Kvalitetsrapport för förskolan Kungsfågeln

Transkript

1 Kvalitetsrapport för förskolan Kungsfågeln Läsåret

2 GRUNDFAKTA... FÖRUTSÄTTNINGAR... Arbetsmiljö... Systematiskt kvalitetsarbete... Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm... NORMER OCH VÄRDEN... Utvärdering av Likabehandlingsplan... Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... UTVECKLING OCH LÄRANDE... Matris för enhetens måluppfyllelse... Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål... Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten.... BARNS INFLYTANDE... Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel i FNs konvention om barnets rättigheter... Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... FÖRSKOLA OCH HEM... Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål... Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET... Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING... Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål...

3 Grundfakta Förskolan Kungsfågeln är en en-avdelnings förskola. Förskolan har öppet från klockan på morgonen till på kvällen Här finns en syskongrupp med barn i åldern 1-5 år. Förskolans kök är ett mottagningskök, maten tillagas på en närliggande förskola. Antal barn 15 mars: 22 Grundbemanning 15 mars 2,75 % Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov, så kallat tilläggsbelopp. Medlen fördelas efter behov terminsvis.

4 Förutsättningar Arbetsmiljö Till stöd och hjälp för förskolan finns ett barnhälsoteam där ingår förskolechef, specialpedagog, kurator och psykolog. Det finns även mötestillfällen där personal från landstinget och socialförvaltningen ingår. Lindesbergs Kommun har ett brett utbud av subventionerade/gratis, hälsofrämjande aktiviteter och erbjuder dessutom all tillsvidareanställd personal en friskvårdstimme/vecka. Väl inarbetade rutiner finns för ett systematiskt brandskydds- och arbetsmiljöarbete och på personalmöten finns alltid arbetsmiljöfrågor med som en stående punkt. Utbildning i brand/hlr genomförs med regelbundenhet under året. Eftersom Kungsfågeln är en en-avdelnings förskola upplever pedagogerna att det kan vara svårt att räcka till då det inte finns någon avdelning att samarbeta med kring öppningar och stängningar. Visst samarbete sker med förskolorna Stadsskogen, Stöttestenen och Kristallen vid t.ex. studiedagar och lov. När det gäller bemanning har vi fortfarande en tajt organisation, detta trots att det skett en positiv förändring i förändring i resursfördelningsmodellen under vt- 16 som inneburit att vi gått från 7,2 viktade barn till 7,0. Svårast är vid personalens ledigheter eller sjukdom. Under året har det varit stora svårigheter att få vikarier, och det har varit många vikarier med lite erfarenhet. Det har även varit svårt att hitta bra former för organisation och samarbete i alla led. På gården saknas staket som sträcker sig runt om hela förskolan och hägnar in gården. Personalen önskar separata rum för personalrum och arbetsrum. Ett och samma rum används både för rast och som arbetsrum vilket upplevs störande och rummet är lyhört. Kungsfågeln har en väl fungerande verksamhet med hög kvalité. Där arbetar målmedvetna, engagerade pedagoger. Svårigheter att få vikarier har funnits under hela läsåret vilket skapar stress och hög arbetsbelastning på ordinarie personal. Pedagogerna upplever det svårt att finna plats för att ostört kunna ta sin planering och rast. Saknas rum på förskolan för att ha personalrum och kontor var för sig. Fler vikarier behöver anställas och deras introduktion behöver ses över. Staketet behöver åtgärdas så att det hägnar in hela gården. En arbetsplats till behövs med en stationär dator i personalrummet. Vi får fundera vidare kring hur vi kan förbättra användningen av befintliga lokaler. Fortbildning är en viktig del i arbetsmiljön. Vi kommer att fortsätta med implementering av det systematiska kvalitetsarbetet.

5 Systematiskt kvalitetsarbete Pedagogerna har under läsåret fortsatt att arbeta med att fördjupa förståelsen av förskolans rutin för det systematiska kvalitetsarbetet. Rutiner för användning av vårt systematiska kvalitetsarbete finns, men bristen på vikarier har försvårat arbetet. Under läsåret har pedagogerna börjat att arbetat med dokumenten reflektions- och planeringsunderlag (RoP). Pedagogerna har även fått lära sig att dokumentera i en verksamhetsdokumentationspärm. I pärmen, som kommer att introduceras hösten 2016 samlar pedagogerna verksamhetens dokumentation och gör den tillgänglig för barn och föräldrar, så att de kan följa barngruppens utveckling och vilka aktiviteter som erbjuds på förskolan. Personalen har fått stöd av kvalitetspedagogen. Vårt nya material kring utvecklingssamtal har använts. All personal har på en studiedag lyssnat till Anette Erikssons från Mälardalens Högskola som föreläste om pedagogisk dokumentation. Under vårterminen har pedagogerna börjat jobba mer aktivt med planerings -och reflektionsunderlagen. Flera av pedagogerna tycker det är svårt att veta hur de ska formulera sig i materialet. Pedagogerna behöver träna på hur och vad de ska skriva i de olika dokumenten. Pedagogerna behöver skriva tydliga utvecklingsområden för de enskilda barnen och de måste tänka på att utvecklingsområdet kan bygga på behov eller intresse och bestämma det tillsammans med föräldrar. Barnen har inte haft enskilda strävansmål och det kan ha försvårat dokumenteringen. Utveckla tydliga mål och målkriterier för att lättare kunna utvärdera. Ta fram tydliga utvecklingsområden. Förskolechef, specialpedagog och kvalitetspedagog planerar fortsatta insatser. Kvalitetspedagogen fortsätter att handleda utifrån förförståelse och behov i arbetslagen. Verksamhetspärmen (pedagogisk dokumentation) kommer att introduceras under höstterminen och behöver följas upp av förskolechef och kvalitetspedagog. Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm Ledningen har en väl genomarbetad fortbildningsplan som sträcker över flera år, där samtliga områden i förskolans läroplan täcks in. Det finns kontinuerlig fortbildning i Bornholm och ICDP samt uppföljningsträffar. Mattegruppen bevakar området matematik, och de planerar fortbildning på en studiedag under nästa läsår utifrån Skolverkets material. Området kommunikation och språk bevakas av Språkgruppen. De har varit på föreläsning om flerspråkighet och de har påbörjat ett arbete med en handlingsplan gällande modersmål och flerspråkighet. Handlingsplanen beräknas vara klar till höstterminen Under läsåret har ett arbete gällande utveckling av utvecklingssamtal pågått och på studiedagen i mars 2016 delades all förskolpersonal in i tvärgrupper för erfarenhetbyte gällande föräldrasamverkan.

6 Pedagogerna har följt språkplanen och dokumenterat barnen enligt språkmatrisen. På förskolan arbetar man regelbundet med delar av före Bornholmsmaterialet i halvgrupp. Vägledande samspel, ICDP, genomsyrar hela vår verksamhet och finns med i det vardagliga förhållningssättet. Språkmatrisen fylls i. I vardagen identifieras de barn som behöver stöd i sin språkutveckling. Pedagogerna har följt upp genom samtal med föräldrar samt genom att ta kontakt med specialpedagog. Pedagogerna rör sig i alla tre dialogerna (den känslomässiga - den meningsskapande och utvidgade - och den reglerande dialogen) men håller sig till störst del i den meningsskapande dialogen när det handlar om vägledande samspel. Före Bornholms materialet upplevs ålderstiget och borde moderniseras. Det är viktigt att vägledande samspel hålls aktivt och levande. Att avsätta tid för reflektion därför betydelsefullt. Under hösten kommer pedagogiska träffar med ICDP som tema att hållas. Inriktning Under hösten 2015 genomfördes pedagogiska träffar och lärande samtal. Då mycket tid åtgick till dessa träffar tog beslut i samråd med personalen att vi under våren 2016 skulle satsa på endast ha lärande samtal. Lärande samtal har inte kunnat genomföras i den utsträckning som var tänkt. Från och med hösten 2016 ska pedagogiska träffar ske 3 ggr/termin enligt ledningsbeslut. Dessa är inbokade i höstens kalendarium. Innehållet planeras av förskolechef, specialpedagog, kvalitetspedagog samt IKT pedagog. Två av de pedagogiska träffarna har ett förutbestämt och återkommande tema; ICDP och systematiskt kvalitetsarbete.

7 Normer och värden Utvärdering av Likabehandlingsplan Förskolan har ingen aktuell likabehandlingsplan utan har arbetat efter en äldre upplaga. Under våren har det pågått ett arbete med att ta fram en ny likabehandlingsplan. Pedagogerna har arbetat främjande med fokus på att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Det främjande arbetet behöver inte utgå från identifierande problem i verksamheten. Pedagogerna arbetar aktivt med detta genom samtal mellan pedagoger samt mellan barn och vuxen. Genom att vara lyhörda, närvarande och uppmärksamma pedagoger har pedagogerna arbetat för att kränkande behandling inte ska förekomma. De lyssnat in barnens tankar, åsikter och upplevelser för att vägleda, samtala och diskutera med barnen. Samtal har fört med barnen om olikheter och likheter och lyfts som något positivt. Om det förekommer en händelse tar pedagogerna genast tag i händelsen och pratar med de inblandade samt samtalar med föräldrarna vid behov. Vid personalfrånvaro är ambitionen att barnen skall möta kända vikarier. Utifrån barnens behov och intressen har verksamheten och den pedagogiska miljön planerats och anpassats. Pedagogerna har arbetat förebyggande och främjande enligt likabehandlingsplanens intentioner. De har varit närvarande, uppmärksamma och lyhörda pedagoger som har arbetat för att få en harmonisk grupp där alla umgås på lika villkor. En ny likabehandlingsplan är under uppförande och kommer vara klar till hösten Den nya planen behöver diskuteras och förankras hos pedagogerna så att den blir ett levande dokument. Vi behöver introducera den nya planen hos barn och föräldrar och att göra dem delaktiga. Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Mål: Barngruppen utvecklar sin förmåga inom normer och värden Målkriterier: Detta sker när barnen utvecklar sin förmåga att: - bjuder in varandra i leken. - lyssnar på andras åsikter. - hjälper någon som blir felbehandlad. - är goda förebilder. - kan aktivt stå emot något som är på väg att gå fel (välja rätt väg).

8 Många barn har utvecklat sina förmågor då det handlar om lek, de lyssnar in varandra och stöttar sina kompisar. De äldre är goda förebilder för sina yngre kompisar och barnen har utvecklat sin förmåga att uttrycka och stå för sina egna tankar och idéer. Personalen är goda förebilder. De har diskuterat och varit uppmärksamma pedagoger som stöttat barnen att reflektera om sitt förhållningssätt mot varandra och på så vis gett barnen möjlighet till ett nytt perspektiv på sitt agerande. Pedagogerna har haft en tanke med vilka böcker som lånats och lästs med syfte till målet. De har även jobbat med sociala berättelser utifrån dem. Barnen har utmanats med regellekar och andra styrda aktiviteter och där har pedagogerna vänt barnen från tävlande till samarbete. Under läsåret har gruppen haft ett temainriktat arbetssätt där arbetet har styrts genom barnens intressen med input från pedagoger. Pedagogerna kan lyssna ännu mer till barnen och vara bättre pålästa och vara mer föränderliga i temat beroende på barnens intressen. Utveckling och lärande Matris för enhetens måluppfyllelse Socialt Vi har genomfört aktiviteter för området sporadiskt under terminen. Vi har aktiviteter enligt några rutiner för området som vi försöker att följa. Vi har rutiner och gemensamma arbetssätt som alla arbetar efter. Vi har rutiner, gemensamma arbetsätt och förebyggande arbete för området. Vi följer upp och utvärderar våra arbetssätt. x Lekmässigt x Motoriskt x Språkligt x Estetiskt x

9 Matematiskt x Naturvetenskapligt och tekniskt x Vi har en hög måluppfyllelse i verksamheten. Pedagogerna visar att de kan sitt uppdrag och arbetar medvetet utifrån läroplanen. För att alla kryss ska hamna längst till höger behöver dokumentationen utvecklas. Pedagogerna arbetar medvetet med att vara aktiva bland barnen och har ett gemensamt förhållningssätt. Pedagogerna har börjat arbeta mer aktivt med reflektions -och planerings underlagen och på det viset fört mer pedagogiska dokumentationer. Pedagogerna vill utveckla sitt arbete med dokument och rutiner för dokumentation. De vill även förbättra och utveckla sitt arbete med pedagogisk dokumentation. Pedagogerna kan följa barnen mer aktivt. Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten. Utvärdering Förskolan har gett förutsättningar som lett till att gruppen 5-åringar har utvecklat förmågor utifrån följande kriterier i språkmatrisen till 100 %. Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för siffror och bokstäver Att intressera sig för lekskrivning. Pedagogerna har arbetat med Läsfixarna under höstterminen. Det har varit högläsning med diskussion och reflektion med barnen om den aktuella boken för att få en förståelse om vad den handlar om. De har skapat estetiskt utifrån en temat. De har delvis arbetat med Bornholmsmaterialet. Språkljudlek har genomförts regelbundet under hösten. Sånger på samlingen har gjorts.

10 Regellekar har genomförts på gymnastiken och utomhus. Barnen lyssnar till och visar intresse för sagoläsning. Pedagogerna har uppmuntrat barnens intresse för sagoläsning och de arbetar medvetet med att utmana barnen språkligt. Det medvetna arbetet har gett ett mycket bra resultat. Pedagogerna har börjat jobba mer aktivt med pedagogiska dokumenteringar. Fortsätta arbeta medvetet med att stimulera, utveckla och utmana barnens språkutveckling. Att kommunicera och lyssna mera på varandra i vardagliga situationer. För att göra alla barn delaktiga och kunna kommunicera på sina villkor behöver personallaget vidareutbildning i tecken som stöd. Barns inflytande Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel i FNs konvention om barnets rättigheter Nivåer av delaktighet Öppningar Möjligheter Skyldigheter 5. Barn delar makt och ansvar över beslutsfattande Är du som vuxen beredd att dela inflytande och ansvar med barn? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn och vuxna att dela inflytande och ansvar över beslut? Är det ett policykrav att barn och vuxna delar inflytande och ansvar över beslut? 4. Barn involveras i beslutsfattande processer Detta är minigränsen att uppnå ifall man har signerat FNs konvention om barnets rättigheter. Är du beredd att låta barn delta i dina beslutsfattande processer? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn att delta i beslutsfattande processer? Är det ett policykrav att barn ska vara involverade i beslutsfattande processer? 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas Är du beredd att beakta barns åsikter och synpunkter? Möjliggör den beslutsfattande processen att barns åsikter och synpunkter beaktas? Är det ett policykrav att barns åsikter och synpunkter ska vägas in i beslutsfattande? 2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter Är du beredd att stödja barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Har du tillgång till olika aktiviteter och metoder som stödjer barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Är det ett policykrav att barn ska ges stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter?

11 1. Barn blir lyssnade till Är du beredd att lyssna på barn? Arbetar du på ett sätt som möjliggör att barn blir lyssnade till? Är det ett policykrav att barn ska bli lyssnade till? Börja här Dubbelklicka två gånger på rutan du vill färgmarkera, välj fliken Format och Figurfyllning. Kungsfågeln Fyll i avdelningarnas namn bredvid de färgade rutorna. Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Delaktighet och inflytande utifrån barnens intressen och behov i den dagliga verksamheten ger en hög måluppfyllelse. Pedagogerna säger oftare ja än nej till barnen, efter ett nej kan de tänka efter och ändra sig om det är möjligt. Barnen kan diskutera sig fram till eventuella lösningar och motivera dem. Pedagogerna lyssnar till dem och kan ändra sig och anpassa när möjlighet finns. Barnens inflytande i vardagen behöver synliggöras mer och sättas ord på i dokumentationer. Pedagogerna behöver lära sig att och bli mer medvetna om de många vardagliga tillfällen då barnen har inflytande och dokumentera dessa. De kan bli ännu bättre med att visa och förklara för barnen när de får inflytande. Förskola och hem Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Vi har inget eget prioriterat mål, se nedan.

12 Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät 2016 Svarsfrekvens: 41% Vad anser föräldrarna om: Sällan eller aldrig % Ofta eller alltid % 1. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina 100 förutsättningar och behov. 2. Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns 100 utveckling och lärande. 3. I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar 100 och åsikter. 5. Jag får information om de mål som styr verksamheten Jag får information om mitt barns utveckling och lärande Mitt barns förskola har en bra utemiljö och utrustning för 100 utveckling och lärande. 8. Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för 100 utveckling och lärande. 9. Mitt barn trivs i förskolan Mitt barn känner sig tryggt i förskolan Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal Jag är nöjd med mitt barns förskola. 100 Det är många föräldrar som inte svarat på enkäten, men de som har gjort det är mycket positiva. Personalen får beröm från föräldrarna för sitt positiva bemötande, engagemang och för att de alltid gör sitt bästa för barnen. Pedagogerna har jobbat aktivt med att skapa goda relationer. Föräldrar uppmuntras att ta upp funderingar och frågor med pedagoger så fort de undrar något. Pedagogerna behöver träna på att skriva enkelt och tydligt i analyserna, som är en förberedelse inför utvecklingssamtalen, för att förenkla arbetet. Arbeta för att höja svarsfrekvensen. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.

13 När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. (Lpfö 98 Reviderad 2010) Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Förskolan har följt den upprättade handlingsplanen. Pedagogerna önskar att de fått tydligare information om när information skulle överlämnas till förskoleklassen och vilka tider som varit aktuella. Klasslistor kom sent i år, familjerna fick dem hem innan förskolan fick någon, vilket gjorde det svårt för pedagogerna att bekräfta barn och föräldrar om placeringarna. Planen måste vara tydlig för alla och skolan behöver ta hänsyn till att även förskolan har en verksamhet. Därför anser pedagogerna att överlämnande på grupp -och individnivå kan vara vid samma tillfälle. Datum och tider för olika besök bör ges tidigt så de kan planeras in även i vår verksamhet. Uppföljning, utvärdering och utveckling Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål För att få kunskap om kvalitén och utveckla verksamheten ska förskolan systematiskt dokumentera, följa upp och analysera samt utvärdera hur förskolan tillgodoser varje barns möjlighet till utveckling och lärande i enlighet med läroplanen. Dokument har både reviderats och nya har tillkommit i materialet för det systematiska kvalitetsarbetet. Pedagogerna arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet och följer dess årscykel. Flera av pedagogerna tycker det är svårt att veta hur de ska formulera sig i materialet. Barnen har inte haft enskilda strävansmål och det kan ha försvårat dokumenteringen. Under vårterminen har pedagogerna börjat jobba mer aktivt med planerings -och reflektionsunderlagen och blivit säkrare i hur de ska skrivas. Målkriterier behöver tas fram och formuleras tydligare. Pedagogerna behöver skriva tydliga utvecklingsområden för de enskilda barnen.

14 Fortsatta diskussioner och reflektioner för att utveckla, förstå och använda alla delar i det systematiska kvalitetsarbetet. Pedagogerna behöver träna på hur och vad de ska skriva i de olika dokumenten. Tydliga utvecklingsområden och målkriterier för att underlätta utvärdering behöver tas fram. From höstterminen kommer vi att ha pedagogiska träffar. Kvalitetspedagog, förskolechef och specialpedagog kommer att finnas som stöd till arbetslaget. Prioriterat mål läsåret 2016/2017 för enheten kommer att fastställas på studiedagen i september efter genomgång av kvalitetsrapporten. Lindesberg Ann-Charlotte Hagelberg Förskolechef