Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret

2 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit till den egna förmågan och tar för sig och vågar prova nya saker. Barnen tar egna initiativ Aktiviteter Vi följer våra rutiner Positiv uppmuntran Succesivt nya utmaningar för barnen för att stärka deras självständighet Barnen är delaktiga och har inflytande i verksamheten Uppföljning Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att följa barnens lärprocess Observationer Resultat och måluppfyllelse Genom att göra barnen delaktiga i projektarbetet och ta tillvara deras idéer tankar och funderingar, utvecklar vi våra teman. Vi är lyhörda och reflekterar tillsammans med barnen genom att ta foton, som vi samtalar och reflekterar runt. Vi diskuterar mycket och låter barnen ta ansvar. Vi strävar efter att alla lärmiljöer ska vara tillgängliga och inspirerande för alla barn. Analys av resultat och måluppfyllelse Vi ser en förändring i att barnen har blivit mer självständiga och tar fler initiativ än tidigare. Lärmiljön är viktig och varje detalj är viktig, genom att sänka en hylla eller tillföra material kan göra att barnen lättare kan plocka fram det de vill arbeta med. Detta gör att barnen blir delaktiga och kan vara med att påverka sin dag i verksamheten. Observera oss själva och se hur vi förhåller oss till barnen och vad vi kan förbättra och förändra. Normer och värden Forskningsprojektet värdeordet hänsyn Att alla barn upplever trygghet på förskolan. Varje avdelning har arbetat med värdeordet hänsyn på olika sätt och med olika mål samt målet att alla barn upplever trygghet på förskolan. Nedan följer en sammanställning av alla avdelningars arbete. kriterier Barnen känner till all personal och personalen känner barnen Barnen känner till alla gårdar Vi skapar lärmiljöer som inspirerar alla barn

3 Barnen är självständiga och kan fatta egna beslut Barnen visar hänsyn mot varandra Aktiviteter för att nå målet Diskussioner i personalgruppen om vad ordet hänsyn är och står för. Samarbete med Linnéuniversitetet, utvecklings- och forskningsprojekt. Ex seminarium och inspirationsdagar. Gemensamma aktiviteter där barn och personal möts över avdelningsgränserna Trygghetsvandring Närvarande pedagoger Organisera lärmiljön inomhus och utomhus för att anpassa barngruppens behov. Uppföljning Observationer av barn och pedagoger Barnintervjuer Resultat och måluppfyllelse: Genom våra observationer ser vi att fler barn blandar sig över avdelningarna efter omorganisationen. De är trygga och fattar egna beslut. Det är ett mer positivt och öppet klimat, vilket vi bl.a. kan se ute på gården där barnen vänder sig till den pedagog som står närmast oftare än den som arbetar på barnets avdelning. Vi har utvecklat vår pedagogiska medvetenhet och vårt arbetssätt genom att iaktta, diskutera, reflektera, analysera och utveckla gemensamma strategier och förhållningssätt. Genom samarbetet med Linnéuniversitetet har vi tagit oss mer tid till att djupdyka i värdegrundsfrågorna vilket har utvecklat både vårt arbetssätt och vår kunskap om olika begrepp. Vi har utarbetat ett reflektionsprotokoll som är till stor hjälp i vårt arbete. Vi har bl.a. följt barnens samspel i leken utifrån värdeordet hänsyn. Vi har följt leken för att se hur den kan vidareutvecklas, se till så att alla barn är med i gemenskapen. Vi har följt upp barnens initiativ och försökt förstå vad som är viktigt för varje barn samtidigt som vi har uppmuntrat barnens gemensamma lärande. Vi har reflekterat och analyserat: vad har vi sett? vad har hänt? vem/vilka? hur går vi vidare? Vilka förändringar behöver vi göra i den pedagogiska miljön/organisationen? Vi har arbetat i mindre grupper med närvarande pedagog och skapat inspirerande lek- och lärmiljöer. Temaarbete/projektarbete: Vi har knutit ihop värdegrundsarbetet med naturvetenskaps projektet, visa hänsyn till allt levande. Vi har lärt oss att förändringsarbete tar tid, t ex etiska samspel, barnens förhållningssätt mot varandra. Analys av resultat och måluppfyllelse: Genom lekgrupper har vi fått en ökad inblick i hur barnen fungerar tillsammans. Här får de möjlighet att möta barn som de kanske inte hade valt att leka med annars, i och med de vuxna väljer grupperna. Utifrån våra observationer ser vi nu att barnen går till närmsta personal när de vill ha hjälp eller slagit sig och att det inte behöver vara en pedagog från barnets avdelning. Ute på gården är barnen allas barn. Vi ser att barnen har fått fler strategier för att lösa konflikter själva i leken t ex dela med sig, turas om, ola, jämka, minutglas.

4 Det är en positiv atmosfär i gruppen och de har roligt tillsammans. Det vi också kan utläsa från observationerna är att barnen nu hjälper varandra mer. Barnen sätter ord på/visar sina känslor och tolkar andras känslor i större utsträckning än tidigare. Observationerna har lett till större pedagogisk medvetenhet hos oss pedagoger. Att lära hänsyn är svårt men med närvarande pedagoger och ett reflekterande arbetssätt har vi kommit närmare våra mål. Vi kan bli ännu bättre på att gå till varandras avdelningar för att lära känna alla barn och att barnen lär känna oss. Mer strukturerade avdelningsplaneringar, vilket kommer ske till hösten då vi kommer att använda oss av reflektionsprotokoll fullt ut. Fortsätta att diskutera och analysera värdeord i personalgruppen. Utveckling och lärande Att alla barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap (och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen). kriterier Det sker när barnen: för resonemang kring naturvetenskap och naturvetenskapliga begrepp visar omtanke och hänsyn till allt levande, både växter och djur. uppmärksammar och utforskar naturvetenskapliga företeelser utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära Aktiviteter för att nå målet: Temaarbete/projektarbete Vi erbjuder barnen naturvetenskapliga upplevelser och aktiviteter Inspirerande lek och lärmiljöer (både inne och ute) Barnen ges möjlighet att undersöka, upptäcka och reflektera över naturvetenskap Uppmärksamma detaljer och mönster i vår natur Fortbildning för personal: Studiebesök på forskningsstationen Linne i Torslunda. Litteratur och fakta via olika sökmotorer Kollegialt lärande Utvärderingsmetod: Intervjuer med barnen Observationer Mindmaps och eller sociogram Pedagogisk dokumentation Nulägesanalys: Vi genomförde observationer i skogen för att se vad barnen intresserade sig för. Barnen har bl.a. fått forska och undersöka med luppar och förstoringsglas. Genom intervjuer fick vi kunskap om barnens erfarenheter och intresse. Utifrån det riktade vi in vårt tema.

5 Resultat och måluppfyllelse: Vi har uppmärksammat förändringar i naturen tillsammans med barnen och vi har erbjudit barnen naturvetenskapliga upplevelser och aktiviteter. Diskussioner och reflektioner tillsammans med barnen har utvecklat temat vidare. Barnen ställer frågor och gör egna hypoteser runt små djur och fåglar. De för resonemang om vad det är som händer i naturen. Utvecklat sitt språk och använder flera nya begrepp. Vi ser att de upptäcker mönster och detaljer. Det har skett en stor utveckling under projektets gång. Tre avdelningar använder sig av blogg för att göra föräldrarna mer delaktiga vilket har skapat engagemang hos barn och vårdnadshavare hemma. Analys av resultat och måluppfyllelse Barnen har fått ett ökat intresse för insekter/smådjur. De reflekterar och delger både vuxna och barn. De uppmärksammar detaljer och skillnader. De sätter sina upptäckter i relation till varandra och drar paralleller, ex du har samma mönster på din tröja som nyckelpigan har. Jämförande analys: De yngre barnen har varit fokuserade på att samla små saker i vår natur och de äldre barnen har reflekterat och har haft egna frågor och funderingar kring natur och djur fynden. Barnen använder nya begrepp och resonerar kring naturvetenskapliga frågor. Göra barnintervjuer både vid uppstart och vid slutet av temat för att kunna se vad verksamheten behöver utveckla. Vi behöver bli bättre på att knyta an till forskning och beprövad erfarenhet. Innan starten av ett projekt borde vi ställa fler reflekterande frågor till barnen och planera projektet utifrån dessa. Vi borde ställa samma frågor under och i slutet av projektet för att kunna utvärdera och se ett lärande. Uppföljning, utvärdering och utveckling Att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet kriterier Vi tydligt kopplar våra metoder och aktiviteter till aktuell forskning, eller beprövad erfarenhet. Vi förbättrar vår analytiska förmåga Aktiviteter för att nå målet Fortbildning via Linnéuniversitetet Diskussioner på APT och förskoleråd Information kring forskningsdatabaser Litteraturstudier Utvärdering/Uppföljning Självskattning se separat dokument Resultat och måluppfyllelse: et kommer att utvärderas dec 2015