Kvalitetsrapport för förskolan Stadsskogen

Transkript

1 Kvalitetsrapport för förskolan Stadsskogen Läsåret

2 GRUNDFAKTA... FÖRUTSÄTTNINGAR... Arbetsmiljö... Systematiskt kvalitetsarbete... Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm... NORMER OCH VÄRDEN... Utvärdering av Likabehandlingsplan... Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... UTVECKLING OCH LÄRANDE... Matris för enhetens måluppfyllelse... Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål... Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten.... BARNS INFLYTANDE... Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel i FNs konvention om barnets rättigheter... Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... FÖRSKOLA OCH HEM... Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål... Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET... Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING... Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål...

3 GRUNDFAKTA På Förskolan Stadsskogen finns fyra avdelningar med barn i åldrarna 1-5 år. På avdelningarna och går de yngre barnen och de äldre på och. Förskolan har öppet från klockan på morgonen till på kvällen. Förskolan har fräscha lokaler och en gård som bjuder in till lek och naturupptäckter. Antal barn 15 mars: 77 st Grundbemanning 15 mars: 12,075 Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov, så kallat tilläggsbelopp. Medlen fördelas efter behov terminsvis.

4 Förutsättningar Arbetsmiljö Lindesbergs Kommun har ett brett utbud av subventionerade/gratis, hälsofrämjande aktiviteter och all tillsvidareanställd personal erbjuds en friskvårdstimme/vecka. Det finns rutiner för ett systematiskt brandskydds- och arbetsmiljöarbete och på personalmöten finns alltid arbetsmiljöfrågor med som en stående punkt. Utbildning i brand/hlr genomförs med regelbundenhet under året. Till stöd och hjälp för förskolan finns ett barnhälsoteam där förskolechef, specialpedagog, kurator samt psykolog ingår. Det finns även mötestillfällen där personal från landstinget och socialförvaltningen ingår. När det gäller bemanning har vi fortfarande en tajt organisation detta trots att det skett en positiv förändring i förändring i resursfördelningsmodellen under vt- 16 som inneburit att vi gått från 7,2 viktade barn till 7,0. Svårast är vid personalens ledigheter eller sjukdom. Under året har det varit stora svårigheter att få vikarier, och det har varit många vikarier med lite erfarenhet, vilket har påverkat arbetsmiljön i stor utsträckning. Pedagogerna upplever att sedan e-tjänst för föräldrar infördes har barnen fått utökade vistelsetider. Behov av fler laptops/datorer finns. På Stadsskogen finns en väl fungerande verksamhet och där arbetar mycket engagerade pedagoger. Pedagogerna känner att det kan vara svårt att räcka till på grund av den tajta organisationen. När föräldrarna inte längre behöver uppge sina arbetstider har pedagogerna noterat att vistelsetiden på förskolan har ökat. Svårigheter att få vikarier har funnits under hela läsåret vilket skapar stress och hög arbetsbelastning på ordinarie personal. Stabilitet i personalgruppen påverkar barngruppen positivt. Arbetsmiljöfrågor tas alltid upp på Info och på APT. Vi har haft svårt med att rekrytera nya förskollärare vilket ökar belastningen på de befintliga förskollärarna utifrån deras ansvar enligt läroplanen. Fler vikarier behöver anställas och deras introduktion behöver ses över. Fortsätt annonsera efter förskollärare till lediga tjänster. Fortbildning är en viktig del i arbetsmiljön och vi kommer att fortsätta med implementering av det systematiska kvalitetsarbetet hjälp av vår kvalitetspedagog. Att finna en bra organisation och utveckla samarbetet på Stadsskogen.

5 Systematiskt kvalitetsarbete Rutiner för användning av vårt systematiska kvalitetsarbete finns och årshjulet följs, men bristen på vikarier har försvårat arbetet. Under läsåret har pedagogerna börjat att arbetat med dokumenten reflektions- och planeringsunderlag (RoP) samt verksamhetsdokumentation. Personalen har fått stöd av kvalitetspedagogen. Vårt nya material kring utvecklingssamtal har använts. Pedagogerna uttrycker att de har blivit bättre på att gå in i varandras dokumentationer och lägga till kommentarer. All personal har på studiedag i mars 2016 lyssnat till Anette Erikssons från Mälardalens Högskola som föreläste om pedagogisk dokumentation. Nyanställd personal får introduktion i systematiskt kvalitetsarbete. Det systematiska kvalitetsarbete blir mer och mer implementerat hos personalen, men det finns fortfarande osäkerhet bland personalen kring hur man ska skriva i dokumenten. Synpunkter finns på att SKA-materialet innehåller många blanketter och att det är tidskrävande. Alltför omfattande mål och otydliga målkriterier försvårar arbetet med att utvärdera. Implementeringen av vårt systematiska kvalitetsarbete kommer att fortgå med stöd av kvalitetspedagogen och förskolechef. Pedagogerna behöver bli säkrare på hur och vad de ska skriva i de olika dokumenten. Pedagogiska träffar med systematiskt kvalitetsarbete kommer att genomföras från och med hösten 2016 varje termin. Det kommer att finnas en verksamhetspärm där man kan följa förskolans pedagogiska arbete. Verksamhetspärmen (pedagogisk dokumentation) kommer att introduceras under höstterminen och behöver följas upp av förskolechef och kvalitetspedagog. På studiedagen ta fram tydliga och utvärderingsbara mål och målkriterier. Erfarenhets utbyte kring verksamhetsdokumentation med pedagoger på andra förskolor efterfrågas. Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm Mattegruppen bevakar området matematik, och de planerar fortbildning på en studiedag under nästa läsår utifrån Skolverkets material. Området kommunikation och språk bevakas av Språkgruppen. De har varit på föreläsning om flerspråkighet och de har påbörjat ett arbete med en handlingsplan gällande modersmål och flerspråkighet. Handlingsplanen beräknas vara klar till höstterminen Under läsåret har ett arbete gällande utveckling av utvecklingssamtal pågått och på studiedagen i mars 2016 delas all förskolpersonal in i tvärgrupper för erfarenhetbyte gällande föräldrasamverkan. ICDP (Vägledande samspel) genomsyrar hela vår verksamhet och vi fortsätter med att utbilda ny personal i ICDP vid fem tillfällen. Pedagogerna har följt språkplanen och dokumenterat barnen enligt språkmatrisen. På förskolan arbetas det med Bornholmsmaterialet men i varierande grad på de olika avdelningarna.

6 ICDP, vägledande samspel, finns med i det vardagliga förhållningssättet. I vardagen identifieras de barn som behöver stöd i sin språkutveckling. Språkmatrisen upplevs av en del som svår att arbeta med, men att den är till hjälp för att se barnens utveckling inom det språkliga. Pedagogerna upplever att barnens språkutveckling har gått framåt. Det är viktigt att vägledande samspel hålls aktivt och levande. Att avsätta tid för reflektion därför betydelsefullt. Under hösten kommer pedagogiska träffar med ICDP som tema hållas. Vår specialpedagog fortsätter att vägleda pedagogernas arbete kring ICDP. Ny språkplan är under utarbetning. Språkmatisen behöver repeteras. Synpunkter kommer på Bornholmsmaterialet, att det är förlegat och behöver ses över. Inriktning Under hösten 2015 genomfördes både pedagogiska träffar och lärande samtal. Då mycket tid åtgick till dessa träffar togs beslut efter i samråd med personal och specialpedagog att under våren 2016 skulle vi satsa på endast ha lärande samtal med specialpedagog. Lärande samtal har inte kunnat genomföras i den utsträckning som var tänkt. Önskemål om att återinföra pedagogiska träffar kom då man upplever behov av mer tid för pedagogiska diskussioner. Från och med hösten 2016 ska pedagogiska träffar ske 3 ggr/termin. Dessa är inbokade i höstens kalendarium. Innehållet planeras av förskolechef, specialpedagog, kvalitetspedagog samt IKT pedagog. Normer och värden Utvärdering av Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen har inte varit ett levande material då den upplevts som alltför omfattande, bred och föråldrad av personalen. Under våren har det pågått ett arbete med att ta fram en ny likabehandlingsplan. Pedagogerna har arbetat främjande med fokus på att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Det främjande arbetet behöver inte utgå från identifierande problem i verksamheten. Genom att vara lyhörda, närvarande och uppmärksamma har pedagogerna i ord och handling arbetat aktivt för att kränkande behandling inte ska förekomma. De lyssnat in barnens tankar, åsikter och upplevelser för att vägleda, samtala och diskutera med barnen.

7 Utifrån barnens behov och intressen har verksamheten och den pedagogiska miljön planerats och anpassats. Samtal har fört med barnen om olikheter och likheter och lyfts som något positivt. Barngrupperna har organiserats så att samspel och samhörighet stimulerats. Då kränkning förekommit har pedagogerna genast tagit tag i händelsen och pratat med de som varit inblandade samt samtalat med föräldrarna vid behov. Vid personalfrånvaro är ambitionen att barnen skall möta kända vikarier. Pedagogerna har arbetet förebyggande och främjande enligt likabehandlingsplanens intentioner. De upplever att de har en god relation till barnen och deras föräldrar. För att likabehandlingsplanen ska bli ett mer levande material behöver den omarbetas så den blir lättare att läsa och ta till sig. Ny likabehandlingsplan håller på att tas fram inför höstterminen. Den nya planen behöver diskuteras och förankras hos pedagogerna. Den nya planen behöver även introduceras för barn och föräldrar och de behöver göras delaktiga och därefter revideras. Utvärdering av enhetens prioriterade mål Att arbeta med och utveckla uppföljning av verksamheten utifrån det systematiska kvalitetsarbetet. Se systematiskt kvalitetsarbete. Se systematiskt kvalitetsarbete.

8 Utveckling och lärande Matris för enhetens måluppfyllelse Socialt Vi har genomfört aktiviteter för området sporadiskt under terminen. Vi har aktiviteter enligt några rutiner för området som vi försöker att följa. Vi har rutiner och gemensamma arbetssätt som alla arbetar efter. Vi har rutiner, gemensamma arbetsätt och förebyggande arbete för området. Vi följer upp och utvärderar våra arbetssätt. Lekmässigt Motoriskt Språkligt Estetiskt Matematiskt Naturvetenskapligt och tekniskt Matrisen ger en bild av hur pedagogerna skattar sig, och man kan se att ett område, naturvetenskap och teknik, som de behöver arbeta vidare med. Pedagogerna uppger att de gör saker inom samtliga områden, men att dokumentation och analys inte sker i samma omfattning inom alla ämnesområden. Vi ser att det är svårt att få planeringstiden att räcka till för all dokumentation. Det är svårare att få flyt i verksamheten när det saknas vikarier och planeringstid inte kan tas som tänkt. Gemensamma planeringar betydelsefullt för att följa upp och planera fortsatt arbete. Gårdens utemiljö är en tillgång i arbete med natur. Vi måste fundera över hur vi kan utveckla arbete omkring utvecklingsområdet naturvetenskap och teknik på förskolan. Fortsätta med implementeringen av SKA (systematiskt kvalitetsarbete) och bra struktur för planeringstiden. Gemensam diskussion kring matrisen.

9 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål s mål: Vi stävar efter att utveckla barnens förmågor inom det språkliga, motoriska och sociala området. Genom att skapa förutsättningar och tillhandahålla material har barnen fått möjlighet att, med stöd och vägledning av pedagogerna, utveckla språk, sociala förmågor och motoriska färdigheter. Kontinuerlig dialog i arbetslaget har förts kring barnen för att planera verksamheten. Lärplattan har varit ett bra hjälpmedel för att dokumentera. Leken har prioriterats, både den fria och den styrda, eftersom i leken tränas, utmanas och utvecklas barnens förmågor. Att lägga mycket tid på leken och att vara närvarande i barnens lek har lett till barnen upplevs som trygga. Att hela arbetslaget deltagit på planeringen har varit betydelsefull för att utveckla arbetet i barngruppen. Utveckla dokumentation tillsammans med barnen. Fortsätta skapa situationer som ger möjlighet till att dela fokus och lyssna på varandra. s mål: Barnen utvecklar sin förmåga att samspela Detta sker när: Barnen kan samspela med varandra utan ta till handgripligheter. Alla barn känner gemenskap i gruppen. Barnen ser varandras positiva egenskaper. Lyssnar in varandra både verbalt och vad de uttrycker via sitt kroppspråk. Barnen kan dela med sig. Barnen anammar och använder uttrycket lekledig. Pedagogerna har varit närvarande i barnens aktiviteter och haft ett gemensamt konsekvent handlande har varit positivt och bidragit till trygga och harmoniska barn. Genom att pedagogerna stöttat, väglett och hjälpt barnen sätta ord på saker och känslor har barnens förmåga att kommunicera och kompromissa utvecklats. Barnen leker över åldersgränserna och har utvecklat strategier för att ta sig in i lek. Fortsätta arbeta med en tillåtande miljö i den goda ICDP andan. Regelbundet diskutera och reflektera i arbetslaget kring eget agerande för att synliggöra och utveckla förhållningssätt och bemötande.

10 s mål: Vi erbjuder barnen möjlighet att utveckla sitt intresse för matematik. Vi kan se att en önskad utveckling sker när: Barnen visar intresse för Tid, tex dag, årstid, yngre/äldst. Former tex triangel och kvadrat. Antal tex hel, halv. VT 2016 Formerna cirkel och triangel. Tredjedel och fjärdedel. På stjärnan har man även arbetat med miljö som tema. De har då arbetat och samtalat med barnen med allemansrätten, skräpplockardag, om återvinning och kompostering. Arbetet med matematik har medfört att intresset för konstruktionslek har ökat och vilket pedagogerna har uppmuntrat genom att tillföra nytt material. Många av barnen använder sig av matematiska begrepp och pedagogerna upplever att barnens förståelse för tid har ökat. Barnen varit delaktiga och engagerade i avdelningens årstidsträd och följt förändringarna genom årstiderna. Pedagogerna har tillsammans med barnen samtalat och diskuterat matematik. Barnen har ordberikats med matematiska ord och begrepp och pedagogerna har varit lyhörda och gjort förändringar utifrån barnens intressen. Pedagogerna tar med ovan nämnda framgångsfaktorer i fortsatt arbete med nya barngrupper. Att organisera verksamheten så att det finns möjlighet för pedagogerna att delta i konstruktionslek i större utsträckning. Fortsätta skapa intresse och nyfiken hos barnen kring miljö. Fortbildning inom natur och miljö efterfrågas. s mål: Barnen utvecklar tillit till sin egen förmåga. Detta sker när: Barnen vill prova/försöka på egen hand. Barnen klarar av vardagsrutiner som att klä på sig själva, duka fram och av. Barnen vågar delge sina tankar, åsikter och känslor. Tar ansvar för den egna matsäcken i skogen. Utbildning i EL (entreprenöriellt lärande) har gett personalen ytterligare en dimension för barnens delaktighet i verksamheten. Pedagogerna har arbetat med ett tillåtande klimat och varit närvarande pedagoger med en här och nu pedagogik, där barnens intressen tillvara tas. Att arbeta entreprenöriellt har lett till barnens förmåga att kommunicera och samarbeta främjats. Genom uppmuntran och stöd från pedagogerna har barnen utvecklat sin förmåga och

11 tillit att på egen hand prova och klara av vardagliga situationer. Barnen både kan och vill försöka själva. Pedagogerna har funnits nära tillhands när barnen behövt stöd och hjälp. Fortsätta arbeta med entreprenöriellt lärande för att utveckla verksamheten och ha en god kvalitet. Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten. Utvärdering Pedagogerna följer språkplanen och arbetar med Bornholmsmaterialet. De använder sig av språkljudlek, sång, rim och ramsor samt högläsning. De har arbetat, samtalat och reflekterat kring böcker, matematik, siffror och bokstäver med barnen när tillfälle uppstått samt vid planerade aktiviteter. Dialog med barnen i alla sammanhang är viktig. Förskolan har gett förutsättningar som lett till att gruppen har utvecklat förmågor utifrån följande kriterier i språkmatrisen till 100 %. Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för siffror och bokstäver Att intressera sig för lekskrivning. Gruppen består av 18 barn varav några med annat modersmål. Att uppmuntra barnens intresse för siffror, bokstäver och sagoläsning samt medvetet arbeta med att utmana barnen språkligt har gett ett mycket bra resultat. Pedagogerna ser att fler barn är motiverade att skriva när de får tillgång till dator. Tillgång till skrivmaterial och bilder med bokstäver och siffror ökar barnens motivation och intresse för siffror, bokstäver och lekskrivning. Hålla kvar vid lässtunder, lekskrivning och samlingar mm. Utveckla pedagogisk dokumentation med barnen ännu mer, vilket ger tillfälle till diskussioner, reflektioner och utmanande samtal. Vidareutveckla användingen av lärplattan.

12 Barns inflytande Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel i FNs konvention om barnets rättigheter Nivåer av delaktighet Öppningar Möjligheter Skyldigheter 5. Barn delar makt och ansvar över beslutsfattande Är du som vuxen beredd att dela inflytande och ansvar med barn? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn och vuxna att dela inflytande och ansvar över beslut? Är det ett policykrav att barn och vuxna delar inflytande och ansvar över beslut? 4. Barn involveras i beslutsfattande processer Detta är minigränsen att uppnå ifall man har signerat FNs konvention om barnets rättigheter. Är du beredd att låta barn delta i dina beslutsfattande processer? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn att delta i beslutsfattande processer? Är det ett policykrav att barn ska vara involverade i beslutsfattande processer? 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas Är du beredd att beakta barns åsikter och synpunkter? Möjliggör den beslutsfattande processen att barns åsikter och synpunkter beaktas? Är det ett policykrav att barns åsikter och synpunkter ska vägas in i beslutsfattande? 2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter Är du beredd att stödja barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Har du tillgång till olika aktiviteter och metoder som stödjer barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Är det ett policykrav att barn ska ges stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter? 1. Barn blir lyssnade till Är du beredd att lyssna på barn? Arbetar du på ett sätt som möjliggör att barn blir lyssnade till? Är det ett policykrav att barn ska bli lyssnade till? Börja här Dubbelklicka två gånger på rutan du vill färgmarkera, välj fliken Format och Figurfyllning. Fyll i avdelningarnas namn bredvid de färgade rutorna.

13 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Lyhörda pedagoger som tar tillvara på barnens önskemål i den utsträckning det går. Att lyssna till barnen, diskutera med dem och förklara är en förutsättning för att barnen ska kunna påverka och vara med i beslutsfattandet. Vi anpassar vår verksamhet efter barnens intressen, behov och ålder. Barnen ges möjlighet att vara delaktiga i beslut som rör den vardagliga verksamheten och dem själva. Det är lättare att ge barnen större inflytande och utrymme för deras intressen och önskemål när det är färre barn. Fortsätta utveckla arbetet med barns inflytande och delaktighet. Dela barngruppen i mindre grupper. Arbeta för att göra barnen mer medvetna angående saker som de kan påverka och påvisa när de har inflytande. Använda reflektions -och planeringsunderlaget för att synliggöra och bli påminda om barns inflytande. Förskola och hem Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Vi har inget eget prioriterat mål, se nedan. Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät 2016 Svarsfrekvens: 11 svar av 77 ger 14 % Vad anser föräldrarna om: Sällan eller aldrig % Ofta eller alltid % 1. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina 36,3 63,7 förutsättningar och behov. 2. Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns 100 utveckling och lärande. 3. I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 27,2 72,8 4. I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar 36,4 54,6 och åsikter. 5. Jag får information om de mål som styr verksamheten. 54,5 45,5 6. Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 36,4 63,7 7. Mitt barns förskola har en bra utemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 18,2 81,9

14 8. Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för 18,2 81,8 utveckling och lärande. 9. Mitt barn trivs i förskolan. 9,1 90,9 10. Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 9,1 90,9 11. Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal. 9,1 90,9 12. Jag är nöjd med mitt barns förskola. 27,3 72,8 Vi har en alltför låg svarsfrekvens för att kunna dra några slutsatser. Hur vi kan få fler att svara på enkäten. Föräldraenkäten behöver översättas till flera språk så att alla föräldrar ges samma förutsättningar att på egen hand besvara den. I kommentarerna som föräldrarna lämnat får pedagogerna beröm för sitt arbete. Det efterfrågas svar på hur kommunen kommer hantera Skolverkets riktlinjer angående barngruppsstorlek och rekrytering av förskollärare. Föräldrarna skriver att de har märkt av vikariebristen. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. (Lpfö 98 Reviderad 2010) Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Förskolan har följt överlämnadeplanens gång över läsåret. Planen har fungerat bra. Pedagogerna har arbetat för att det ska vara trygga övergångar. Hålla fast vid överlämnandeplanen. Önskemål finns från pedagogerna att få information tidigare om vilka barn som ska gå på vilken skola.

15 Uppföljning, utvärdering och utveckling Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål För att få kunskap om kvalitén och utveckla verksamheten ska förskolan systematiskt dokumentera, följa upp och analysera samt utvärdera hur förskolan tillgodoser varje barns möjlighet till utveckling och lärande i enlighet med läroplanen. Rutiner för systematiskt kvalitetsarbete finns i vår kommun och pedagogerna arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet och dess följer årscykeln. Personalen utvecklas ständigt i detta arbete. Dokumenten revideras och förfinas hela tiden för att bättre passa verksamhetens behov. Pedagogerna får stöd av specialpedagog, kvalitetspedagog och förskolechef. Omfattande och stora mål och otydliga målkriterier försvårar arbetet med att följa upp och utvärdera. Pedagogerna behöver fortsätta arbeta med dokumenten och planera terminen så att det blir en systematik i kvalitetsarbetet. Pedagogerna behöver träna/bli säkrare på hur och vad de ska skriva i de olika dokumenten. Vi behöver arbeta med målskrivning och framtagandet av målkriterier. Fortsatt arbete med kvalitetsdokumenten för att fördjupa förståelsen för alla delar och använda alla delar i det systematiska kvalitetsarbetet. From höstterminen kommer vi att ha pedagogiska träffar för att fylla på med kunskap kring dokumentation. Få bra rutin och regelbundenhet i att dokumentera och använda reflektions och planeringsunderlag. På studiedag i höst arbeta fram tydliga mål och målkriterier med stöd av kvalitetspedagog och förskolechef. Vi behöver även arbeta vidare med att få ökad svarsfrekvens på föräldraenkäten från samtliga avdelningar. Prioriterat mål läsåret 2016/2017 för enheten kommer att fastställas på studiedagen i september efter genomgång av kvalitetsrapporten. Lindesberg Ann-Charlotte Hagelberg Förskolechef