Kvalitetsrapport för förskolan Lysmasken

Transkript

1 Kvalitetsrapport för förskolan Lysmasken Läsåret

2 GRUNDFAKTA... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Arbetsmiljö... 4 Systematiskt kvalitetsarbete... 5 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm... 6 Inriktning... 7 NORMER OCH VÄRDEN... 7 Utvärdering av Likabehandlingsplan... 7 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 8 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 9 Matris för enhetens måluppfyllelse... 9 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 9 Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten BARNS INFLYTANDE Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel i FNs konvention om barnets rättigheter Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål FÖRSKOLA OCH HEM Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål

3 Grundfakta Antal barn 15 mars: 49 Grundbemanning 15 mars: 8,10 tjänster Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov, så kallat tilläggsbelopp. Medlen fördelas efter behov terminsvis. 3

4 Förutsättningar Arbetsmiljö Förskolan består av 2-3 avdelningar, beroende på antal barn. I början på höstterminen var det två avdelningar varav en småbarnsavdelning och en storbarns avdelning. Eftersom antalet barn ökade kraftigt så delades storbarnsavdelningen upp i två avdelningar och fick namnen Grodan röd och Grodan lila. Småbarnsavdelningen går fortsättningsvis under namnet. Utifrån ändringen i modellen så har personaltätheten ökat vilket gynnat verksamheten. En undersökning har gjorts gällande öppettiderna vilket visade att förskolan fortsättningsvis kommer öppna klockan 05:30 eftersom behovet om omsorg på morgonen fortfarande kvarstår. När det gäller den fysiska miljön så ska skötrummet renoveras och ett nytt ergonomiskt skötbord köpas in. En ny belysning över borden har satts upp. Datautrustning och teknik På förskolan finns det en ansvarig pedagog för utvecklandet av lärplattan. Det har även köpts in lärplattor till pedagogerna. En projektor finns även att tillgå på förskolan. Reparationer Renovering av toaletterna och skötrummet pågår och asbestsanering inne på toaletterna har gjorts. Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete och brandskyddsarbete Vi har regelbundna skyddsronder och brandskyddsronder. En gång i månaden görs en brandskyddsrond. Det finns även en brand- och säkerhetspärm på alla avdelningar. Utbildning i brandsäkerhet och hjärt- och lungräddning har genomförts vid flera tillfällen och målet är att personalen ska utbildats regelbundet (vart fjärde år) inom detta område. Pedagogerna planerar även för ett föräldramöte utifrån föräldrarnas önskemål där en extern person kommer att komma till förskolan och föreläsa om HLR. Klicka här för att ange text. Ändring i modellen inför vt-16 Pedagogerna på alla avdelningarna lyfter fram att personaltätheten har varit bra. Pedagogerna hävdar att genom att utnyttja den personaltäthet som finns så går det lättare att ta tillvara på de lärtillfällen som förekommer. Personalen skriver i sin analys att de upplever åtgärderna som har med arbetsmiljön att göra tar väldigt lång tid att verkställa. De lyfter fram att eftersom inte skötrummet är åtgärdat ännu så innebär det att det blir många böjningar, tunga lyft och sneda moment. Utvecklingen av utemiljön har påbörjats och bland annat har lekstuga och sand och vatten bord köpts in. Datautrustning och teknik Pedagogerna skriver i sin analys att den tekniska utrustningen ger dem förutsättningar att använda lärplattan i lärande syfte. 4

5 Reparationer Personalen upplever att det blir lite rörigt med pågående renoveringar i samband med att verksamheten pågår. Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete och brandskyddsarbete Arbetet kring arbetsmiljön förekommer alltid när vi har APT-träffar. För att alla ska komma till tals så har vi alltid en lägesrunda från var och en. Även i samverkansgruppen behandlar vi frågor om arbetsmiljön. Det finns ett väl inarbetat system kring det systematiska brandskyddsarbetet med regelbundna kontrollrundor. Utbildning kring Brandsäkerhet samt HLR blir dock snabbt fullsatt vilket innebär att det fortfarande finns personal som inte haft möjlighet att gå. Personalen har också önskemål om att ha tätare intervaller på utbildningen framförallt när det gäller hjärt- och lungräddning. Via den brandövning som förskolan gjorde så upptäckte personalen att rutinerna borde ses över för att få ett tillfredsställande resultat. Brandrutinerna behöver ses över och uppdateras. En fortsatt satsning på utemiljön, så att den utmanar barnens utveckling. Systematiskt kvalitetsarbete Under 2014 var arbetet inriktat på att fördjupa förståelsen av förskolans rutin för det systematiska kvalitetsarbetet t.ex. kunskap om analys och en revidering av rutinen gjordes. Språkmatrisen, som är en del av kommunens språkplan för förskoleklass t.o.m. åk 3 och utgångspunkt för Barn- och utbildningsnämndens mål för förskolan, lades in i rutinen. Under 2014 och 2015 pågick ett arbete i olika forum för att utveckla en röd tråd mellan förskola och skola och 2016 kom en ny överlämnandeplan att vara klar. Under 2015 och 2016 pågår arbetet med reflektion och analys. Nyanställda introduceras kontinuerligt i kvalitetsarbetet. Förskolans pedagoger skriver kontinuerligt dokumentationer på både individ- och gruppnivå. Avdelningsplaneringen innehåller både planering och reflektionsunderlag samt barndokumentationer. Personalen har under den enskilda planeringen dokumenterat sina ansvarsbarn. På den gemensamma planeringen har de arbetat utifrån planering och reflektionsunderlaget. Pedagogerna anser att de fått in en rutin i att föra in barnens utveckling och lärande inom de områden som finns i barndokumentationen. De upplever dock att det har varit för få pedagoger som haft ansvar för dokumentationerna och eftersom bristen på förskollärare också medfört att de pedagoger som dokumenterat även har haft flera andra uppdrag så har de ibland varit svårt att hinna med att fullfölja dokumentationsarbetet. Pedagogerna lyfter ändå upp att 5

6 implementeringen av ROP har skapat tillfällen till reflektion över verksamheten vilket inneburit att de har kunnat utveckla verksamheten efter de intressen som barnen haft. Höstterminen-16 kommer personalen på de olika avdelningarna få sitta tillsamman för att ha pedagogiska samtal med förskolechef och specialpedagog om det systematiska kvalitetsarbetet. Att fortsätta följa reflektion och planeringsprotokollet och få en bättre rutin på att direkt föra in dokumentationen i blanketten för gruppöversyn. Få in fler pedagoger som dokumenterar. Vidareutveckla det som barnen visar intresse för. Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm All personal på förskolan ska ha ett förhållningssätt som bygger på vägledande samspel (ICDP). Detta förhållningssätt ska genomsyra hur barn och föräldrar, som kommer till vår förskola blir bemötta. All nyanställd personal i kommunen får utbilda sig under fem kurstillfällen i ICDP. Fortbildning för övrig personal sker kontinuerligt i samarbete med specialpedagogen i form av pedagogiska diskussioner. Temat har varit en välkomnande förskola. Pedagogerna på förskolan framhåller att deras förhållningssätt är utifrån ICDP och att de under den dagliga verksamheten alltid har ett vägledande samspel. Utifrån den språkplan som finns i Lindesberg har även all ordinarie personal utbildat sig inom Bornholmsmodellen. Personalen har sedan arbetat med utvalda delar av Bornholmsmaterialet utifrån barnens intresse och behov. De arbetar också regelbundet med fonolek, rim, ramsor, sångsamlingar och sagoläsning. Språkplan och språkmatrisen ligger till grund för de språkutvecklande aktiviteterna som utförts. Pedagogerna har fyllt i språkmatrisen kontinuerligt. Arbetet som har pågått med att vidareutveckla samarbetet mellan förskola, förskoleklass och grundskola den så kallade Röda-tråden har fungerat bra. Detta har resulterat i en gemensam plan för samverkan för att skapa samsyn och kontinuitet i samarbetet kring våra barn från förskola till grundskola. Personalen skriver i sin analys att ICDP genomsyrar hela den dagliga verksamheten. De betonar att ICDP är ett levande förhållningssätt som de använder sig av hela tiden. De betonar också att det gemensamma arbetssättet är viktigt för att främja barnens utveckling och lärande språkmässigt. De upplever att via deras ICDP-tänk har barngruppen blivit tryggare. Barnen möter pedagoger som lyssnar, är närvarande och utmanar dem där de befinner sig. Använda sig mer av lärplattans möjligheter. Ännu mer ta tillvara på barnens intresse för språket. Uppdatera och fördjupa kunskaperna utifrån ICDP. Se till att all ny personal får utbildning i ICDP och Bornholmsmodellen. 6

7 Inriktning Förskolan har även under detta år arbetat med inriktningen socialt samspel och språk. Förhållningssättet i ICDP ligger till grund för socialt samspel och för att få möjlighet att fördjupa kunskaperna i ICDP så var specialpedagogen med på en av våra APT träffar där fokus låg på ICDP. Pedagogerna arbetar mycket medvetet med barnens samspel och kommunikation. Pedagogerna har önskemål om fler gemensamma diskussioner gällande ICDP för att kunna befästa och fördjupa kunskaperna kring det. När det gäller utvecklingsbehovet kring ICDP så kommer vi att ha pedagogiska träffar som ska ske vid tre tillfällen per termin med varje arbetslag. En av träffarna kommer att ha fokus på ICDP och då kommer både förskolechef och specialpedagog att delta. Normer och värden Utvärdering av Likabehandlingsplan Vi har precis reviderat och färdigställt en ny likabehandlingsplan som personalen nu arbetar kontinuerligt utifrån. Utifrån Likabehandlingsplanens arbetar vi medvetet med att: Alla barn i vår verksamhet är respekterade för den de är. Alla är olika men lika mycket värda. Alla barn och vuxna respekterar varandra och känna sig trygga i förskolans miljö. Alla vuxna inom verksamheten arbetar för noll tolerans mot alla former av kränkningar och diskriminering. Alla barn ska ha samma möjligheter oberoende av kön och etisk tillhörighet. Personalen utgår från alla barns lika värde och att de ska ha samma möjlighet till utveckling och lärande utifrån deras behov. Personalen har erbjudit barnen rika tillfällen till socialt samspel där pedagogerna varit närvarande som ett verktyg i samspelet. Personalen fortsätter att arbeta förebyggande mot kränkande behandling. De arbetar utifrån ICDP, är närvarande pedagoger vilket innebär att de är med griper in och vägleder där det behövs. De anpassar miljön och verksamheten utifrån barnens behov. Pedagogerna skriver i sin analys att utifrån deras arbetssätt har de nu kunnat se att barngruppen visar mer empati och förståelse för varandra. Barnen uppmärksammar och ser varandra samt är mer omtänksamma mot varandra. Pedagogerna på äldre-avdelningen upplever också att barnen visar förmåga till att diskutera, argumentera och lyssna på varandra. 7

8 På småbarnsavdelningen lyfter de dock fram att de haft tretton inskolningar från och med höstterminen-2015 vilket inneburit att de ständigt fått börja om i deras arbete med normer och värden där tryggheten och anknytningen är det viktigaste för att uppnå kriterierna. Fortsätta arbeta med att alla barn ska känna trygghet. Se till att likabehandlingsplanen blir ett levande dokument som genomsyrar hela verksamheten. Utnyttja varandras spetskompetenser Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Förskolan arbetar med att erbjuda barnen rika tillfällen till socialt samspel och att barnen ska utveckla sin språkförståelse genom det sociala samspelet. Pedagogerna upplever att barnen har en ökad lust att samtala med varandra. Barnen visar förmåga att kunna lösa konflikter och komma överrens i leken. Pedagogerna upplever att barnen ökat sin kommunikativa sida och kan nu leka flera tillsammans under längre stunder. Personalen är väldigt positiva till resultatet och betonar att de via ett gemensamt förhållningssätt har uppnått detta. Fortsätta utveckla språkförståelsen i det sociala samspelet utifrån barnens nivå. 8

9 Utveckling och lärande Matris för enhetens måluppfyllelse Socialt Vi har genomfört aktiviteter för området sporadiskt under terminen. Vi har aktiviteter enligt några rutiner för området som vi försöker att följa. Vi har rutiner och gemensamma arbetssätt som alla arbetar efter. Vi har rutiner, gemensamma arbetsätt och förebyggande arbete för området. Vi följer upp och utvärderar våra arbetssätt. Grodan Lekmässigt Grodan Motoriskt Grodan Språkligt Grodan Estetiskt Grodan Matematiskt Grodan Naturvetenskapligt och tekniskt Grodan Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Klicka här för att ange text. Här är måluppfyllelsen generellt högre än föregående år. Utifrån förra årets analys så har pedagogerna nu arbetat ännu mer medvetet utifrån de målområden som varit eftersatta vilket har gett en större måluppfyllelse. Området som dock har lägre måluppfyllelse på en av avdelningarna är det estetiska området. Inom detta område har det bara skett sporadiska aktiviteter. 9

10 Fortsätta att utveckla, utvärdera och analysera verksamhetsdokumentationerna. Fortsätta erbjuda barnen aktiviteter inom samtliga målområden. Ständigt följa upp och utvärdera de rutiner och arbetssätt som redan finns inom de målområden där måluppfyllelsen ligger lägst. Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten. Utvärdering Lysmaskens förskola har gett förutsättningar för att utveckla språkförståelse och språklig medvetenhet så att förskolans 11 femåringar blir förberedda inför skolstarten med läs- och skrivinlärningen. Det är 100 % av årets femåringar som är på gång med alla kriterier i språkmatrisen utifrån indikatorerna: Barnen visar förmåga: att förstå många ord och begrepp att visa intresse för sång, rim och ramsor att leka med ord att intressera sig för att skriva sitt namn och delvis eller helt skriva sitt namn att visa intresse för siffror och bokstäver att visa intresse för lekskrivning Förutsättningar har getts på förskolan så att 100 % av årets 11 femåringar varav fyra med annat modersmål än svenska är på gång enligt målkriterierna ovan. Fortsätta arbeta med att utveckla språkförståelse och språklig medvetenhet. 10

11 Barns inflytande Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel i FNs konvention om barnets rättigheter Nivåer av delaktighet Öppningar Möjligheter Skyldigheter 5. Barn delar makt och ansvar över beslutsfattande Är du som vuxen beredd att dela inflytande och ansvar med barn? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn och vuxna att dela inflytande och ansvar över beslut? Är det ett policykrav att barn och vuxna delar inflytande och ansvar över beslut? 4. Barn involveras i beslutsfattande processer Detta är minigränsen att uppnå ifall man har signerat FNs konvention om barnets rättigheter. Är du beredd att låta barn delta i dina beslutsfattande processer? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn att delta i beslutsfattande processer? Är det ett policykrav att barn ska vara involverade i beslutsfattande processer? 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas Är du beredd att beakta barns åsikter och synpunkter? Möjliggör den beslutsfattande processen att barns åsikter och synpunkter beaktas? Är det ett policykrav att barns åsikter och synpunkter ska vägas in i beslutsfattande? 2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter Är du beredd att stödja barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Har du tillgång till olika aktiviteter och metoder som stödjer barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Är det ett policykrav att barn ska ges stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter? 1. Barn blir lyssnade till Är du beredd att lyssna på barn? Arbetar du på ett sätt som möjliggör att barn blir lyssnade till? Är det ett policykrav att barn ska bli lyssnade till? Börja här Dubbelklicka två gånger på rutan du vill färgmarkera, välj fliken Format och Figurfyllning. Grodan röd Grodan lila Fyll i avdelningarnas namn bredvid de färgade rutorna. 11

12 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål På samtliga avdelningar skattar personalen att de kommit över Barnkonventionens minigräns och dessutom uppnått nivå 5. Personalen betonar att de ger barnen tillfälle att vara delaktiga i demokratiska beslut. De lyfter även fram att deras uppdrag som pedagoger är att alltid sätta barnet och dess möjlighet att påverka sitt liv i första rum. Vidareutveckla barnens intresse. Förskola och hem Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Vi fortsätter arbeta kontinuerligt med att ha en god samverkan mellan förskola och hem. Ständig översyn och analys kring samverkan görs för att utveckla arbetssättet och hitta former för ett bättre samarbete. 12

13 Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät 2016 Svarsfrekvens: Vad anser föräldrarna om: Sällan eller aldrig % Ofta eller alltid % 1. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina 100 förutsättningar och behov. 2. Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns 100 utveckling och lärande. 3. I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar 100 och åsikter. 5. Jag får information om de mål som styr verksamheten Jag får information om mitt barns utveckling och lärande Mitt barns förskola har en bra utemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 8. Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för utveckling och lärande Mitt barn trivs i förskolan Mitt barn känner sig tryggt i förskolan Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal Jag är nöjd med mitt barns förskola Enligt föräldrarnas nöjdhetsenkät går det att utläsa att de flesta är nöjda med verksamheten och att alla barn trivs, känner sig trygga i förskolan och får ett bra bemötande från personalen. Dock är svarsfrekvensen låg. Resultatet ovan visar att det som föräldrarna är något mindre nöjda med är informationen från personalen. Större tydlighet i informationen till föräldrarna. Arbeta vidare med att få fler deltagare som svarar på föräldraenkäterna. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. (Lpfö 98 Reviderad 2010) 13

14 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Samarbetet med förskola, skola och fritidshem har skett utifrån den överlämnande plan som finns i kommunen. Överlämnandesamtal har genomförts likaså träff med blivande lärare och klasskamrater. Pedagogerna upplever det positivt att en överlämnandeplan finns och att de arbetar aktivt att för att få till trygga övergångar mellan förskola, skola och fritidshem. Fortsätta implementera kommunens överlämnandeplan. Uppföljning, utvärdering och utveckling Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål För att säkra kvalitén för barnen i förskolan ska uppföljning, utvärdering och utveckling av förskolans arbete kontinuerligt dokumenteras. Det är viktigt att både barn och föräldrar är delaktiga i utvärderingen. Syftet med utvärderingen är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, d.v.s. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande (kap.2.6 i förskolans läroplan). Förskolorna i Lindesberg kommun har ett nytt, reviderat dokumentationsmaterial som vi nu arbetar efter. Ett par av förskolecheferna har haft regelbundna träffar med kvalitetspedagogerna för att befästa det nya dokumentationsmaterialet. Kvalitetspedagogerna har sedan varit ute i förskolorna och varit behjälpliga till pedagogerna i dokumentationsarbetet. Det finns rutiner och verktyg för att följa upp och utvärdera. Personalens olika erfarenheter av det systematiska kvalitetsarbetet, gör att implementeringsarbetet av detta pågår fortfarande. Kvalitetspedagogen har informerat och gått igenom det reviderade dokumentationsmaterialet med all personal. Vi kommer arbeta vidare med detta på våra pedagogiska träffar så att all personal ska känna sig säkra med vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi behöver fortsätta utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi kommer arbeta vidare med att följa upp, utvärdera och analysera vårt arbete. 14

15 Det bör finnas en tydlig struktur på kontinuerlig återkoppling från studiedagarna samt de olika utbildningarna som personalen gått. Vi behöver arbeta vidare med att få en ökad svarsfrekvens på föräldraenkäten. Lindesberg Tina Björk Förskolechef 15