Kvalitetsredovisning STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Inlämnad av Eva Hoffström 1

2 Inledning Som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av Rossö förskolas verksamhetsutveckling, skrivs varje år en kvalitetsredovisning. Den grundar sig på personalens egen utvärdering och är främst ett hjälpmedel för att utveckla förskolans arbete i enlighet med uppställda mål i läroplanen för förskolan Lpfö -98 och skolverkets Allmänna råd. Den ska också ge föräldrar och politiker en bild av hur verksamheten utvecklas. Kvalitetsredovisningen utgår ifrån Barn- och utbildningsnämndens mål för barnomsorg och inleds med en sammanfattning och bedömning av måluppfyllelsen. Sammanfattning och bedömning utifrån nämndens mål Nämndens mål: Full behovstäckning: Rossö förskola har under året haft möjlighet att ta emot de barn som har önskat placering på Rossö. Måluppfyllelsen är därmed mycket god. Prioritera barnens utveckling i språk, matematik, motorik, social- och emotionellt beteende så att deras lust och motivation ökar att lära - Kompetent och positiv personal - Att skapa lekfull lärmiljö - Utvecklingssamtal Det är kompetent och positiv personal som höjer den pedagogiska kvaliteten på Rossö förskola. Lokalerna begränsar och ställer krav på att arbeta flexibelt och vara ute så mycket som möjligt. Det klarar personalen av att organisera på ett suveränt sätt. Uteplatsen och samverkan med skolan har utvecklats det senaste året. Goda överlämnanden av blivande förskoleklasselever har genomförts av berörda lärare och specialpedagoger. Utvecklingssamtal har genomförts och det finns en god samverkan med föräldrarna. Personalen lyckas skapa spännande och stimulerande lekmiljöer både ute och inne. En fördel med en liten enhet med förskola och skola är att barn i alla åldrar kommer nära varandra. Måluppfyllelsen avseende nämndens mål att öka barnens lust och motivation att lära, är mycket god. Eva Hoffström Rektor Rossö förskola 2

3 Organisation Rossö förskola ligger i anslutning till Rossö skola och har ett nära samarbete med skolan. Både förskola och skola arbetar utifrån en gemensam inriktning; Natur och Hälsa och deltar i ett projekt genom naturvårdsverket; Öppna landskap i skärgårdsnära natur. Både barn och vuxna har en naturlig kontakt med skolan elever och personal. Arbetsplatsträffar genomförs tillsammans med skolans personal och kök. Förskolan är indelad i två barngrupper; Myggan och Älgen med 4,5 personal och ca 25 barn i åldrarna 1-5 år. Vid öppning och stängning samordnas förskole- och fritidsverksamheten. Förskolans geografiska läge gör att stor del av verksamheten kan bedrivas utomhus. Det är nära avstånd till både skog och strand. Förutsättningar Antalet barn ca 25 har fungerat bra i lokaler och utemiljö. Storleksmässigt och arbetsmässigt har det varit bra barngrupper. Barnen har varit indelade efter ålder, mognad och behov. Fritisverksamheten har bestått av ca 12 barn och på skolan har det under läsåret funnits 25 elever i klasserna F-6. Personal Personalen består av behörig personal i form av förskollärare och barnskötare. Specialpedagog och talpedagog från resurscentrum har medverkat i förskolans verksamhet utifrån behov. Kompetensutveckling under året TRAS-utbildning (tidig registrering av språket) Musikutbildning Kvalitet i förskolan Utomhuspedagogik Specialpedagog har hållit kurs i barns motoriska utveckling. AHA-mässan Föreläsningar om barn som är i behov av särskilt stöd. Samtalsutbildning TRAS-utbildningen har upplevts bra. Den har utvecklat samtalen med föräldrarna genom att föräldrarna har fått större förståelse för barnens språkutveckling. Kvalitet i förskolan fick personalen att fokusera på förskolans målsättningar och inspirerade bl. a till ett föräldramöte med gruppdiskussioner utifrån mål. Specialpedagogens kurs i motorisk utveckling har kommit till användning. Lagen om likabehandling har introducerats och framtagande av handlingsplan är på gång. Personalen upplever att det har varit svårt att få till gemensam planeringstid och tid för egen planering. De har behov av att se över planeringen och schemalägga planeringstid. 3

4 Lokaler och utemiljö Lokaler och Utemiljö Lokalerna kunde ha varit bättre för verksamheten, men det är svårt att påverka dem. Personalen gör det bästa de kan utifrån förutsättningarna och arbetar ständigt efter att anpassa innemiljön utifrån barnens behov. Utemiljön upplevs som variationsrik och bra. Den är naturligt omväxlande och stimulerar till lek och rörelse. En säkerhetsåtgärd som lyftes vid årets miljörond, var behov av ett staket vid nedfarten till parkeringen. Detta kommer att åtgärdas av Strömstads Lokaler. En uteplats har tillkommit under året i samarbete med skolan och naturvårdsprojektet. Uteplatsen med vindskydd har blivit ett lyft för både förskola och skola. Arbetet i förskolan Språklig och matematisk utveckling Älgen och Myggan har i lässtunder, samlingar, utomhuslekar och vid måltider arbetat med barns språkliga och matematiska utveckling. I samlingen har de t.ex. pratat om begrepp såsom fler, flest, mer, mindre, ålder, färg m.m. Praktiska läromedel såsom leg och duplo utvecklar det matematiska tänkandet. Social och emotionell utveckling I leken strävar personalen efter att alla barn ska försöka leka med alla och visa hänsyn. Personalen arbetar medvetet med att lyssna till och ge barnen tid. De äldre barnen leker med de yngre. Även skolans barn finns med bland förskolans barn under delar av dagen. Personalen är alltid uppmärksam på barnens lekar. Vid konfliktlösning är personalen stödjande, men låter alltid barnen försöka lösa konflikten själva först. För att väcka barnen lust och nyfikenhet uppmuntras de genom frågor och personalen ger inte svaren direkt, utan låter barnen söka efter svaret. Det visar sig att barnen är nyfikna och frågvisa och fortsätter ofta leta efter svaret, tills de har det. Motorisk utveckling: Rörelse lekar i gymnastiksal och utomhus. Inriktningen Natur och hälsa har bidragit till att förskola och skola har genomfört gemensamma aktiviteter såsom; temadagar. Resultat vi kan se... Älgen har lyckats bra med leken och är extra nöjda med att samlingen fungerat så bra. Myggan har använt sig av ramsor och sånger för att lyfta fram temat. Genom leken har de fått ihop gruppen bra. För att förstärka språket pratar personalen alltid med barnen. Det finns trygga rutiner för hur barnen ska sitta i samlingen och för måltidsramsorna. Detta har resulterat i en trygg barngrupp. Samverkan mellan förskola och hem Samarbete med föräldrar Personalen samtalar med föräldrarna varje dag både vid lämning och hämtning (tamburkontakten). Utvecklingssamtal har genomförts under våren. Dokumentation sker med hjälp av TRAS-scheman samt med personalens egna och observationer. Samarbetet med föräldrarna fungerar mycket bra. På vårterminen hölls ett uppskattat föräldramöte som väckte 4

5 samarbetslust inför framtiden. Personalen presenterade målen i förskolan och lät föräldrarna reflektera över några av dem. Föräldrarna fick också möjlighet att ge förslag på kommande gemensamma aktiviteter. Föräldramötet upplevdes positivt från både föräldrar och personal. Personalen uttrycker att det är angeläget att föräldrarna känner sig delaktiga i verksamheten. Bedömning Rektorns bedömning är att verksamheten arbetar väl mot läroplanens och nämndens prioriterade mål och att måluppfyllelsen är mycket god. Det finns en stabil basverksamhet som bygger på språk, matematik, motorik samt och socialt och emotionellt utvecklande aktiviteter. Goda överlämnanden mellan personal har gjorts av de barn som går vidare till förskoleklass eller som går mellan Myggan och Älgen. Samarbetet mellan förskola och fritids/skola är mycket väl fungerande. Kompetensutvecklingen såsom TRAS kommer till användning och ger goda resultat. Positivt samarbete med föräldrar kring förskolan målsättningar är påbörjat under våren. Föräldrarna är i hög grad nöjda med verksamheten. Åtgärder för utveckling Arbeta ihop de nya barngrupperna Inventering av kompetensutvecklingsbehov Handlingsplan för tydligare arbete med förskolans mål Låta föräldrarna bli delaktiga i målen och låta dem ge oss sina funderingar Framtagande av lokal likabehandlingsplan under hösten