Kvalitet på Sallerups förskolor

Transkript

1 Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet barn är ca 210. På området finns även en ob-omsorg. Den är placerad på Munkebo och för närvarande är det 16 barn placerade. Alla förskolorna arbetar projektinriktat efter inspiration från förskolorna i Reggio Emilia, Italien. Vi startade ett förändringsarbete höstterminen 2013 (i tankarna redan vt-12). Detta innebar en tydligare organisation, en pedagogista anställdes och atejéristan fick ändrat uppdrag. Förändringsarbetet kom till stånd för att vi ville fördjupa vårt arbetssätt i observation, reflektion och analys. Vi ville förändra, utveckla och fördjupa vårt arbete och vår insikt om vår pedagogiska verksamhet. Under vårt förändringsarbete har vi strävat mot att förbättra vårt arbete med dokumentation, reflektion och att använda oss av pedagogisk dokumentation. Vi har sökt efter ett verktyg som möjliggör både för pedagoger och för barn att kunna hålla en linje i sitt projekterande arbete. Årshjul Vi utarbetade först ett årshjul, hjulet var till för att tydliggöra vår organisation för både förskolechefen och pedagogerna. Den skulle tydligt visa hur året är indelat i olika uppgifter som måste ske i en viss ordning. I detta hjul finns det som berör pedagogernas arbete med föräldrarna, barnen och organisationen. En struktur kring vårt arbete med teman förtydligas Vi bestämde att vi skulle arbeta med en struktur kring våra teman som innebär att vi arbetar parallellt med pågående och planerade teman. Vi börjar i januari att fundera kring vad vårt tema för nästkommande läsår ska ha för ingång. Detta gör vi för att vi ska ha gott om tid att tänka kring mål och syfte, vad kan det bli? Vi formulerar även en familjeuppgift för att möjliggöra familjens inflytande på temat. Vi funderar på vad pedagogerna behöver för kunskaper för att kunna utmana barnen och för att kunna bemöta deras frågor och utforskande. Tema Ljus Vi bestämmer oss för att arbeta med Ljuset som fenomen under kommande läsår. Material köps in och pedagogerna går på en fortbildning som handlar om ljus på Vattenhallen i Lund. Vi har även en workshop på ett Arbetsplatsträff där alla får möjlighet att utforska det material vi ska börja erbjuda barnen.

2 När ett nytt läsår startar benämner vi den första terminen som den undersökande perioden. Detta för att vi vill erbjuda barnen ett utforskande där vi som pedagoger kan se vilka intressen barnen kommer att få och vilka frågor de kommer att ställa sig. Vi behöver vara lyhörda för att se de små sakerna som händer. Vad gör barnen? Vad pratar de om och vad leker de? Genom familjeuppgiften har barn med sig saker från sommaren och genom den kan man börja sitt utforskande. Fördjupningar När vi upptäcker att det finns saker som barnen är mer nyfikna på eller när pedagogerna upptäcker ett behov att undersöka mer så stannar man upp och fördjupar sig. Vi pratar mycket om att stanna kvar och göra många gånger för att fördjupa ett lärande och för att ge alla en chans att upptäcka och bli intresserade. Att göra många gånger och på olika sätt. Under hela höstterminen låter vi barnen få utforska material och när det börjar närma sig nytt år har man oftast hittat intressepunkter som man kan fördjupa sig i. Man har varit inne i olika små projekt där man utforskat ljuset på olika vis. Vårterminen kallar vi för fördjupningsperioden. Det är då man ser att temat tar fart i olika större projekt. Läsåret går i en cykel runt, runt. Dags att i januari börja fundera på nytt tema Vi har beslutat oss för att fortsätta undersöka ljuset ett år till. Vårt arbete och samarbete med Reggio Emilia I vårt rektorsområde har vi bestämt sedan många år tillbaka att vi ska arbeta utifrån Reggio Emilias tankar. De tankar som pedagogerna i Italien har som handlar om att synliggöra och medvetandegöra barnens lärande tycker vi är viktiga. Vi arbetar efter stora teman och inom dessa teman så hamnar man i mindre projekt. I dessa projekt vill vi finna ingångar till barnens nyfikenhet och intressen. Att knyta ihop alla våra läroplansmål till en helhet, man pratar i Reggio Emilia om de 100-språken. De 100-språken handlar för oss om att kunna integrera och skapa en transparens mellan de olika ämnena i läroplanen och att inte att dela upp.

3 Varje år får några av våra pedagoger besöka Italien och Reggio Emilia genom Reggio Emilia institutets årliga anordnade resor. Genom dessa resor håller vi Reggios anda levande hos oss och många kan personligen knyta an egna erfarenheter till vår verksamhet. Detta tycker vi är viktigt för att levandegöra vårt engagemang och förhållningssätt. Våra miljöer och de 100-språken Miljöerna är viktiga för oss. Vi vill ha en tydlig struktur och material som talar för sig själv. Det ska finnas något för alla och det ska vara könsneutralt så långt det bara går. Alla barn oavsett kön ska uppmuntras att använda sig av vårt material i våra miljöer. Vi värnar stort för återbruksmaterial och vill att det barn erbjuds i största mån ska vara material som kan användas på många olika sätt och inte ha ett förutbestämt slut/mål. Vi är noga med att integrera de olika språken med varandra att kunna lägga ihop matte och dans till exempel. Observation, reflektion och dokumentation Vi håller på att fördjupa vårt reflektionsarbete genom att lära oss mer om bland annat pedagogisk dokumentation. I vårt projekterande arbetssätt arbetar vi mycket med att observera och dokumentera det barnen gör. Vi tittar närmare på görandet för att lära oss mer om barnen och dess lärprocesser. För att underlätta vårt arbete och för att finna ett fokus så använder vi oss av reflektionsprotokoll. Dessa protokoll hjälper pedagogerna att ställa frågor kring barns lärande och hur och med vad man ska kunna fördjupa detta. Protokollen är ett hjälpmedel i reflektionerna man ska ha med både barnen, föräldrarna och med kollegerna. Vi sätter ett stort värde i reflektioner med barn både enskilt och i grupp. Reflektionerna handlar oftast om att återbesöka det som barnen gjort i sina olika projekt. I dessa samtal får barnen möjlighet att sätta ord på sina funderingar och strategier. De måste lyssna på varandra och ställa sig inför situationer där de kanske måste bestämma något tillsammans. Värdet av att kunna reflektera med barnen är många, språkligt, socialt och matematiskt är bara några. Vi har flera av våra pedagoger som går fördjupningskurs i pedagogisk dokumentation både internt och centralt i kommunen. Vårt arbete med läroplanen I vårt arbete utgår vi från vår läroplan; Lpfö 98, rev Läroplanen har sex målområden; Normer och värden, utveckling och lärande, barns inflytande, förskola och hem, samverkan med förskoleklass och uppföljning, utvärdering och utveckling.

4 På våra förskolor sätter man ett värde i samlingar. I dessa samlingar, som kan se olika ut från grupp till grupp, eller till och med från dag till dag, så har man gemensamma stunder för att leka fram språk, matematik, sång, rim och ramsor med mera. Ibland är samlingen kopplad till projektet ibland är det andra färdigheter som leks fram. De sociala förmågorna tränas genom att bland annat lyssna på varandra och sätta ett värde i varje barn. Barns inflytande möjliggörs bland annat genom våra reflektioner och dokumentationer. Barnen är ibland delaktiga i både fotograferandet och upprättandet av dokumentationen. Även i våra miljöer vill vi möjliggöra barns inflytande. Vi strävar efter att ha miljöer och material som möjliggör ett lärande för barnen hela tiden. Vi arbetar för att ha närvarande och medvetna pedagoger som uppmuntrar och utmanar barnen där de är. Vi arbetar för att ha ett så gott samarbete med våra familjer som möjligt. I årets föräldraenkät framkom det att några av våra förskolor hade ett lite sämre bemötande. Detta har gjort att vi skrivit en handlingsplan kring vårt bemötande. Och för diskussioner kring hur detta ska åtgärdas. Vi har varje termin föräldramöten och utvecklingssamtal. Dessa har varit uppskattade av föräldrarna men vi arbetar för hur vi ska kunna förbättra dem och öka deltagandet ytterligare. I vårt arbete med projekt försöker vi ge föräldrarna möjlighet till delaktighet genom synliga dokumentationer och en miljö som skvallrar om det barnen gör dagligen på sin förskola. Vi har ett samarbete med skolan och förskoleklass. Varje år träffas pedagogerna som ska lämna sina blivande sexåringar och de som ska ta emot dem på skolan för att redovisa vad barnen varit med om det sista året. Vad har de olika grupperna arbetat med och vilket lärande har funnits. Under läsåret när barnen börjat förskoleklass kommer ansvarig pedagog på respektive förskola och hälsar på sina gamla barn. Vi tycker det är viktig att ha en transperens mellan förskola och skola för att ha en gemensam syn på lärandet. Kvalitetssäkra förskolan Vi har ett forskningsprojekt i samarbete med Malmö högskola på två avdelningar. Det är tre förskollärare, pedagogista och förskolechefen som medverkar i projektet. Till hjälp har vi en forskare från Malmö högskola. I vårt forskningsprojekt tittar vi på det lilla barnets lärande. Vi har ställt oss tre frågor: Hur kan vi se barnens lärprocesser? Hur kan vi synliggöra barnens lärprocesser? Vilka kunskaper och strategiska stöd behövs för att se barnens lärprocesser? Meningen är att deltagarna i forskningsprojektet sedan ska kunna föra ut sina erhållna kunskaper till övriga pedagoger på området. Vi har börjat använda oss av en ny kvalitetsbedömnings metod, ECERS. Vi har börjat utvärdera hur vi arbetar med språket för att öka vår måluppfyllelse.

5 Speciella händelser under året Förskolansdag: Vi kopplade Förskolansdag till våra barns undersökande i vårt pågående tema: Ljus. Vi dukade fram massor av ljusverktyg i skolans gymnastiksal för att ge möjlighet till att återbesöka och upptäcka nytt i det som våra barn på området har undersökt under läsåret. Våra fyra förskolor besökte salen på förmiddagen och på eftermiddagen kom föräldrar förskoleklass och lärare. Vi möttes av förundran och nyfikenhet från besökarna. Dagen blev mycket uppskattad. Högtider: Vår största förskola på området har skapat en egen kultur kring högtiderna. Pedagogerna spelar teater för barnen. Vi har till exempel Adventsteater, Påskteater, Alla hjärtans dagteater. Syftet med teatern är att med hjälp av lite skoj få barnen medvetna om varför vi firar våra olika högtider. Teatern spelas på Munkebo och alla på området bjuds in. Äventyret: Vi har två pedagoger som gått en utbildning i äventyrspedagogik. I slutet av läsåret anordnade de ett äventyr till alla 3-5-åringar på vårt område. Äventyret band ihop det som barnen undersökt i sina projekt om ljuset. Återvinsten Vi har ett återbrukscenter kopplat till vårt område som heter Återvinsten. Ateljéristan har huvudansvar för dess verksamhet. Varje måndag förmiddag har hon öppet för alla förskolor i kommunen att komma för att hämta diverse återbruksmaterial. Materialet hämtas från våra lokala företag och är sådant som blir över i deras produktion. De blivande sexåringarna besöker Återvinsten på vårterminen för att utforska och skapa med dess material. Efter besöket går man på ett restaurangbesök.

6 Åtgärder för ökad måluppfyllelse Språkåret (ett beslut taget centralt i kommunen) möjliggör för oss att fokusera lite extra på hur vi arbetar med språket. Vi vill på bästa möjliga sätt tillgodose alla barns behov och intressen. Våra miljöer och fortsatta tema, Ljus, ska inspireras av språkåret. I vårt projekterande arbetssätt vill vi arbeta vidare för en större förståelse för observation, dokumentation och reflektion. Vi ska fortsätta, men fördjupa våra kunskaper i att arbeta med pedagogisk dokumentation, som en del i vårt kvalitetsarbete.