Kvalitetsrapport för förskolan Kungsfågeln

Transkript

1 Kvalitetsrapport för förskolan Kungsfågeln Läsåret

2 LÄSÅRET GRUNDFAKTA... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Arbetsmiljö... 4 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm... 5 NORMER OCH VÄRDEN... 5 Utvärdering av Likabehandlingsplan... 5 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 6 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 7 Matris för enhetens måluppfyllelse... 7 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 7 Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål... 8 Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten BARNS INFLYTANDE... 9 Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel i FNs konvention om barnets rättigheter... 9 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål FÖRSKOLA OCH HEM Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål

3 Grundfakta Antal barn 15 mars 20 stycken Grundbemanning 15 mars 2,90% Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov, så kallat tilläggsbelopp. Medlen fördelas efter behov terminsvis. 3

4 Förutsättningar Arbetsmiljö Pedagogerna har fått vara med och påverka hur lokalerna har förbättras och det blev bra. Stor arbetsmängd, särskilt då det gäller kvalitetsmaterialet. Tyvärr kommer vikarier som ej tar sitt ansvar och då blir arbetsbelastningen hög på ordinarie personal i tjänst. Svårt att räcka till på en enavdelnings förskola med allt extra jobb som blir och inget samarbete kring öppningar och stängningar. Stöd i det pedagogiska arbetet har saknats under året av förskolechef. Lärande samtal har funnits på vårterminen, men pedagogerna ser vissa brister eftersom de varit få. De pedagogiska träffarna har varit bra tillfällen till diskussioner. Systematiskt kvalitetsarbete Under 2014 har arbetet varit inriktat på att fördjupa förståelsen av förskolans rutin för det systematiska kvalitetsarbetet t.ex. kunskap om analys. En revidering av rutinen har gjorts under året. Språkmatrisen, som är en del av kommunens språkplan för förskoleklass t.o.m. åk 3, är inlagd i rutinen. Språkmatrisen är också utgångspunkt för barn- och utbildningsnämndens mål för förskolan. Nyanställda introduceras kontinuerligt i kvalitetsarbetet. Under året har ett arbete pågått i olika forum för att utveckla en röd tråd mellan förskola och skola och i början av 2015 kom en ny överlämnandeplan. Personalen har följt årscykeln och dokumenterat med foto, film och anteckningar regelbundet. Pedagogerna känner sig bekväma med blanketterna. Jobbar med en regelbundenhet i arbetssättet och ser en tydlighet. Tyvärr finns tidsbrist för att hinna med dokumentation speciellt den omedelbara. Pedagogerna upplever att materialet är för stort och för många punkter för varje barn att skriva om. De pedagogiska träffarna har varit bra. De pedagogiska träffarna bör fortsätta. Pedagogerna behöver arbeta för att de ska kunna använda materialet effektivare. 4

5 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm Pedagogerna har följt språkplanen och dokumenterat barnen enligt språkmatrisen. På förskolan arbetas regelbundet med före Bornholmsmaterialet i halvgrupp och det dokumenteras i verksamhetsdokumentationer. Vägledande samspel finns med i det vardagliga förhållningssättet och på pedagogiska träffar har tankesättet lyfts till diskussion. Språkmatrisen fylls i. I vardagen identifieras de barn som behöver stöd i sin språkutveckling. Pedagogerna har följt upp genom samtal med föräldrar samt genom att ta kontakt med specialpedagog. Pedagogerna rör sig i alla tre dialogerna (den känslomässiga - den meningsskapande och utvidgade - och den reglerande dialogen) men håller sig till störst del i den meningsskapande dialogen när det handlar om vägledande samspel. Före Bornholms materialet upplevs ålderstiget och borde moderniseras. Det är viktigt att vägledande samspel hålls aktivt och levande Normer och värden Utvärdering av Likabehandlingsplan Förskolan har ingen aktuell likabehandlingsplan utan har arbetat efter en äldre upplaga. Pedagogerna arbetar aktivt med detta genom samtal mellan pedagoger samt mellan barn och vuxen. De lyfter en händelse så fort den upptäcks och samtalar med föräldrarna vid behov. Pedagogerna har arbetat aktivt med att alla ska kommunicera med varandra. Pedagogerna har jobbat för att få en harmonisk grupp där alla umgås på lika villkor. Pedagogerna har sett ett behov av att jobba med allas lika värde utifrån könstillhörighet De ser ett behov av att stärka förmågan till kommunikation. Personalgruppen har ett behov av vidareutbildning. Barngruppen har ett behov att bli mer tillåtande, visa hänsyn mot varandra och låta andra få utrymme. Likabehandlingsplanen ska revideras. 5

6 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Mål: Vi skall sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera, kommunicera och samspela med andra. Pedagogerna arbetar med samtalsövningar, att vänta på sin tur och att ge alla samtalsutrymme. Samtal förs när någon i boken tex slåss. Diskussioner förs utifrån en bok om hur man är en bra kompis. Regellekar används på gymnastiken följa instruktioner och visa hänsyn. Barnen reflekterar om händelser och ord med sina föräldrar och föräldrarna återkopplar till oss. I gruppen finns ett behov av att stärka förmågan till kommunikation och pedagogerna har arbetat med veckans tecken samt i nuläget inlett ett arbete med GAKK (grafisk alternativ kompletterande kommunikation). Pedagogerna har arbetat med Läsfixarna som hjälpte barnen att reflektera och kommunicera med varandra. Arbetssättet gjorde barnen delaktiga. Barnen har fått en förståelse för ords betydelse. Nyfikenhet har väckts. Pedagogerna ser mer kommunikation mellan barnen och också tillsammans med de vuxna. Sagor i olika former återberättas och används i lek. Det märks att barnen tillägnat sig kunskaper under året. I detta sammanhang har Bornholmsmaterialet visat sig vara svårt för en del barn. Pedagogerna har anpassat och vidareutvecklat för att barnet skall få en förståelse. Viktigt här är att det funnits en fungerande kommunikation och att barnet tagit kontakt med pedagogen för att verkligen gå till botten med problemet och viljan att förstå. Personalen önskar vidareutbildning i GAKK samt teckenspråk för att stärka alla barns rätt till kommunikation på sina villkor. Att kommunicera och lyssna mera på varandra i vardagliga situationer. 6

7 Utveckling och lärande Matris för enhetens måluppfyllelse Socialt Vi har genomfört aktiviteter för området sporadiskt under terminen. Vi har aktiviteter enligt några rutiner för området som vi försöker att följa. Vi har rutiner och gemensamma arbetssätt som alla arbetar efter. Vi har rutiner, gemensamma arbetsätt och förebyggande arbete för området. Vi följer upp och utvärdrar våra arbetssätt. Lekmässigt Motoriskt Språkligt Estetiskt Matematiskt Naturvetenskapligt och tekniskt Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Pedagogerna dramatiserar vissa händelser och stöttar vid konflikter. De är positiva vuxna förebilder. Miljön har ändrats så den passar barngruppen. Barnen får delta i planerade aktiviteter och utevistelser varje dag. Språklig kommunikation ingår i alla rutin situationer och olika samlingar som veckans tecken, språkljudlek, bornholmsgrupper, läsfixarna, sångsamlingar, 5-års grupper. Förskolan tar även hjälp av lärplattan. Barnen jobbar mycket med skapande, sång och rörelse. Matematiska begrepp och arbete med matematik finns med i vardagen. Inom natur och teknik jobbar pedagogerna utifrån barnens intresse och genomförs regelbundet. 7

8 I stort är det en bra måluppfyllelse. För att alla kryss ska hamna längst till höger behöver dokumentationen utvecklas. Pedagogerna arbetar medvetet med att vara aktiva bland barnen och har ett gemensamt förhållningssätt. Pedagogerna upplever att barnen sällan efterfrågar sagoläsning. Pedagogerna vill utveckla sitt arbete med dokument och rutiner. De vill även förbättra sitt arbete med pedagogisk dokumentation. Jobba med att få sagoläsning att bli attraktiv igen. Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten. Utvärdering Pedagogerna har arbetat med Läsfixarna. Det har varit högläsning med diskussion om den aktuella boken för att få en förståelse om vad den handlar om. De har skapat estetiskt utifrån en kapitelbok. De har arbetat med Bornholmsmaterialet. Språkljudlek har genomförts regelbundet. Sånger på samlingen har gjorts varje dag. Regellekar har genomförts på gymnastiken och utomhus. Verksamheten har arbetat så att 75% av femåringarna har uppnått målet. Strävansmålet var att alla barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd, och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Det har arbetats med fasta aktiviteter. Pedagogerna ansvarar för sina egna aktiviteter. De sker rutinmässigt utifrån ett veckoschema. Arbetet har gått jättebra. Detta är en styrka i arbetslaget. Däremot har de inte följt upp detta dokument på de gemensamma planeringsträffar i den utsträckning som de planerade. Pedagogerna har upptäckt och fått syn på att Läsfixarna och Språkljudleken gör de flesta barnen delaktiga. Barnen får ett stort utrymme att påverka aktiviteten utifrån deras egna tankar. Vissa barn behöver dock extra stöd för att få komma till tals. De har andra behov. Att kommunicera och lyssna mera på varandra i vardagliga situationer. För att göra alla barn delaktiga och kunna kommunicera på sina villkor behöver personallaget vidareutbildning i GAKK samt teckenspråk. 8

9 Barns inflytande Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel i FNs konvention om barnets rättigheter Nivåer av delaktighet Öppningar Möjligheter Skyldigheter 5. Barn delar makt och ansvar över beslutsfattande Är du som vuxen beredd att dela inflytande och ansvar med barn? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn och vuxna att dela inflytande och ansvar över beslut? Är det ett policykrav att barn och vuxna delar inflytande och ansvar över beslut? 4. Barn involveras i beslutsfattande processer Detta är minigränsen att uppnå ifall man har signerat FNs konvention om barnets rättigheter. Är du beredd att låta barn delta i dina beslutsfattande processer? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn att delta i beslutsfattande processer? Är det ett policykrav att barn ska vara involverade i beslutsfattande processer? 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas Är du beredd att beakta barns åsikter och synpunkter? Möjliggör den beslutsfattande processen att barns åsikter och synpunkter beaktas? Är det ett policykrav att barns åsikter och synpunkter ska vägas in i beslutsfattande? 2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter Är du beredd att stödja barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Har du tillgång till olika aktiviteter och metoder som stödjer barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Är det ett policykrav att barn ska ges stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter? 1. Barn blir lyssnade till Är du beredd att lyssna på barn? Arbetar du på ett sätt som möjliggör att barn blir lyssnade till? Är det ett policykrav att barn ska bli lyssnade till? Börja här Kungsfågeln 9

10 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Det är som pedagog svårt att få syn på det lilla i vardagen, att notera de beslut som barnen tar och som är inflytande för dem. Pedagogerna har tagit tillfällen i akt för att genomföra aktiviteter som innehåller demokratiska beslut, tex genomfört en val-dag när det var riksdagsval samt röstat om olika aktiviteter. Att som pedagog få syn på de tillfällen där barnen har eller kan ges inflytande över en situation utifrån det övergripande prioriterade målet som enheten har. Sheirs matris behöver diskuteras vad de olika nivåerna står för. Förskola och hem Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Flera samtal gjordes innan första stängningsdagen, dock hade inte alla kommit tillbaka från semester då. På samtalen diskuterades barnets behov som vi sedan sammanställde. Pedagogerna presenterade det prioriterade målet på föräldramötet. Pedagogerna kopplade målet till läroplanen. Föräldrarna informerades om målet, samt hela läroplanen. De fick ett lotusdiagram med sig hem, även de föräldrar som inte var på mötet. Samtliga föräldrar fick minnesanteckningar skriftligt. I utvecklingssamtalen har vi diskuterat det prioriterade målet i relation till barnen. 10

11 Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät 2015 Svarsfrekvens: Vad anser föräldrarna om: Sällan eller aldrig % Ofta eller alltid % 1. Mitt barn trivs i förskolan Jag uppfattar att det finns arbetsglädje i förskolan Personalen bryr sig om mitt barn Det är god stämning mellan barn och personal på förskolan Jag uppfattar personalen som goda förebilder Jag får information om målen som styr verksamheten Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina 100 förutsättningar och behov. 8. Mitt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp Jag är nöjd med den information jag får om mitt barns utveckling 100 och lärande. 10. Jag är nöjd med övrig information från förskolan Jag får ett bra bemötande av förskolans personal Jag har varit på förskolans föräldramöten Jag är nöjd med förskolans föräldramöten Jag är nöjd med mitt barns förskola Jag kan rekommendera mitt barns förskola. 100 När målområdet presenterades för föräldrarna kan pedagogerna inte se hur de kunde varit tydligare. Under arbetets gång kanske de kunde varit tydligare med informationen. Vissa föräldrar har angett att de ofta vet att de är informerade om målen som styr verksamheten. I övrigt har vi nöjda föräldrar. Man kan fundera på om frågorna i föräldrar enkäten är bra. 11

12 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. (Lpfö 98 Reviderad 2010) Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Förskolan har följt handlingsplanen som är upprättad. Från pedagogernas synvinkel har det blivit bättre i avseende om information som ges och att man är ute i bättre tid, inte så stressigt i år. Vissa praktiska lösningar behöver ordnas till och det har lyfts muntligt med lärare i förskoleklass Uppföljning, utvärdering och utveckling Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål I dokumentationerna har vi strävat efter att se helheten, att dokumentera utifrån läroplanen. Under utvärderingsdagen lärde pedagogerna sig mycket om hur man ska/kan/bör dokumentera. Vi har insett att vi tänker läroplan när vi dokumenterar barnen. Tänk Prioriterat mål och i detta mål ska övriga delar av läroplanen komma med, om möjligt är. Enhetliga dokument Struktur Pedagogisk dokumentation, handledning Lindesberg 24 juni 2015 Maria Larsson Irene Eriksson 12