En berättelse om Sallerups förskolors utforskande

Transkript

1 1 En berättelse om Sallerups förskolors utforskande

2 Ljusets magi om barns utforskande av ljus, skuggor, tecknande och digital teknik. En berättelse som visar ett förändringsarbete på ett rektorsområde med fyra förskolor i Eslövs kommun. Pedagogers utveckling för en ökad förståelse för dokumentation, reflektion och pedagogisk dokumentation. 2

3 Tema ljus På Sallerups rektorsområde i Eslöv finns det fyra förskolor. Munkebo, Nunnebo och Jonasbo som ligger i Eslövs tätort och Toftabo som ligger i Väggarp. På höstterminen 2012 började vi fundera över hur vårt tema skulle kunna vara uppbyggt både innehållsmässigt och strukturellt. Vi ville få till en organisation som kunde stödja ett utbyte mellan rektorsområdets förskolor. Målet var ett gemensamt förhållningssätt både vad gäller temats yttre ramar och hur vi skulle kunna dokumentera och reflektera likvärdigt. Det var viktigt för oss med en likvärdig förskola både vad gäller barnens vardag som pedagogernas arbetssätt och förhållningssätt. Vi byggde ett årshjul för att tydliggöra våra tankar om läsårets gång med temat, men även rutiner såsom föräldramöten och utvecklingssamtal inkluderades. Höstterminen ägnas åt utforskande och vårterminen åt fördjupningar i temat. Vi har under ett flertal år arbetat med ett gemensamt tema på våra förskolor, men denna gång ville vi att strukturen skulle vara densamma oavsett avdelning. Efter gemensamma diskussioner kom vi fram till att vi ville utforska ljuset tillsammans. Vi var nyfikna på vad ett tema med ljus kunde utvecklas till. Diskussionerna fortsatte men då utifrån vad vi skulle komma att behöva för att möjliggöra ett utforskande. Olika ljusverktyg behövdes på alla avdelningar och pedagogerna behövde inspiration och kunskaper. I slutet av vårterminen 2013 besökte vi Vattenhallen i Lund där vi fick föreläsning och workshop kring ljus. I augusti, vid ett arbetsplatsmöte, startade vi med att lära känna och utforska ljusverktygen i relation till olika sorters material. Arbetsplatsmöte med workshop där olika material och ljusverktyg undersöks i relation till varandra Förberedelsen var viktig för oss. Vi var trötta på att slängas in i ett nytt tema utan eftertanke och förberedelse. Boken Ljuspunkten inhandlades. Boken fick all personal möjlighet att läsa och alla förskolor fick i uppdrag att reflektera över vad ett Ljustema kunde bli. 3

4 Vårt årshjul Årshjulet var en av länkarna i vårt arbete med tema, dokumentation, reflektion och pedagogisk dokumentation. En sak som vi även gjorde var att utarbeta ett gemensamt arbetsmaterial. Materialet bestod av en Power Point med samma struktur till alla arbetslag men som de sedan fyllde med sitt tema och sina projekt. En viktig del i arbetsmaterialet var vårt reflektionsprotokoll. Vi har använt oss av reflektionsprotokoll under många år men inte så här strukturerat. Power Pointen var ett uppskattat verktyg för man såg det som en hjälp att hålla strukturen och den röda tråden. Det blev också tydligt i reflektionen med barnen. Vi bestämde oss för att ha fördjupningsämnen, som innebär ämnen vi ska titta lite närmare på under vårt ljustema och under övrig verksamhetstid. Våra fördjupningsämnen blev tecknande och det digitala. Vi valde dessa för att vi ville fördjupa användandet av tecknande på olika sätt, till exempel i materialkännedom och reflektion. Det digitala ville vi utveckla så att vi använde verktyg som ipad och smartboard på ett utvecklande sätt. 4

5 Familjeuppgift Innan sommarledigheten gav vi familjerna en uppgift: Kan du och din familj gå på ljusjakt? Kan man fånga ljuset? Vad är egentligen ljus? Resultatet av uppgiften tar de med sig till förskolan och det kan vara i form av berättelse, en bild, sak eller en upplevelse. Familjeuppgiften har vi för att öka familjernas inflytande. Det blir även något som vi kan fokusera på under de första månaderna och som kan leda till spännande ingångar i barnens nyfikenhet och utforskande. En uppgift som barnet har varit delaktigt i tillsammans med sin familj stärker barnets självkänsla och att sedan barnet får berätta för sina kompisar ger en samhörighet och en känsla av att vara betydelsefull. Vi stärker gruppkänslan i början av läsåret genom uppgiften. Höstterminen 2013 I början av höstterminen började vi tillsammans med barnen titta på våra ljusredskap. De flesta barnen startade med att undersöka ficklampans och over-headens möjligheter. I vårt undersökande var vi noga med att: Ta det lugnt. Vi ska inte ha bråttom. Låt det få ta den tid som behövs. Redan från början var vi överens om att det är barnens undersökande som är viktigt och inte vi vuxnas otålighet och idérikedom som ska styra. Detta var svårt för vi vill så mycket och vi hade så många idéer, det var svårt att sakta ner. Tanken var att barnen skulle få undersöka många gånger och vi skulle inte lägga till nytt förrän barnen undersökt färdigt. Detta var svårt, vi fick backa flera gånger och ställa oss frågan var är barnen nu? Reflektionsprotokollen hjälpte oss att sakta ner tempot och därigenom tvingade oss att se efter vad barnen egentligen gjorde. Vi använde oss av filmkamera, kamera, ipad, papper och penna när vi observerade och dokumenterade arbetet med ljuset. De yngsta barnens undersökande var nära ljuset, de ville ha ljuset på kroppen nära, nära. Man lyste på kroppen med ficklamporna och kröp in i over- headen. Det var som om ljuset skulle sugas upp av deras kroppar. På sex av våra avdelningar går de yngsta barnen, 1-3 år och det var intressant att se att de i princip gick igenom samma faser av sitt undersökande. Man undersökte med hela kroppen och man undersökte det tekniska till exempel tända och släcka apparaterna. Med olika sorters materialtillägg kunde de undersöka verktygen men vi kämpade med att gå sakta fram Over-headens egenskaper undersöks med hela kroppen. Ljuset och värmen kommer nära, nära. Ficklampan belyser kroppsdelar och saker i närmiljön 5

6 I sitt undersökande blir många av barnen ett med verktyget. Ficklampan blir som en förlängd arm när den belyser olika saker. Barnen blir något i samklang med det som erbjuds dem och för varje tillfälle de upptäcker något nytt eller känt blir deras undersökande en ny erfarenhet som kan användas vi nästa tillfälle. Vi måste vara noga med vad vi erbjuder barnen. Vad är det för möjligheter vi ger barnen? Hur påverkar rummet, materialet och valet av barnhändelsen? Barnen erbjöds många olika tillfällen till att undersöka ljuset. Med nyfikenhet och förundran närmade de sig aktiviteterna, men även med skepsis då barn ibland behöver delta mer i bakgrunden innan de vågar sig fram. De äldre barnens undersökande såg ungefär likadant ut men där gick processen en aning fortare och där vi diskussion med barnen kunde ta lite större steg fram. Vi arbetade med familjeuppgifterna som droppade in parallellt med att erbjuda ett undersökande både inne och ute. Barnen hade teckningar med sig, foton och saker som föreställde eller representerade något med ljus. I de olika arbetslagen arbetade man med barnens familjeuppgifter. Vissa av dem blev mindre projekt, som i sin tur ledde till ett fördjupat undersökande. På området finns det tre äldre grupper och en storavdelning med tre åldersindelade grupper 3-5 år. Det vi upptäckte var att många familjer tyckte att familjeuppgiften var svår. Vi tog med oss detta för vidare diskussioner för att kunna förbättra till nästa gång. Skuggor undersöktes både inne och ute. 6

7 Vårt undersökande På alla våra avdelningar höll undersökandet på under hela höstterminen. Bland de äldre barnen kom man in på blixtar och Asagudar, flera arbetade med färgerna och regnbågen. Det var några som kom till planeter, solar och rymden. Man undersökte skuggor, reflektioner och byggde ljuskojor. Ljus inne, ute och i vatten var även några spår som undersöktes. Med våra digitala verktyg undersökte man olika ljusappar där man kunde vara i ljuset på olika sätt. Vi försökte integrera analoga verktyg med digitala i till exempel ritandet. De yngre barnen var kvar i sitt undersökande av verktygen en bra bit in på vårterminen. Vi tillät dem att få vara kvar i sitt undersökande, såsom vi tidigare bestämt. Vårterminen 2014 När vårterminen började upptäckte vi att de flesta avdelningar hade hittat intressen hos barnen som vi ville undersöka lite närmare. Ett ämne som flera barn tyckte var intressant var regnbågen. Det experimenterades med färger på olika sätt och formen på bågen undersöktes med olika sorters material. Vad heter de olika färgerna och i vilken ordning kommer de? Både färgen och formen var något som många barn tyckte var roligt att undersöka och leka med. Det ritades regnbågar hela dagarna och detta blev något alla barn smittades av. 7

8 Återbruksmaterial används till mycket i vårt skapande och bygg- och konstruktionslek. Vi vill ha ett föränderligt material som kan användas på många olika sätt och inte har ett färdigt slut. Material som är kreativt och lockar till lek på andra sätt än det färdiga leksakerna. Några avdelningar hamnade i ett undersökande av rymden. Det var planeter, solar, rymdfarkoster och mycket mer. Med hjälp av filmer från bland annat Utbildningsradion kunde barnen sätta sig in i hur jorden bildades. Vi såg även filmer från riktiga rymdfarkoster, vilket inspirerade barnen till att både leka rymdlekar och att bygga egna farkoster. Med olika ingångar har barnen undersökt rymdfarkosters utseenden. En grupp har byggt en jättestor farkost som de kunde krypa in i. En grupp höll sig mer till detaljerna, instrumentpanelen, en stege hjälmar, med mera. Med hjälp av våra digitala verktyg kunde de själva genomföra en resa till rymden. 8

9 Solar har tillverkats med olika tekniker och material. Några barn tillverkade sagoböcker som var inspirerade av regnbågen, åska och blixtar, sol och skuggor. I konstruktionen av sagoböckerna fick barnen rita, skriva storyn, designa och samarbeta i grupp. De gemensamma erfarenheterna som de fått under undersökningsperioden blev till tre olika böcker. En grupp barn funderade på hur fåglarna har det i skogen. Var tar solen och ljuset vägen på vintern? Detta ledde till en saga där även familjerna var involverade? 9

10 I de olika gruppernas fördjupningar hamnar vi i ett undersökande med barnen som känns roligt och spännande, men även förvirrande. Ibland vet vi inte vilken väg projektet tar i och med vi vill vara så nära barnens egna idéer. Det är viktigt att vi snappa upp vad barnen funderar på och vad de är intresserade av för att vi ska kunna mötas i ett gemensamt undersökande. Det är barnet som ska vara konstruktör av sin kunskap och sitt lärande. De vuxna måste vara lyhörda för att kunna möta barnen och utmana dem för att detta lärande ska kunna uppnås. Hos de yngre barnen hamnade vi också i olika fördjupningar. Några arbetade med färger, några med ritandet i ljuset, några målade i ljuset från over-head, applikationer, foton och filmer och på ljusbord. Det målades i skuggor både ute och inne. Några ställde sig frågan; kan man måla en skugga? Några arbetade med mönster. Några avdelningar arbetade med kroppen och jaget i och med barnen började förstå sambandet mellan ljuset och skuggan. Att det var deras kropp som syntes och att de själva kunde påverka dess form. Barnen började benämna sin egen skugga med sitt namn. I undersökandet av det digitala kombinerade vi ritandet på ipaden med pennor och kritor. Att rita på de olika visen har olika taktil känsla och olika tekniker finmotoriskt. 10

11 Många barn kom in i ett undersökande där ljus och färg var sammankopplat. Vissa applikationer gjorde det möjligt att till exempel måla i rörliga färgmönster. Att få lov att röra sig i ljuset och färgerna, att få allt på kroppen var en härlig känsla. De yngre barnens undersökande var oftast med hela kroppen, de var då nära materialet. Barnen kunde hålla på hur länge som helst och de blir ett med materialet. Ibland hamnade de i något som kallas ett flow, det är när tid och rum inte existerar längre. Ibland kunde de yngre barnen undersöka och koncentrera sig hur länge som helst. Ibland tog det en stund innan de kom igång, men när de väl lärt känna rummet och materialet var det uppslukande. Glädje och förundran är något som vi tar på största allvar. Det ska vara kul att undersöka och lära sig nya saker. Utan glädjen lär man sig inget. 11

12 Dokumentation, reflektion och pedagogisk dokumentation Vårt arbete med dokumentation, reflektion och pedagogisk dokumentation är ett ständigt utvecklingsområde. Vi dokumentrar projekten och även barns lärande i andra sammanhang. Våra förskolors kultur speglar dokumentationsarbetet, men vi strävar mot en likvärdighet i flera aspekter. Vi vill att alla barn som går på Sallerups rektorsområdes förskolor ska erbjudas en kvalitativ verksamhet. Vi strävar ständigt mot att utvecklas. I våra temaarbeten dokumenterar vi barnens strävan mot nya lärdomar, nyfikenheten, förundran och fantasirikedomen. Vi vill att barnen genom våra dokumentationer ska bli nyfikna på mer, att vilja lära sig och lära varandra. Vi reflekterar med barnen, och vuxna reflekterar tillsammans för att kunna gå vidare i våra projekt med barnens intressen och behov i fokus. Vi använder ofta digitala verktyg när vi dokumenterar och reflekterar med barnen. Bilder och filmer är enkla medel för att fånga barnens intressen och nyfikenhet. Att som en ettåring kunna gå in i en dokumentation som projiceras på väggen för att känna med hela kroppen är en härlig upplevelse. Eller som femåring kunna reflektera och sätta ord på vad man gjort tidigare och ha bilder som stöd för minnet för att lättare kunna visa kompisarna. Det kan även vara en teckning man projicerar på väggen eller på golvet som man sedan kan arbeta vidare med i annat material. Vi vuxna måste vara uppmärksamma och noga iaktta vad barnen egentligen gör och säger. Om vi inte är uppmärksamma kan vi inte utmana barnen vidare i deras tankar och idéer. När vi arbetar vidare med våra dokumentationer och barnens tankar blir det pedagogiskt. Pedagogisk dokumentation är ett viktigt redskap i vår strävan mot en förskola som bejakar barnens behov och intressen. Barns inflytande är en viktig del i ett projekterande arbetssätt. 12

13 Förskolans dag På förskolans dag, i maj, anordnade vi en upplevelsedag på Sallerupskolans gymnastiksal. Hela salen flödade av ljusupplevelser och barnen kom i olika grupper för att uppleva både nya och gamla ljusinstallationer och aktiviteter. Vi bjöd in förskoleklass och föräldrar till denna dag och det blev mycket uppskattat. 13

14 Sagoäventyret I slutet av vårterminen knöt vi ihop temat för de äldsta förskolebarnen på vårt område. Detta gjorde vi genom att anordna ett sagoäventyr där alla projekten på något vis blev berört. Vi samlades i Fäladsskogen där en anordnad äventyrsbana var förberedd med olika uppdrag som barnen skulle lösa. Samarbete var viktigt i sagoäventyret, för tillsammans skulle barnen lösa de olika problem de hamnade i under banans gång. Det fanns levande aktörer utefter banan som behövde hjälp att till exempel blanda en viss färg. En upplevelse som alla, både barn och vuxna, uppskattade. Till sist När läsåret närmade sig sitt slut bestämdes att vi skulle fortsätta med ljus ett år till. Redan i december/januari hade vi diskussioner i temagruppen och i alla arbetslag om nästa läsårs tema. Det var delade meningar kring en fortsättning, en del tyckte att ljus var svårt att greppa i och med det är abstrakt. Andra ville fortsätta temat för de tyckte att där fanns så mycket mer att undersöka nu när barnen redan var bekanta med ljuset. Det bestämdes att vi fortsätter ett år till med ljus 14

15 Vi funderade över vinsterna med att ha ett tema mer än ett år. Den största vinsten är att vi kan fördjupa oss ytterligare i temat, istället för att rusa iväg till något annat bara för att det har varit lite klurigt. Det är i obalansen som det föds nya tankar och du kommer åter igen i balans, bara för att strax hamna i en ny obalans. Det är genom förhållandet mellan obalans och balans som vi strävar mot nya kunskaper. I vårt temaarbete är vi noga med att arbeta utefter våra styrdokument. I reflektionsprotokollet ska läroplansmålen fyllas i. Viktigt att tänka på målen i början av temaarbetet så att det inte blir en efterkonstruktion. I efterhand kan vi se vad i läroplanen vi berört, men att redan i början vara medveten om vad det är vi vill uppnå är så mycket viktigare. Vi pratar ofta om att gå på djupet i det vi gör; att vi blir bättre på att reflektera över både de vuxnas förhållningssätt och över det barnen är inne i samt att kunna koppla till teorier och läsa mer facklitteratur. Vi strävar mot en större och bredare kunskap. Loris Malaguzzi sa en gång, att så fort du stagnerar och tror att du kan allt då är du farligt ute. Vi behöver inte tvunget sträva mot en ständig förändring men i alla fall mot en större medvetenhet och ibland ställa oss frågan varför gör jag som jag gör och utifrån svaret kunna motivera sitt handlande. Kommentarer från pedagogistan och ateljéristan: I vår nya organisation, som ständigt är i förändring, ser vi en skärpa i blicken hos dem som arbetar med barnen på Sallerups rektorsområdes förskolor. I och med vårt arbetsmaterial kan vi följa allas gång i arbetet och vara delaktig i reflektioner på lika villkor. Ateljéristans uppgift har varit av praktisk karaktär, att vara ute bland barnen och vara en del av skapandet av de olika idéer som pockar på. Ateljéristan har kunskaper om material och tekniker som vi vill att barnen ska lära känna och få möjlighet att prova. När arbetslagen planerar delger de ateljéristan sina idéer och tillsammans gör de det verkligt. Ateljéristans material kommer ofta från återbruksmaterial som företag skänker och som förskolorna kan skapa med. Ateljéristan har ansvar för Återvinsten i Eslövs kommun. Pedagogistans tillägg ligger mycket i reflektionen med pedagogerna. Ungefär var tredje vecka har alla arbetslag haft reflektion tillsammans med pedagogistan. Att ha någon utifrån med en annan blick på det de gör och ställer frågor Varför, Hur och När har varit en tillgång. Pedagogistan har även varit delaktig i barngruppen och behjälplig med observation och dokumentation. Under vårt första läsår med tema ljus har vi passerat många olika pucklar och dalar. Ibland har det varit kämpigt och svårt och ibland har det varit självklart och underbart. Att först greppa ljus som ett fenomen var svårt, det är väldigt abstrakt. När vi tillsammans började nysta i det upptäckte vi att ljuset är ett bra verktyg för att undersöka saker och ting. Nu när vi har arbetat med ljuset kommer detta projektresultat alltid att följa oss oavsett vilka projekt vi arbetar med. Sammanfattning av Temaarbetet Ljusets Magi av Ingela Lysmo

16 Barn och Utbildning 16