Kvalitetsrapport för förskolan Bergknallen

Transkript

1 Kvalitetsrapport för förskolan Bergknallen Läsåret

2 GRUNDFAKTA... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Arbetsmiljö... 4 Systematiskt kvalitetsarbete... 5 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm... 5 Inriktning... 6 NORMER OCH VÄRDEN... 7 Utvärdering av Likabehandlingsplan... 7 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 8 UTVECKLING OCH LÄRANDE Matris för enhetens måluppfyllelse Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten BARNS INFLYTANDE Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel i FNs konvention om barnets rättigheter Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål FÖRSKOLA OCH HEM Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål

3 Grundfakta Antal barn 15 mars 57 barn varav 10 asylbarn Grundbemanning 15 mars 9,5 Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov, så kallat tilläggsbelopp. Medlen fördelas efter behov terminsvis. 3

4 Förutsättningar Arbetsmiljö Förskolan består av 3-4 avdelningar, beroende på antal barn. Under höstterminen var det tre avdelningar, där de äldsta barnen viss del av dagen gick över till Mosebacke, som är en satellitavdelning i annan lokal. Under vårterminen har denna grupp varit permanent på Mosebacke. Förskolan har nu två småbarnsavdelningar, en mellanbarnsavdelning och en äldreavdelning. Datautrustning och teknik fungerar tillfredsställande på Bergknallen, visst bekymmer på Mosebacke med nätanslutning ute på avdelningen. Det finns ett väl inarbetat system kring det systematiska brandskyddsarbetet med regelbundna kontrollrundor. Det finns även en Brand- och säkerhetspärm, som gås igenom vid höstens första APT. Under läsåret ändrades organisationen för samverkansgrupp, från att tidigare ha varit gemensam med skola/fritidshem och andra förskolor, till att endast vara för tre förskolor. Skyddsombud för förskolan har under året delats med annan förskola. Skyddsombudet genomförde under våren en arbetsmiljöenkät, där resultatet analyserats och åtgärder diskuterats gemensamt av skyddsombud och förskolechef. De frågor som bedömdes behöva diskuteras vidare kommer kontinuerligt att tas upp vid personalträffar s.k. veckon. I jämförelse med föregående års enkät var det färre frågor som behöver diskuteras/åtgärdas. De flesta inom området fysisk arbetsmiljö. Under hösten har en upprustning av utemiljön på Bergknallen skett, varav några delar ännu inte är färdigställda. Den psykosociala arbetsmiljön har under läsåret påverkats negativt utifrån brist på vikarier vid ordinarie personals frånvaro, samt då det varit många vikarier med liten erfarenhet av arbete i barngrupp. Utbildning kring brandsäkerhet och HLR har under läsåret genomförts vid flera tillfällen för all personal inom skola och förskola, där tanken är att all personal får en sådan vart fjärde år. Utbildning i ergonomi ska ske av kommunens hälsopedagog vart tredje/fjärde år, vilket inte varit aktuellt detta läsår. Den tighta organisationen, skiftningen i antal barn samt det höga antalet inskrivna barn på mellan/äldreavdelningen kräver utbildad och samkörd personal med hög kompetens som har förmåga att organisera arbetet på bästa sätt. Det är även sårbart på samtliga avdelningar vid ordinarie personals frånvaro, då det är svårt att få vikarier fullt ut. En viktig del av arbetsmiljön för pedagogerna är att de erbjuds fortbildning. Arbetet med implementering av det systematiska kvalitetsarbetet fortsätter med hjälp av specialpedagog, kvalitetspedagog, IKT-pedagog och förskolechef. Även arbetet med ICDP och språk/flerspråkighet kommer att fortgå på våra pedagogiska träffar. 4

5 Systematiskt kvalitetsarbete Under 2014/15 har arbetet varit inriktat på att fördjupa förståelsen av förskolans rutin för det systematiska kvalitetsarbetet t.ex. kunskap om analys. En revidering av rutinen har gjorts under året. Språkmatrisen, som är en del av kommunens språkplan för förskoleklass t.o.m. åk 3, är inlagd i rutinen. Språkmatisen är också utgångspunkt för barn- och utbildningsnämndens mål för förskolan. Nyanställda introduceras kontinuerligt i kvalitetsarbetet. Under året har ett arbete pågått i olika forum för att utveckla en röd tråd mellan förskola och skola och i början av 2015 kommer en ny överlämnandeplan att vara klar. Personalen hanterar nu materialet i det systematiska kvalitetsarbetet på ett säkrare sätt, men processen och arbetet med dokumentationen och arbetet med lärplattor behöver fortgå under fortsatt stöd. Diskussion kring det fortsatta arbetet har förts dels i förskolechefsgruppen, dels i de olika utvecklingsgrupper som finns gemensamt för hela förskolan. Under läsåret har reflektions- och analysdelen utvecklats. Vårt arbete med pedagogiska träffar är en framgångsfaktor. Fortsatt processtöd finns och planeras med hjälp av kvalitetspedagog, IKT-pedagog, specialpedagog och förskolechef. Vi fortsätter med att ge ny personal introduktion i det systematiska kvalitetsarbetet. I kvalitetsgruppen fortgår arbetet med pedagogisk dokumentation och verksamhetsdokumentation, vilket på sikt kommer att leda till att barnens portfolio avvecklas, samt att verksamhetsdokumentationen utvecklas. Det pågår även ett arbete med vidareutveckling av utvecklingssamtal; dess form och innehåll. Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm Under läsåret har ny personal i kommunen vid fem tillfällen deltagit i ICDP-utbildning samt utbildning i Bornholm. En pärm med Bornholmsmaterial har tagits fram för att därigenom underlätta för pedagogerna. Vid ett tillfälle/termin har all personal haft uppföljning med specialpedagog gällande ICDP och språkplanen inklusive språkmatrisen. Detta vid pedagogiska träffar. Matematikgruppen har under läsårets träffar börjat diskutera och planera kring utbildning i matematiklyftet; ett utbildningsmaterial från Skolverket. Språkgruppen har under läsåret varit på en gemensam föreläsning gällande flerspråkighet, men arbetet har tyvärr haltat p.g.a. sjukdom. All personal i kommunen har under läsåret varit på föreläsning kring utvecklingssamtal, där tanken är en kommungemensam strategi kring detta ska framarbetas. All personal har vid två tillfällen varit på föreläsning kring barn och stress. Bergknallens personal har under vårterminen deltagit i en utbildning vid fem tillfällen gällande entreprenöriellt lärande, EL. 5

6 Personalen uttrycker vikten av att regelbundet följa upp utbildningssatsningar för att därigenom befästa och fördjupa kunskapen. Systematiken kring uppföljning av ICDP, språkplanen och kvalitetsarbete med ett tillfälle/termin och område fungerar bra. Fortsatt uppföljning kring ovan redovisade utbildningar. Förskolechef, specialpedagog och kvalitetspedagog lägger upp innehållet i de pedagogiska träffarna och visar på sambandet och helheten mellan de olika utbildningssatsningarna. Fortsatt utbildning kring föräldrasamverkan med fördjupning kring utvecklingssamtal fortgår och en föreläsning kring att hålla samtal är inplanerad under höstens sista studiedag. Inriktning Pedagogiska träffar sker vid tre tillfällen/termin och arbetslag och är ett viktigt instrument för att befästa och fördjupa kunskap gällande ICDP, kvalitetsarbete och språk. Gällande språk har inriktningen under läsåret legat på flerspråkighet vid de pedagogiska träffarna. Personalen på Bergknallen har under vårterminen deltagit i en utbildning gällande entreprenöriellt lärande, EL, vilket utmynnande i små och stora projekt med barnen t.ex. arbete kring känslor och Snick Snack. Bergknallens pedagoger uttrycker att det är bra att regelbundet få repetition och fördjupning kring ICDP och kvalitetsarbetet samt att få möjlighet att under de pedagogiska träffarna arbeta praktiskt inom dessa områden. Arbetet med flerspråkighet upplever pedagogerna som intressant och lärorikt. Då diskussioner förs kommungemensamt gällande framtida pedagogisk dokumentation finns en osäkerhet kring vad som komma skall. Arbetet med detta fortgår centralt under kommande läsår. Upplägg med pedagogiska träffar och dess innehåll fortgår även kommande läsår. Gällande utvecklingsbehov kring ICDP formulerar pedagogerna det såsom följer: Fortsätt med ett vinnande tema samt att arbete med ICDP personal emellan och för en gemensam samsyn på hela förskolan. Finns även önskemål om att arbeta mer med dilemmafrågor kring olika situationer som kan uppstå på förskolan. När det gäller kvalitetsarbete tas under utvecklingsbehov upp att få tid för att göra planeringar i barndokumentationerna. Gällande flerspråkighet tar pedagogerna som utvecklingsbehov upp att få ta del av hur andra förskolor i kommunen arbetar inom området samt att få till ett samarbete med migrationsverket. De tar även upp behovet av flerspråkig personal inom förskolan. 6

7 Normer och värden Utvärdering av Likabehandlingsplan Arbetet har under läsåret skett utifrån planen som reviderats ht-14. Föräldrarna fick möjlighet att vara delaktiga i arbetet med denna vid höstens föräldramöte. Synpunkter om barnets trivsel har tagits upp på utvecklingssamtal samt i den kommungemensamma föräldraenkäten. MÅL: På förskolan Bergknallen strävar personalen i samarbete med föräldrarna efter att skapa en trygg miljö för våra barn, fri från diskriminering och kränkande behandling. Föräldrarna fick vid årets föräldramöte svara på två frågor kring likabehandling: Vad är en trygg miljö för dig? Mindre barngrupper och mer personal Att pedagogerna har tid för barnen Fysisk säkerhet och en barnvänlig miljö både ute och inne Vetskapen att personalen inte lämnar ut barnen till obehöriga Kontinuerlig personal Att det finns tydlig och lättillgänglig information och att vi blir informerade om något händer under dagen Allas lika värde, vad betyder det för dig? Alla oavsett hudfärg blir behandlade på samma sätt och blir respekterade för den man är Alla blir sedda och hörda och har samma möjligheter Gällande det främjande arbetat har personalen ett förhållningssätt som innebär att man alltid: Finns som stöd i barnens aktiviteter Är lyhörda Är goda förebilder Arbetar enligt ICDP Integrerar barn med utländsk härkomst i våra grupper Samarbetar och ser alla barn som allas ansvar Ett ständigt pågående värdegrundsarbete Delar barngrupperna i mindre grupper Åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån identifierade riskfaktorer inför läsåret 2014/15: Bestämda platser vid måltider De vuxna vägleder barnen för att lösa konflikter Språksamlingar för de utländska barnen för att introducera in i det svenska språket Kontinuerliga diskussioner om hur man är mot varandra Sagoläsning, kompisböcker, EQ-dockor Barnkonventionen Samarbete mellan avdelningarna Dela barnen i mindre grupper 7

8 I det dagliga arbetet uppmärksamma om något barn utsätts eller misstänks utsättas för kränkande behandling genom: Observationer och samtal med barn/föräldrar Observera hur leken fungerar Genom närvarande vuxna i alla situationer finns goda kunskaper om barnen och gruppens behov och på så sätt kan eventuella kränkningar upptäckas snabbt Att föräldrar är medvetna om att de har ett gemensamt ansvar för att uppmärksamma om något barn inte mår bra och föra den informationen vidare till förskolans personal Föräldraenkäten Frågor kring trygghet och allas lika värde till föräldrarna på föräldramötet Minienkät till föräldrarna Föräldrarna uppger i årets kommungemensamma föräldraenkät att barnen trivs och är trygga på förskolan. Personalen uppger att de arbetar för det främjande och förebyggande arbetet i enlighet med planen, men p.g.a. olika förutsättningar så kan det vara svårt att finnas tillhands i alla situationer. Arbetet med föräldrars delaktighet behöver fortgå och revidering av planen kommer att ske i samarbete med föräldrarna och tas upp vid höstens första föräldramöte. Vi behöver bli bättre på att hänvisa till likabehandlingsplanen, såsom vi gör till andra styrdokument. Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Bergknallen har under läsåret haft samma gemensamma mål som föregående år och detta under denna rubrik Normer och värden : På förskolan Bergknallen strävar personalen i samarbete med föräldrar efter att skapa en trygg miljö för barnen. Ljungen och Mosebacke valde dock att modifiera detta till ett socialt mål, som återfinns redovisat under Utveckling och lärande. la även till en språklig dimension, som finns redovisad under Utveckling och lärande. Laven Detta sker när: Alla människor har samma värde Inga kränkningar förekommer De vuxna har ett positivt bemötande De metoder som användes var främst pedagogerna själva genom att de visade positiva känslor, var lyhörda samt uppmuntrade och bekräftade, allt utifrån förhållningsättet ICDP. 8

9 De granskningsmetoder som använts är barn- och verksamhetsdokumentationer samt observationer under den dagliga verksamheten. Pedagogerna på Laven uppger vid vårterminens utvärdering att målkriterierna enligt ovan är uppfyllda, då de bedömer att hela barngruppen har ökat sin självkänsla och tillit till sin egen förmåga då de: Rör sig tryggt och bestämt i avdelningens lokaler samt vågar utforska övriga delar av förskola, vågar visa sina känslor, fattar egna beslut; som viljan att hjälpa varandra utan att vuxen är inblandad, samt att de har mer tillit till sin egen förmåga. Pedagogerna uttrycker vidare i sin analys att de som pedagoger i mångt och mycket är lika såväl mentalt som verbalt; använder sig av samma uttryck och etiskt förhållningssätt. De har fasta rutiner, pratar med barnen och inte till barnen, har en tro på det kompetenta barnet så även de minsta barnen får vara med och påverka sin vardag. I analysen tas även den goda föräldrakontakten upp, där pedagogerna medvetet ser till att möta föräldrarna och föra en ständig dialog om barnets vistelse. Arbetet med trygghet och språk fortgår, då det ständig är aktuellt på en småbarnsavdelning. Detta sker när: Alla människor har samma värde Inga kränkningar förekommer De vuxna har ett positivt bemötande Vid gruppinventeringen inför höstens studiedag framkom att några barn upplevdes som otrygga; ledsna och hade inte riktigt språket. De metoder som användes var förhållningssättet ICDP, samtal med föräldrar vid föräldramöte, utvecklingssamtal samt dagligen vid hämtningar och lämningar. De granskningsmetoder som använts är föräldramöte och utvecklingssamtal samt föräldraenkät. Pedagogerna på uttrycker i sin analys att arbetet utifrån ICDP, en tids personalförstärkning och den goda kontakten med föräldrar där dessa uppmanas att ta direktkontakt om de har något på hjärtat ligger till grund för måluppfyllelsen. Pedagogerna uppger vid vårterminens utvärdering att målkriterierna enligt ovan är uppfyllda, då de bedömer att barnen är trygga, de vågar ta för sig mer, visar känslor, tar kontakt, vågar prata i grupp samt uttrycka vad de vill och inte vill. I pedagogernas egna analyser framkommer även att vårterminen varit speciell, med hög frånvaro av ordinarie personal och därmed mycket vikarier, vilket inneburit att det varit svårt att få flyt i verksamheten. Arbetet med trygghet och språk fortgår, då det ständig är aktuellt på en småbarnsavdelning. 9

10 Utveckling och lärande Matris för enhetens måluppfyllelse Socialt Vi har genomfört aktiviteter för området sporadiskt under terminen. Vi har aktiviteter enligt några rutiner för området som vi försöker att följa. Vi har rutiner och gemensamma arbetssätt som alla arbetar efter. Laven Mosebacke Vi har rutiner, gemensamma arbetsätt och förebyggande arbete för området. Vi följer upp och utvärdrar våra arbetssätt. Ljungen Lekmässigt Laven Ljungen Mosebacke Motoriskt Laven Ljungen Mosebacke Språkligt Estetiskt Mosebacke Laven Laven Ljungen Ljungen Mosebacke Matematiskt Naturvetenskapligt och tekniskt Laven Mosebacke Laven Ljungen Ljungen Mosebacke Det som framkommer i pedagogernas egen utvärdering gällande måluppfyllelse på Bergknallen är att den generellt ligger lägre än föregående år. Anledningarna till detta är flera; I pedagogernas egna analyser framkommer att vårterminen varit speciell, med hög frånvaro av ordinarie personal och därmed mycket vikarier, vilket inneburit att det varit svårt att få flyt i verksamheten. 10

11 Pedagogerna uppger vidare att de gör saker inom samtliga områden, men dokumenterar och analyserar inte i samma utsträckning/omfattning inom alla ämnesområden. På Mosebacke/Ljungen har prio detta läsår varit att arbeta med det sociala samspelet och leken, och på yngreavdelningarna och Laven har trygghet varit prio detta läsår. Fortsatt arbete med språkmatris och gruppinventering kommande läsår. Pedagogerna behöver dokumentera, analysera och följa upp arbetet även inom de ämnesområden där måluppfyllelsen ligger lägre. Vid analys av språkmatrisen har det framkommit att behov finns av att arbeta vidare med språkljuden. Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Ljungen Avdelningsmålet sattes redan vid höstterminens start, men modifierades efter årsskiftet då nya barn kom till avdelningen och de äldsta gick över till Mosebacke på heltid. På avdelning Ljungen ges barnen möjlighet att utveckla sin sociala förmåga. Detta genom att: Utveckla sin förmåga att hantera konfliket Förstå rättigheter och skyldigheter Ta ansvar för gemensamma regler Kunna uttrycka sina tankar/åsikter Val av avdelningsmål enligt ovan gjordes efter höstens första studiedag och gruppinventeringen, då det framkom att många barn hade starka åsikter och svårigheter att lyssna in andra. De metoder som användes var att strukturera upp dagarna med olika aktiviterer/ämnen där barnen fick ett stort inflytande. De granskningsmetoder som använts är lotusdiagram, kalender på väggen/månadsbrev, utvecklingssamtal, föräldraenkät samt planerings- och reflektionsunderlag. Pedagogerna uppger vid vårterminens utvärdering att målkriterierna är uppfylld, trots att planeringen av veckans innehåll inte kunnat hållas fullt ut p.g.a. ordinarie personals frånvaro och brist på vikarier. Fokus har blivit att arbeta med relationer och förhållningssätt. Arbetet fortgår med fokus på att lyssna in varandra, vänta på sin tur. Mosebacke Avdelningsmålet sattes redan vid höstterminens start, men modifierades efter årsskiftet då de äldsta gick över till Mosebacke på heltid. På avdelning Mosebacke ges barnen möjlighet att utveckla sin sociala förmåga. Detta genom att: Utveckla sin förmåga att hantera konfliket 11

12 Förstå rättigheter och skyldigheter Ta ansvar för gemensamma regler Kunna uttrycka sina tankar/åsikter Val av avdelningsmål enligt ovan gjordes efter höstens första studiedag och gruppinventeringen, då det framkom att många barn hade starka åsikter och svårigheter att lyssna in andra. De metoder som användes var att strukturera upp dagarna med olika aktiviteter/ämnen där barnen fick ett stort inflytande. Dessa metoder ändrades under vårterminen i innehåll och även den fria leken stramades upp gällande struktur. De granskningsmetoder som använts är lotusdiagram, kalender på väggen/månadsbrev, utvecklingssamtal, föräldraenkät samt planerings- och reflektionsunderlag. Pedagogerna uppger vid vårterminens utvärdering att målkriterierna delvis är uppfyllda och att de fått mer harmoni i barngruppen, men att arbetet fortgår då det krävs mycket stöd i lek och hantering av konflikter. Till hösten fortsätter arbetet med fokus på uthållighet. På strävar vi efter att barnen ska vara trygga och utveckla sin språkliga förmåga. Detta genom att barnen: utvecklar ett rikare ordförråd i samling utvecklar trygghet och sin förmåga att samspela med andra i den fria leken utvecklar sin självständiga förmåga i påklädningssituationen utvecklar sin identitet och känner trygghet i den utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp. Val av avdelningsmål enligt ovan gjordes efter höstens första studiedag och gruppinventering dåd et framkom att barnen behövde vägledas i samspelet med varandra då det förekom mycket konflikter i den fria leken och de visade intresse för samlingar, men visade en viss oro vid dessa. De metoder som använts är närvarande, stöttande pedagoger i den fria leken och vid påklädning, åldersindelade språksamlingar, sångsamlingar och böcker. De granskningsmetoder som använts observationer, dokumentation, bilder, dator och lärplatta, reflektion vid gemensamma planeringar samt i kontakten med föräldrar; utvecklingssamtal, minienkät och daglig kontakt. Pedagogerna uppger vid vårterminens utvärdering att målkriterierna är uppfyllda, fokus har legat på trygghet. Arbetet med språk har kunnat fullföljas bl.a. genom ett gott arbete med att genomföra samlingar utifrån planering. 12

13 Arbetet med trygghet och språk fortgår, då det ständig är aktuellt på en småbarnsavdelning. Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten. Utvärdering Förskolan har gett förutsättningar, som lett till att barnen har utvecklat språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten, genom att 54 % av årets femåringar är på gång med alla kriterier i språkmatrisen utifrån indikatorerna: Barnen visar förmåga: att förstå många ord och begrepp att visa intresse för sång, rim och ramsor att leka med ord att intresse sig för att skriva sitt namn och delvis eller helt skriva sitt namn att visa intresse för siffror och bokstäver att visa intresse för lekskrivning På förskolan Bergknallen har förutsättningar getts i verksamheten så att 54 % av årets femåringar är på gång utifrån målkriterierna enligt ovan och överlämnande har skett till förskoleklasspedagog. Även våra asylbarn är inkluderade i denna skattning. I övrigt så har specialpedagog, i slutet av vårterminen, varit ute i alla arbetslag och utifrån språkmatrisen inventerat om det finns nya barn som vi behöver ha koll på gällande språklig utveckling, gått igenom aktuella barn och pedagogiska åtgärder samt bokat uppföljning. Fortsatt processtöd av specialpedagog gällande arbetet med språkmatris och Bornholm. 13

14 Barns inflytande Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel i FNs konvention om barnets rättigheter Nivåer av delaktighet Öppningar Möjligheter Skyldigheter 5. Barn delar makt och ansvar över beslutsfattande Är du som vuxen beredd att dela inflytande och ansvar med barn? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn och vuxna att dela inflytande och ansvar över beslut? Är det ett policykrav att barn och vuxna delar inflytande och ansvar över beslut? 4. Barn involveras i beslutsfattande processer Detta är minigränsen att uppnå ifall man har signerat FNs konvention om barnets rättigheter. Är du beredd att låta barn delta i dina beslutsfattande processer? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn att delta i beslutsfattande processer? Är det ett policykrav att barn ska vara involverade i beslutsfattande processer? 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas Är du beredd att beakta barns åsikter och synpunkter? Möjliggör den beslutsfattande processen att barns åsikter och synpunkter beaktas? Är det ett policykrav att barns åsikter och synpunkter ska vägas in i beslutsfattande? 2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter Är du beredd att stödja barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Har du tillgång till olika aktiviteter och metoder som stödjer barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Är det ett policykrav att barn ska ges stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter? 1. Barn blir lyssnade till Är du beredd att lyssna på barn? Arbetar du på ett sätt som möjliggör att barn blir lyssnade till? Är det ett policykrav att barn ska bli lyssnade till? 14

15 Börja här Mosebacke Ljungen Laven Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Pedagogerna på samtliga avdelningar skattar att de kommit över barnkonventionens minigräns. Arbetet sker utifrån gällande styrdokument och barnkonventionen för barns inflytande samt utifrån ICDP som förhållningsätt. På Ljungen tar pedagogerna upp barns delaktighet gällande makt och ansvar utifrån att de gör barnen delaktiga varje vecka i reflektions- och planeringsunderlaget. På Mosebacke tar pedagogerna i sin analys upp att de lyssnar in och tar in barnens önskemål och behov, men att de fått strama upp strukturen i arbetet vilket medfört att barnen inte alltid får inflytande och flera valmöjligheter. Målet är att kunna släppa mer och mer på detta. På tar pedagogeran i sin analys upp att de bedömer att det på en småbarnsavdelning inte går att komma upp till nivå 5, då de inte anser att små barn är mogna för att ta makt och ansvar och att barn blir stressade av för många valmöjligheter. Att de behöver regler och rutiner för att bli trygga och att det är viktigt med tydliga vuxna för att inte förvirra barn. Detta är ett ständigt aktuellt och pågående arbete. Förskola och hem Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Se enhetens mål under Normer och värden. 15

16 Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät 2015 Svarsfrekvens: 31 av 47 = 66 % Vad anser föräldrarna om: Sällan eller aldrig % Ofta eller alltid % 1. Mitt barn trivs i förskolan Jag uppfattar att det finns arbetsglädje i förskolan Personalen bryr sig om mitt barn Det är god stämning mellan barn och personal på förskolan Jag uppfattar personalen som goda förebilder Jag får information om målen som styr verksamheten Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina 3 94 förutsättningar och behov. 8. Mitt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp Jag är nöjd med den information jag får om mitt barns utveckling och lärande. 10. Jag är nöjd med övrig information från förskolan Jag får ett bra bemötande av förskolans personal Jag har varit på förskolans föräldramöten Jag är nöjd med förskolans föräldramöten Jag är nöjd med mitt barns förskola Jag kan rekommendera mitt barns förskola I resultatet ovan kan utläsas att de flesta är nöjda med verksamheten och uppger att deras barn trivs i förskolan. Det har varit högre svarsfrekvens i år än föregående år, men på en avdelning var det dock lågt. I jämförelse med föregående års föräldraenkät ser vi överlag ett bättre resultat än föregående år, förutom på närvaro vid samt nöjdhet med föräldramöten. I föräldrarnas frisvar framkommer vissa svårigheter kring nya, okända vikarier gällande bemötande och information. Även synpunkter kring trångboddheten och efterlysning av mer långsiktig lösning av detta. Vid utlämnande av enkäter har inte asylföräldrar tillfrågats, då det varit praktiskt svårt att genomföra. Inför nästa läsår behöver vi arbeta med att få ökat intresse för föräldramöten samt gällande innehåll på dessa. Vi behöver även arbeta vidare med frågan om hur få fler deltagare från samtliga avdelningar i föräldraenkäten. 16

17 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. (Lpfö 98 Reviderad 2010) Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Arbetet har skett utifrån gällande överlämnandeplan. På Bergknallen började överskolningen till förskoleklass med ett gemensamt möte mellan förskola, förskoleklasspedagog, fritidshem, förskolechef och rektor där ett tidsschema för årets överskolning lades. Inget överlämnande av barn i behov av särskilt stöd har skett detta läsår, då det inte varit aktuellt. En gemensam analysdag skedde i juni där resultaten från NP i åk 3, 6 och 9 diskuteras gemensamt. Då identifieras mönster som vi inom förskolan kan ta hänsyn till redan på förskolan och på så sätt ge barnen de bästa förutsättningar att lyckas i skolan. Utifrån den tydliga strukturen upplever pedagogerna att det fungerat bra vid årets överlämnande. Det blev även tydligt för föräldrarna hur de sista veckorna skulle se ut. Vid den gemensamma analysdagen framkom att vi i förskolan kan förbereda barnen genom att arbeta vidare kring att hålla fokus: förbereda-genomföra-avsluta, begrepp, ordförståelse, hålla tråden i berättelser, läsförståelse genom att läsa mellan raderna samt taluppfattning. En kommungemensam arbetsgrupp har under läsåret reviderat överlämnandeplanen, som ska sjösättas under kommande läsår och gälla i hela kommunen med lokala variationer. Uppföljning, utvärdering och utveckling Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Enligt förskolans läroplan kap.2.6 ska förskolans kvalitet kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Syftet med utvärderingen är att få kunskap om hur förskolans organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. All form av utvärdering ska 17

18 utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärderingen infördes ett gemensamt dokumentationsmaterial inom hela förskolan gällande det systematiska kvalitetsarbetet. Detta var under våren 2014 ute på remiss hos all personal och reviderades därefter. På Bergknallen arbetar pedagogerna enligt årscykeln med kvalitetsarbetet, och har hjälp av kvalitetspedagog vid såväl höstens som vårens pedagogiska träff med innehåll kvalitetsarbete. Även specialpedagog har varit behjälplig i form av handledning gällande struktur och dokumentation, främst kring barn i behov av särskilt stöd. Det som framkommit i pedagogernas egen skattning/utvärdering gällande måluppfyllelse är att den generellt ligger lägre än föregående år. Anledningarna till detta tros vara flera; vårterminen beskrivs som speciell, med hög frånvaro av ordinarie personal och därmed mycket vikarier, vilket inneburit att det varit svårt att få flyt i verksamheten. Pedagogerna uppger vidare att de gör saker inom samtliga områden, men dokumenterar och analyserar inte i samma utsträckning/omfattning inom alla ämnesområden. Det som framkommer i föräldrarnas nöjdhetsenkät är att de flesta är nöjda med verksamheten och uppger att deras barn trivs i förskolan. Det har varit högre svarsfrekvens i år än föregående år, men på en avdelning var det dock lågt. I jämförelse med föregående års föräldraenkät ser vi överlag ett bättre resultat än föregående år, förutom på närvaro vid samt nöjdhet med föräldramöten. Fortsatt processtöd gällande dokumentation behövs och planeras med hjälp av specialpedagog, kvalitetspedagog, IKT-pedagog och förskolechef. Inom de områden där måluppfyllelsen ligger lägre behöver vi arbeta vidare kring att dokumentera, analysera och följa upp arbetet. Inför nästa läsår behöver arbetet med att få ökat intresse för föräldramöten samt fortsatta diskussioner med föräldrar om innehållet på dessa ske. Vi behöver även arbeta vidare med att få ökad svarsfrekvens på föräldraenkäten från samtliga avdelningar. Bergknallens målområde för läsåret 2015/16 kommer att diskuteras på höstens första APT vid genomgång av kvalitetsrapporten och slutligen fastställas på studiedagen i september utifrån vad gruppinventeringen visar Kristina Öhrn Förskolechef 18