Kvalitetsrapport för förskolan Tallbacken

Transkript

1 Kvalitetsrapport för förskolan Tallbacken Läsåret

2 GRUNDFAKTA... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Arbetsmiljö... 4 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm... 5 Inriktning... 5 NORMER OCH VÄRDEN... 5 Utvärdering av Likabehandlingsplan... 5 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 6 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 7 Matris för enhetens måluppfyllelse... 7 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 7 Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål... 8 Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten BARNS INFLYTANDE... 8 Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel i FNs konvention om barnets rättigheter... 8 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 9 FÖRSKOLA OCH HEM Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 12

3 Grundfakta Förskolan Tallbacken ligger mitt i bostadsområdet på Hagaberg. Förskolan är indelad i fem syskongrupper med barn i ålder 1-5 år. Man samarbetar mellan avdelningarna på Tallbacken och öppningar och stängningar av förskolan sker gemensamt. Förskolan har ett tillagningskök och maten som serveras håller mycket hög kvalité. Vi har två duktiga kokerskor som låter barnen ha inflytande på maten som serveras. Det mesta lagas från grunden och till varje lunch serveras en variation av grönsaker. Varje dag doftar det gott från köket och ofta bjuds det på hembakat matbröd. Vi har närhet till natur och skog men också till centrum som ligger ca 1 km från förskolan. På Tallbacken finns även kväll, natt och helgomsorg för föräldrar som arbetar på obekväm arbetstid. Antal barn 15 mars; 99 stycken Grundbemanning 15 mars; 15,7 pedagoger Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov, så kallat tilläggsbelopp. Medlen fördelas efter behov terminsvis. 2

4 Förutsättningar Arbetsmiljö På Tallbacken finns en stor andel utbildade pedagoger. Arbetsmiljön på förskolan är fungerande men visst renoveringsbehov finns. Vissa rum är slitna och skulle behövas målas och tapetseras om. Skötsel av gården är bristfällig. Under senare delen av vårterminen har pedagogerna själva målat och snyggat upp en del av förskolans gård. På förskolan finns det tillgång till lärplattor och datorer och tekniken fungerar förhållandevis bra. Till stöd och hjälp för förskolan finns ett barnhälsoteam där förskolechef, specialpedagog, kurator och psykolog ingår. Det finns även mötestillfällen där personal från landstinget och socialförvaltningen ingår. Väl inarbetade rutiner finns för ett systematiskt brandskydds- och arbetsmiljöarbete och på personalmöten finns alltid arbetsmiljöfrågor med som en stående punkt. Utbildning i brand/hlr genomförs med regelbundenhet under året. Samtlig personal har fått information/utbildning i ergonomi av kommunens hälsopedagog under läsåret. Lindesbergs Kommun har ett brett utbud av subventionerade/gratis, hälsofrämjande aktiviteter och erbjuder dessutom all tillsvidareanställd personal en friskvårdstimme/vecka. Tallbacken har en väl fungerande verksamhet med hög kvalité. Där arbetar målmedvetna, engagerade pedagoger. Förskolan har vissa lokaler som är slitna och de skulle behöva fräschas upp. Till Tallbacken hör en stor fin gård med stora grönområden och en liten skog där barnen gärna leker. På gården finns lekstugor, annan lekutrustning samt bänkar och bord som är i stort behov av översyn. Gårdens skötsel måste förbättras. När det inte fungerar skapar det irritation och frustration hos pedagogerna samt att vår vaktmästare måste tjata på ansvariga för gårdens skötsel. Uppfräschning av avdelningarna som inte är renoverade. Bättre organisation hos de som är ansvariga för gårdens skötsel. Översättningar av all information vi lämnar till föräldrar skulle göra dem mer delaktiga i förskolans verksamhet samt underlätta arbetet för pedagogerna. Det är tidskrävande att försöka förklara innehållet i skriftlig information för föräldrar som inte förstår svenska. Systematiskt kvalitetsarbete 3

5 Under 2014 har arbetet varit inriktat på att fördjupa förståelsen av förskolans rutin för det systematiska kvalitetsarbetet t.ex. kunskap om reflektion och analysdelen. En revidering av rutinen har gjorts under året. Språkmatrisen, som är en del av kommunens språkplan för förskoleklass t.o.m. åk 3, är inlagd i rutinen. Språkmatisen är också utgångspunkt för barnoch utbildningsnämndens mål för förskolan. Nyanställda introduceras kontinuerligt i kvalitetsarbetet. Under året har ett arbete pågått i olika forum för att utveckla en röd tråd mellan förskola och skola och inom kort kommer en ny överlämnandeplan att vara klar. Pedagogerna använder materialet men behov finns att fortsätta arbeta för att utveckla förståelsen av alla dokument. Förskolechef, specialpedagog och kvalitetspedagog planerar fortsatta insatser. Kvalitetspedagogen fortsätter att handleda utifrån förförståelse och behov i arbetslagen. Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm Ledningen har en väl genomarbetad fortbildningsplan som sträcker över flera år, där vi täcker in alla områden i förskolans läroplan. Vi har kontinuerlig fortbildning i Bornholm och ICDP samt uppföljningsträffar för personal som gått utbildningarna en tid tillbaka. Vi har en utvecklingsgrupp i matematik som bevakar området och planerar fortbildning utifrån Skolverkets propåer. Ett arbete gällande utveckling av utvecklingssamtal har pågått under läsåret. Pedagogerna har lyssnat till en föreläsning som senare har följts upp av specialpedagog och hälsoutvecklare. Underlaget till Utvecklingssamtal i förskolan har reviderats utifrån detta arbete Språkgruppen har under läsåret varit på en gemensam föreläsning gällande flerspråkighet Pedagogerna på Tallbacken är mycket intresserade av att utveckla verksamheten. Alla avdelningar arbetar i varierande grad med Bornholms-materialet. Ett arbete gällande utveckling av utvecklingssamtal har pågått under läsåret. Pedagogerna har lyssnat till en föreläsning som senare har följts upp av specialpedagog och hälsoutvecklare. Underlaget till Utvecklingssamtal i förskolan har reviderats utifrån detta arbete. Förskolechef, specialpedagog och kvalitetspedagog planerar hur man följer upp all fortbildning på arbetsplatsträffar och lärande samtal. Behov av att avsätta tid för reflektion finns. Mer utbildning i användandet av lärplattan planeras i samråd med IKT-pedagog. 4

6 Inriktning På Tallbacken arbetar personalen medvetet med kommunikation, språk och språkutveckling bla genom att använda Bornholmsmodellen, samt tecken och bilder till stöd. Ett projekt gällande utveckling av kommunikation med hjälp av bildstöd har funnits på Tallbacken under vårterminen, AKK (alternativ kommunikativ kommunikation). På förskolan har vi förmånen att ha barn från olika delar av världen inskrivna vilket är både inspirerande och en utmaning för pedagogerna. Några av förskollärarna har gått en utbildning under året, i flerspråkighet,via Örebro Universitet. Personalen arbetar aktivt med att utveckla sitt förhållningssätt och hur man på bästa sätt möter barn och föräldrar som inte kan det svenska språket. Pedagogerna är mycket angelägna att möta varje ny familj på allra bästa sätt för att introducera dem till förskolan och det svenska samhället. AKK är inte helt implementerat på alla avdelningar ännu. Arbeta för att AKK ska implementeras ytterligare på samtliga avdelningar. Fortsätta utveckla förskolans arbete utifrån utvärderingen i maj och den nya barngruppens behov. Fortsätta försöka rekrytera flerspråkiga pedagoger Normer och värden Utvärdering av Likabehandlingsplan Ingen på Tallbacken ska känna sig kränkt eller diskriminerad inom något område som planen omfattar. Pedagogerna arbetar dagligen, i arbetet med barnen, med intentionerna i planen. Vi behöver ta med den mer vid planeringar och möten. Vi behöver arbeta med att förankra den hos barn och föräldrar för att göra dem mer delaktiga i planen. Materialet behöver översättas för att föräldrar ska kunna ta del av planen på egen hand. Likabehandlingsplanen kommer att revideras under höstterminen Vi behöver ta med den mer vid planeringar och möten. Vi behöver arbeta med att förankra den hos barn och föräldrar för att göra dem mer delaktiga i planen. Materialet behöver översättas för att föräldrar ska kunna ta del av planen på egen hand. Planen ska revideras under hösten Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål 5

7 På förskolan Tallbacken ska alla barn erbjudas en miljö som inbjuder till språklig kommunikation. Det innebär att: - När vi samtalar med barnen ska vårt prat konkretisera barnens omvärld så att vi hjälper dem att sätta ord på det de ser, upplever och känner - Material ska vara konkret och tydligt helst ska t ex sånger kompletteras med bilder eller saker - Sagor ska helst berättas med konkret material som stöd - Verksamheten ska organiseras så att vi skapar tillfällen till gemensamma upplevelser att samtala omkring - Barnen ska ges rika tillfällen att använda hela sin kropp och alla sina sinnen Språket genomsyrar hela dagen i förskolan. Pedagogerna är noga med att benämna saker med rätt namn och utvecklar meningarna ex. Kan du ge mig den röda tallriken som ser ut som en cirkel istället för kan du ge mig den där. På förskolan uppmuntrar man flerspråkighet och har en inställning där flerspråkighet berikar oss. Man arbetar med Bornholm i olika gruppkonstellationer och barnen är väldigt intresserade och tycker det är roligt Fortsätta arbetet med att ständigt utveckla och fördjupa kunskaperna i språk och hur man arbetar med flerspråkighet. Målsättningen med detta arbete är att ge barnen goda förutsättningar att utveckla ett rikt och nyanserat tal- och skriftspråk. 6

8 Utveckling och lärande Matris för enhetens måluppfyllelse Socialt Lekmässigt Vi har genomfört aktiviteter för området sporadiskt under terminen. Vi har aktiviteter enligt några rutiner för området som vi försöker att följa. Vi har rutiner och gemensamma arbetssätt som alla arbetar efter. Vi har rutiner, gemensamma arbetsätt och förebyggande arbete för området. Vi följer upp och utvärdrar våra arbetssätt. Motoriskt Språkligt Estetiskt Matematiskt Naturvetenskapligt och tekniskt Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Matrisen används för tredje året. Den ger en bild av hur avdelningarna skattar sig, och man kan se att ett område som flera avdelningar på Tallbacken behöver arbeta vidare med, är matematik/teknik. Det är bra att tillsammans i arbetslaget få diskutera och analysera avdelningens måluppfyllelse. Man får en indikation på vilket område man behöver arbeta vidare med Matrisen kommer att användas i fortsatta diskussioner på förskolan gällande hur man värderar sitt eget arbete och hur man bedömer sin avdelnings måluppfyllelse. Fundera över och planera hur vi kan arbeta med utvecklingsområdet matematik/teknik. 7

9 Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten. Utvärdering Att arbeta med språk står i fokus på Tallbacken och pedagogerna arbetar medvetet varje dag med att utmana barnen språkligt. Förskolan har gett förutsättningar som lett till att ca 87 % av årets femåringar nått målet. Utifrån språkmatrisen ser pedagogerna att barnens språkutveckling ökar. Fortsätta arbeta medvetet med att stimulera, utveckla och utmana barnens språkutveckling. Ta del av ny forskning för att ständigt utveckla metoder och arbetssätt för att på så sätt arbeta metodiskt med barnens språkutveckling. Barns inflytande Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel i FNs konvention om barnets rättigheter Nivåer av delaktighet Öppningar Möjligheter Skyldigheter 5. Barn delar makt och ansvar över beslutsfattande Är du som vuxen beredd att dela inflytande och ansvar med barn? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn och vuxna att dela inflytande och ansvar över beslut? Är det ett policykrav att barn och vuxna delar inflytande och ansvar över beslut? 4. Barn involveras i beslutsfattande processer Detta är minigränsen att uppnå ifall man har signerat FNs konvention om barnets rättigheter. Är du beredd att låta barn delta i dina beslutsfattande processer? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn att delta i beslutsfattande processer? Är det ett policykrav att barn ska vara involverade i beslutsfattande processer? 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas Är du beredd att beakta barns åsikter och synpunkter? Möjliggör den beslutsfattande processen att barns åsikter och synpunkter beaktas? Är det ett policykrav att barns åsikter och synpunkter ska vägas in i beslutsfattande? 2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter Är du beredd att stödja barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Har du tillgång till olika aktiviteter och metoder som stödjer barn att uttrycka sina åsikter och Är det ett policykrav att barn ska ges stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter?

10 1. Barn blir lyssnade till Är du beredd att lyssna på barn? Arbetar du på ett sätt som möjliggör att barn blir lyssnade till? Är det ett policykrav att barn ska bli lyssnade till? Börja här Dubbelklicka två gånger på rutan du vill färgmarkera, välj fliken Format och Figurfyllning. Fyll i avdelningarnas namn bredvid de färgade rutorna. Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Flera avdelningar har hög måluppfyllelse då det gäller barnens delaktighet. Svårigheten finns på där man har ett stort antal barn som inte kan svenska. Pedagogerna är i vissa fall hänvisade till barnens pekningar. För många barn hamnar nivån gällande delaktighet, på konkreta frågor som tex vill du gå ut och leka eller vill du leka inne. Pedagogerna uttrycker att det är mycket viktigt att barn blir lyssnade till. De är noga med att beakta och respektera barnens åsikter o tankar. Personal som kan tala barnens hemspråk skulle underlätta och vara ett stort stöd för barn med annat modersmål. Behov finns att ytterligare arbeta med AKK som skulle ge barnen större möjligheter att påverka sin dag och därmed sin möjlighet till inflytande i förskolan. 9

11 Förskola och hem Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade målredovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät 2015 Svarsfrekvens: 25% Vad anser föräldrarna om: Sällan eller aldrig % Ofta eller alltid % 1. Mitt barn trivs i förskolan Jag uppfattar att det finns arbetsglädje i förskolan Personalen bryr sig om mitt barn Det är god stämning mellan barn och personal på förskolan Jag uppfattar personalen som goda förebilder Jag får information om målen som styr verksamheten Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. 8. Mitt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp Jag är nöjd med den information jag får om mitt barns utveckling 8 92 och lärande. 10. Jag är nöjd med övrig information från förskolan Jag får ett bra bemötande av förskolans personal Jag har varit på förskolans föräldramöten Jag är nöjd med förskolans föräldramöten Jag är nöjd med mitt barns förskola Jag kan rekommendera mitt barns förskola Väldigt låg svarsfrekvens. De som svarat är nöjda med sitt barns förskola. Översättning av föräldraenkäten så att alla föräldrar ges samma förutsättningar att på egen hand besvara den. Ge föräldrar möjlighet att besvara enkäten på förskolan. Utveckla formerna för föräldrar att besvara enkäten.

12 10 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. (Lpfö 98 Reviderad 2010) Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Överlämnandeplanen har följts. Pedagogerna anser att samarbetet blivit allt mindre. För något år sedan var det mer samarbete, barnen fick gå och äta vid något tillfälle i skolans matsal och förskoleklassens pedagog kom och besökte förskolan. Vid besöket på skolan i våras fick förskolans personal vara ute med förskoleklassen och det upplevdes inte bra. Pedagogerna anser att det är bra att en gemensam plan. Uppföljning, utvärdering och utveckling Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Förskolan ska systematiskt dokumentera, följa upp och analysera verksamheten och utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner. För att utveckla kvaliteten på förskolan fortsätter arbetet med att fördjupa kunskaperna i det systematiska kvalitetsarbetet. Dokumenten revideras och förfinas hela tiden för att bättre passa verksamhetens behov. Pedagogerna följer årscykeln för det systematiska kvalitetsarbetet. I det dagliga arbetet finns en god kontakt med föräldrar och vi ser i föräldraenkäten att föräldrar är mycket nöjda.

13 11 Pedagogerna har nu en förståelse för materialet och använder det enligt instruktionerna. Inför nästa läsår fortsätter arbetet med att fördjupa kunskaperna i delarna reflektion och analys med hjälp av specialpedagog, kvalitetspedagog och förskolechef. Alla arbetslag har haft regelbunden tid för möten med specialpedagog ett viktigt stöd i arbetet. Arbetet med att se lärplattan som ett pedagogiskt hjälpmedel fortsätter genom att pedagogerna får mer kunskaper via fortbildning, hjälp och stöd av It-pedagog. I utvärderingarna som gjordes av pedagogerna våren 15 framkommer ett fortsatt behov av att prioritera språk och kommunikation på förskolan. AKK används i varierande grad på avdelningarna och på flera avdelningar finns behov av mer stöttning av specialpedagog.. Fortsatt arbete med kvalitetsdokumenten för att fördjupa förståelsen för alla delar. Hösten 2015 startar en fortbildning i entreprenörskap som hela förskolan ska delta i och målsättningen är att den satsningen ska stärka pedagogerna i deras ledarskap med barnen. Fortsatt utbildning i användandet av lärplattan efterfrågas av en stor andel pedagoger. Specialpedagog fortsätter att stötta pedagogerna i att använda AKK, så att alternativ kommunikation ska finnas som ett naturligt komplement i all kommunikation på förskolan. Lindesberg Anette Hellman-Persson

14 12