra föräldrar eftersöker. Vi behöver hitta nya forum, nya mötesplatser och nya informationskanaler för att nå våra föräldrar. I samband med föräldramöten ht-2011 kommer våra föräldrar att få svara på frågor, samtala kring och komma med synpunkter kring frågeställningar som är kopplade till PN-enkäten. Vi kommer att fortsätta utveckla den pedagogiska dokumentationen och barnens portfolio för att synliggöra lärandet. PIM - utbildningen ger medarbetarna kunskaper kring dokumentation med IT och framöver kommer vi att prioritera inköp av IT och teknisk utrustning, för att på så vis följa samhällsutvecklingen på våra förskolor. Under läsåret 2011/2012 ska vi prova en mötesstruktur som vi kallar pedagogiskt café. Detta efter önskemål från medarbetare om mer utrymme för pedagogiska diskussioner, erfarenhetsutbyte samt lärandesamtal. ICDP och vägledande samtal är också ett önskat område att utveckla. Utgångspunkten för all utveckling på enheten är den gemensamma pedagogiska idén och vi fortsätter utvecklingen av våra lärmiljöer ute- och inomhus. 2. Normer och värden Mål: Alla verksamhetsformer ska bedrivas i en miljö där det råder arbetsro och trygghet Resultat: PN-enkäten visar ett något högre resultat inom området trygghet och trivsel jämfört med totalt i Västerås. Vårt arbete med barn och vuxnas trygghet har gett resultat och vi trivs och har roligt tillsammans. Vårt arbete med självkännedom/personkännedom, likvärdighet, implementeringen av vår gemensamma kvalitetspärm, goda mötesstrukturer och tydligt kalendarium har skapat trygghet hos medarbetare, vilket avspeglar sig i arbetet med barnen. Yrkesstolthet, delaktighet, förhållningssätt och gemensam värdegrund är områden som diskuterats aktivt i våra lärgrupper och lagt grunden för vår gemensamma barnsyn. Vår barnsyn bygger på respekt, lyhördhet och barns inflytande i det lekfulla och lustfyllda lärandet. Olikheter ses som en tillgång där vi kompletterar och lär av varandra. Vi arbetar ofta i mindre grupper, för att skapa en lugnare och tryggare lärmiljö. I den lilla gruppen blir varje barns behov uppmärksammade och barnens intressen och önskningar kan tas till vara i högre utsträckning. I den lilla gruppen finns utrymme och förutsättningar för alla att växa, våga och prova.

4 Öppna dörrar och storarbetslag med till exempel åldershomogena tvärgrupper över avdelningarna är arbetsätt som nu är förankrade hos en del av våra förskolor. Barnen blir trygga i nya miljöer och tillsammans med nya vuxna på den egna förskolan. Personalbyten, oro i arbetsgrupper och förändringar utan förankring eller framförhållning är faktorer som vi kan se påverkar tryggheten negativt. Vi kommer fortsätta att skapa förutsättningar och utveckla mötestillfällen för lärandesamtal. Vi kommer fortsätt implementeringen av den pedagogiska idén, arbetet med hållbar utveckling och det gemensamma kvalitetsarbetet. Avsaknaden av mångkulturella möten på vårt område gör att vi behöver hitta metoder för våra barn att få insyn i andra kulturer. Ett första led i det är att många medarbetare går på föreläsningen om interkulturellt förhållningssätt. Personalbyten är svårt att undvika, men vi kan bli bättre på framförhållning och tydlighet ut till medarbetare och föräldrar, som i sin tur förmedlar till barnen. Avseende trygghet, så kan vi utveckla vårt sätt att kommunicera vår värdegrund kring trygghet och påvisa våra syften och rutiner för föräldrar. Det finns tydlighet beträffande rutiner vid sommarsammanslagningar, men föräldrar kan uppleva sammanslagningen som en faktor som starkt påverkar tryggheten. Föräldrar har uttryckt att de fyllt i lägre resultat i PN-enkäter av anledningar som denna. Vår erfarenhet av sammanslagningarna är enbart positiv och vi har alltid ett barnperspektiv vid planeringen. Enhetens alla förskolor gör årligen en revidering av planen mot diskriminering och kränkande behandling samt en kartläggning utifrån den aktuella barngruppen. I år inväntar vi föreläsningen om interkulturellt förhållningssätt innan vi reviderar, då vi tror föreläsningen kan ge oss nya infallsvinklar. 3. Enhetens egna utvecklingsområden Mål: Resultat: Vi har på våra förskolor uppnått en ambitions- och kompetenshöjning genom olika insatser som tidigare nämnts. Vår tanke har varit att genom ett inåtperspektiv på längre sikt nå en högre måluppfyllnad, utveckla barnets eget lärande och hålla den pedagogiska utvecklingen levande Resultaten i PN-enkäten visar generellt på lägre siffror än totalt i Västerås. Detta tror vi kan bero på den satsning vi gjort och som ännu inte nått ut, utan snarare haft motsatt effekt. Trygghet, trivsel och bemötande är de områden tillsammans med kännedom om plan mot diskriminering och kränkande behandling som vi har högre resultat i PN-enkäten än totalt i Västerås. Det är vi stolta och glada för. Vi har vi en stabil grund att bygga vidare på. Förskolelyftet har krävt många personalförändringar, som skapat oro i stunden och kanske en tillfällig nedgång för kvalitén. Långsiktigt ger det dock en kvalitetshöjning. Energi, drivkraft och fokus har varit på vår egen utveckling och nu behöver vi bli bättre på att synliggöra och förtydliga vår verksamhet och allt arbete som pågår på våra förskolor.

5 Det geografiska avståndet mellan enhetens olika förskolor är ibland ett hinder för att implementera nya arbetssätt och idéer. Likvärdigheten på våra förskolor är viktig och behöver finnas med som en röd tråd genom all utveckling. Processer tar olika lång tid, men målet är vårt gemensamma. Prioriterade utvecklingsområden framöver är: Kundfokus, marknadsföring, utveckling av pedagogisk dokumentation, erfarenhetsutbyte/kompetensspridning, fortsatt implementering av pedagogiska idén. Alla områden är nämnda och beskrivna tidigare, förutom marknadsföring. Inom marknadsföring behöver vi hitta nya former för möten, nya former för information och nya former för kundundersökningar. Kompetensutveckling för samtliga medarbetare kommer att ske inom genus, barns inflytande och hållbar utveckling. Enheten har sedan 4 år utmärkelsen skola för hållbar utveckling men känner nu ett behov av ny inspiration. 4. Övergångar och samverkan Mål: Alla övergångar ska vara trygga och tydliga för barnen/eleverna. Det ska finnas en fungerande informationsöverföring från förskola till gymnasium. Resultat Samverkan sker på arbetsplatsträffar/lärgrupper och i olika ansvargrupper. I dessa möten ges det tillfälle till erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande för att utveckla förutsättningar för barnen och finna fungerande informationsflöden och möten mellan olika parter inom vår verksamhet. I den gemensamt utvecklade kvalitetspärmen för enheten finns utarbetade rutiner som ger stöd för samverkan och övergångar. Detta material har sammanställts av en grupp medarbetare med representanter från alla förskolorna inom enheten. Varje halvår ser vi över rutinerna och reviderar för att utveckla och förbättra. Ny idéer har fångats upp och det har resulterat i att inskolningsrutiner och övergångar har förändrats under året. Vi har idag både traditionell inskolning och föräldraaktiv inskolning inom enheten. Vid införandet av föräldraaktiv inskolning utfördes enklare enkätundersökning på avd för att ta del av föräldrarnas upplevelse. Det råder lite olika meningar om hur långt vi kommit när det gäller samverkan, lite beroende på om vi utgår avdelning, hus eller enhet. Det skiljer även lite mellan och inom de olika förskolorna. Mellan avdelningar inom det egna huset med fler än en avdelning, är samverkan och övergångar en naturlig del av verksamheten. Genom att låta barnen mötas i tvärgrupper regelbundet har vi skapat förutsättningar för att barnen skall lära känna varandra och olika miljöer. För att utveckla övergångar inom och mellan några avd o hus, samt till förskolklass har vi provat trepartssamtal. Avlämnande och mottagande personal tillsammans med föräldrar för att informationsöverföringen bli tydligare och på så sätt undviker vi att sekretess blir ett hinder. Vid övergång/samverkan mellan de olika förskolorna och till förskoleklassen, är det inte lika tydligt naturliga processer. Det finns en handlingsplan för övergång mellan förskola och förskoleklass på Irstaskolan som tagits fram gemensamt på området. Samarbetet har utökats med ett besök, samt vid några tillfällen har det genomförts trepartsamtal. Blivande förskolklass barn på Kungsbyns förskola

6 har getts förutsättningar att delta i tvärgruppen Björnligan, för att lära känna sina blivande klasskamrater. Vi är nöjda med våra gemensamma rutiner för inskolningar/övergångar i kvalitetspärmen. Dessa ger stöd i arbetet och skapar förutsättningar för likvärdigt bemötande till föräldrar och barn vilket ger trygghet för alla tre parter. Och resulterar till tydlighet för barn och föräldrar. Genom att skapa ett gemensamt språk och ett gemensamt förhållningssätt bidrar vi till likvärdighet inom enheten. Den föräldraaktiva inskolningen är något som av föräldrar har upplevts som positivt. De känner sig hemma i lokalerna och kommer oftare in på avdelningarna och stannar inte i tamburen. Det har bidragit till att vi även vill ha mer föräldramedverkan vid övergångar mellan 1-3 år och 3-5 års avdelningar. Vi upplever att det kan ge föräldrar möjlighet att känna delaktighet och få inflytande över processer och insyn i verksamheten. Det är enklare att bygga relation när vi får mötas i den dagliga verksamheten, kunskap, relation och förståelse skapar trygghet. Alla tillfällen till erfarenhetsutbyte gör att vi lär av varandra och skapar nya tankar kring utveckling och förbättring av kvalité och innehåll. Det har även resulterat i ett ökat utbyte mellan medarbetarna vilket synliggör att alla barn är allas ansvar. Vi är nöjda med det ökade samarbetet och kommunikationen mellan olika medarbetare i samband med tvärgruppsarbetet påverkas kompetens och inspiration vilket ger återspegling hos barnen. Det måste dock vägas in hur samverkan skall ske, hur stora grupper, hur ofta och syftet med dessa. Samverkan få inte bli ett självändamål. Allt arbete kring övergångar och sammanslagning av avdelningar vid semestertider samt vid personalfrånvaro har haft positiv inverkan på barns trygghet. Barnen har fler vuxna att söka stöd hos och inspireras av. Barnen väljer idag aktivt i lek och samvaro att byta miljö och möta andra barn och vuxna. En samverkansgrupp inom pedagogiska ledningsgruppen har tilldelats uppdraget att utveckla och skapa tydliga rutiner vid övergångar inom hus/mellan husen och med skolan. Kontakter och samverkans former mellan förskola o skola behöver utvecklas. Gemensamma och likvärdiga rutiner för informationsöverföring vid övergångar behöver utformas, att lyssna in föräldrars upplevelse/önskemål ska ge mer delaktighet och inflytande. Ett mer utvecklat samarbete med förskolklass med utgångspunkt från barns lärande har ett värde för barnen. Det kan även bidra till ökad kommunikation och lärande för medarbetare i de olika verksamheterna för att ge en röd tråd. Beskrivning av enheten Antal barn: 240 Andel lärare med förskollärarexamen/högskoleexamen: 26 Större förändringar på enheten: Enheten delas i två enheter och står inför de förändringar det innebär. Självvärderingen kommenteras Av självvärderingen kan vi utläsa att vår styrka är vår gemensamma värdegrund som bygger på respekt och en gemensam barnsyn. Olikheter ser vi som tillgångar och vi har alla ett ansvar för våra

7 gemensamma barn. Vi har ett aktivt arbete mot kränkande behandling, där utgångspunkten är vår gemensamma värdegrund som vi förmedlar till våra barn. Vi blundar aldrig om vi ser något barn som blir ledsen eller far illa och vi arbetar aktivt med empatifrågor och allas värde. Vi arbetar medvetet med trygghet och har diskuterat begreppet trygghet för att nå en samsyn och en medvetenhet. Vårt eget bemötande och vårt förhållningssätt är viktigt och vi återkommer ofta till vår vision Alltid bästa möjliga möte. Vårt gemensamma kvalitetsarbete har skapat arbetsro och trygghet, som självklart avspeglar sig på barnen. En del avdelningar arbetar med bildscheman, ett verktyg som inger trygghet för många barn. Schemat symboliserar de aktiviteter som förekommer på förskolan och skapar struktur. Föräldrasamverkan är vi duktiga på och många får ofta beröm. Goda relationer är viktiga för trygghetskänslan och vi lägger en god grund vid inskolningen, där våra föräldrar har möjlighet att välja mellan föräldraaktiv inskolning eller traditionell inskolning. Personalbyten, stora barngrupper, osäkerhet för framtiden och trötthet nämns som faktorer som påverkar tryggheten och trivseln negativt. Barns inflytande är en styrka men också ett område för utveckling, då vi tror på dess viktiga betydelse. Det vi uppmärksammat efter att vi utvecklat arbetet med barns inflytande och delaktighet är att barnen i större utsträckning tar egna initiativ, gör egna val och tar ett högre ansvar. Värdegrundsarbetet har huvudsakligen pågått i de lärandesamtal som vi haft i våra lärgrupper. Lärgrupperna är viktiga och kan utvecklas, men framförallt är det viktigt att vi håller de lärande samtalen levande. Övergångarna inom den egna förskolan fungerar mycket bra. Goda rutiner har arbetats fram där hänsyn tagits till både överlämnandet och mottagandet. Vi behöver utveckla våra övergångar mellan våra förskolor och också till förskoleklass. Rutiner behöver arbetas fram eller omarbetas, berörda medarbetare behöver få träffas och diskutera och vi behöver lära oss av erfarenheterna av övergångarna inom förskolorna. Interkulturellt förhållningssätt blev ett tydligt utvecklingsområde för oss när vi gjorde självvärderingen. Området där våra förskolor är belägna har få mångkulturella familjer och vi på förskolan har ett stort ansvar i att erbjuda våra barn insyn i andra kulturer. En av våra förskolor gör kontinuerliga fantasiresor tillsammans med barnen för att på så vis lära sig om olika länder och olika kulturer. Förslag från representanter från våra förskolor är att till nästa läsår ha tema: Världens barn. Självvärderingen gav signaler om att det finns behov av att arbeta mer med genusfrågor, och kompetensutveckling för alla startar ht Självvärderingen är ett bra material och ett värdefullt verktyg för enhetens eget utvecklingsarbete. Vi kunde tydligt se både styrkor och utvecklingsområden för den enskilda förskolan och hela enheten.