Kvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015

Transkript

1 2015/08/14 Kvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015 Sammanställd av: Anna-Lena Elfsberg, bitr. förskolechef

2 Planer mot diskriminering och kränkande behandling Varje avdelning arbetade i början av höstterminen med att ta fram en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling. Utifrån skolinspektionens kritik om brist på analys fick varje avdelning se över sin tidigare plan. Man hade diskussionsfrågor till föräldrarna på föräldramötet omkring kränkning, diskriminering, normer och värden. I dessa diskussioner framkom att vårdnadshavarna är positiva till det arbete som pedagogerna gör när det gäller detta viktiga arbete. Alla avdelningarna på Kyrkbyns förskola har jobbat mycket med det förebyggande arbetet kring olika kompis teman. Avdelningarna beskriver i sin utvärdering att de ser hur arbetet gett ett positivt resultat. Man har genom olika observationer i början av hösten gjort en kartläggning av barngruppen och utifrån den tagit fram metoder för att öka barnens empatiförmåga och att de ska bli goda kamrater. De barn som var lite utanför i gruppen från början har genom ett medvetet arbetssätt kommit in i gruppen. Pedagogerna har också reflekterat tillsammans med barnen omkring olika känslor och vad som gör att man blir ledsen/glad t ex. (Se under normer och värden.) När det gäller kartläggningen av olika riskområden/situationer upplever pedagogerna att de inte riktigt räcker till för att kunna förhindra att det sker incidenter. Under hösten förekom det en del bitningar bland de yngre barnen. Pedagogerna ser att de metoder/material man använt har varit bra och det vill man fortsätta använda dessa. Pedagogerna framför önskemål om att vara fler pedagoger/barn då man känner att man inte räcker till. Det är bara en kort stund på förmiddagen och över lunchen som alla pedagoger jobbar samtidigt. Pedagogerna uttrycker en frustration över detta att man inte kan säkerställa barnens trygghet och att det skapar en oro och stress hos dem. Ingen rapport om diskriminering eller kränkning har dock förekommit. Då skolverket kommit med tydligare direktiv vad en plan mot diskriminering och kränkande behandling ska innehålla, behöver pedagogerna tid för att ta sig an uppgiften att kunna göra en ny plan. Åsa Nordlund, utvecklingspedagog kommer att hjälpa oss med den.

3 Utveckling och lärande I början av terminen har alla avdelningar haft inskolnings- eller utvecklingssamtal. Där har man genom vårdnadshavarna fångat upp barnens intressen och behov. På alla avdelningar har barnen fått delta i olika aktiviteter som bottnar i läroplansmålen genom de temaarbeten man haft. Dessa har sin grund i värdegrundsarbetet. (Se normer och värden.) På en avdelning har man sedan jobbat för att uppmuntra barnen att visa nyfikenhet, ta initiativ och ställa frågor. Pedagogerna på den avdelningen ansvarat för olika aktiviteter utifrån sina egna kompetenser, t ex TKT, skapande och teknik. En annan av avdelningarna såg att barnen behövde utmanas i sin språkutveckling och man började med att använda sig av matsituationen då detta är ett återkommande inslag flera gånger varje dag. T ex fick ett barn benämna de olika maträtterna och livsmedlen och de andra fick träna sig på att lyssna. När det gäller dokumentationen av verksamheterna så använder sig pedagogerna av olika observationsmaterial, vilket ger dem kunskap i vilket stöd eller utmaning barnen behöver. Det säger dock inte alltid hur kvaliteten på verksamheten är. Då målformuleringarna inte är tydliga blir det svårt att utvärdera kvalitén på verksamheten. I dokumentationen lyfter pedagogerna fram att de ser utveckling hos barnen, men de skriver inte vad som gjort att de nått det resultatet. Dokumentation med fokus på målformulering och att man kan beskriva syftet med varför man har målet. Att kunna avläsa resultat och göra en analys utifrån det samma. Med Åsa Nordlunds hjälp kommer vi att använda oss mer av BRUK under det kommande året.

4 Barns inflytande Pedagogerna är lyhörda för vad som fångar barnens nyfikenhet och intresse, och möter upp dessa. På en avdelning har pedagogerna genom att styra samtalen som man har i grupp, så att alla får talutrymme, gett alla barn möjlighet att få uttrycka sina tankar och åsikter. Pedagogerna försöker att förändra och anpassa miljön både ute och inne utifrån barnens önskemål, så mycket det går, med de förutsättningar som finns. Barnen upplever att de blir lyssnade på och tagna på allvar. Pedagogerna är följsamma och flexibla och en konsekvens blir att en hel del av det man gör i verksamheten sker spontant. Det kan försvåra i kvalitets- och utvärderingsarbetet. Utmaningen blir att utveckla själva dokumenteringen. Normer och värden På alla fyra avdelningarna har pedagogerna lagt stort fokus på att arbeta för att barnen ska känna sig trygga och få vara med i gruppen. Man har använt sig av olika material som t ex URs program Kompisugglan, och en annan avdelning använde sig av ett värdegrundsmaterial som heter Vännerna i Kungaskogen för att åskådliggöra för barnen hur man är en god kamrat. Kompissolar och böcker som handlar om hur man blir en bra kamrat har gjort att de på ett naturligt sätt har diskuterat och reflekterat tillsammans med barnen kring olika känslor och detta att vi människor är och ser olika ut. Arbetet har också genererat i skapande verksamhet där pedagogerna tagit tillvara på möjligheterna till bl a matematik och teknik mm. De äldre barnen har mer och mer börjat klara av att lösa situationer där de haft olika åsikter, själva. De yngre barnen är mera måna om varandra, exempelvis om någon är ledsen. Då kan de gå och hämta det barnets napp eller snutte.

5 Pedagogerna känner att de har lyckats med målet, och de ser det som ett resultat av sitt medvetna arbetssätt med värdegrundsarbetet. De har följt upp de observationer som de gjorde i början av verksamhetsåret och kan se att utveckling skett hos barnen. Då resultatet är positivt kommer man att fortsätta använda de olika metoderna, men med en lyhördhet för förändringar då grupperna blir nya nu till hösten. Då arbetet med värdegrundsarbetet ligger helt i linje med planen mot diskriminering och kränkande behandling kommer årets utvecklingsområde att bli att skapa en ny plan. Lärarbehörighet i förskolan På förskolan i Kyrkbyn har det varit 73% förskollärare och 27% barnskötare i förhållande till antalet tjänster. På Lika Villkor Kyrkbyns förskola har nu gått två av de totalt tre terminer som kursen På Lika Villkor är. Upplägget har varit detsamma som tidigare, med litteraturstudier, observationer och diskussioner. Innehållet blir ofta vad deltagarna gör det till utifrån att pedagogerna har olika ryggsäckar med sig när det gäller kunskaper och kompetenser. Det är en process man sätter igång där man får bearbeta sina egna upplevelser från uppväxten och det sociala sammanhang man befinner sig i. Många bra diskussioner och inlägg som leder till att man får ompröva sina tidigare ståndpunkter. Deltagarna kommer att läsa klart kursen under hösten De nyanställda som tillkommit under läsåret kommer att beredas plats att gå utbildningen i nästa omgång. Alla pedagoger deltar och är aktiva i utbildningen. Utvecklingen ligger i att försöka få förskolan att bli jämställdhetscertifierad efter avslutad utbildning.

6 Övriga prioriterade mål i förskolan Förskolans pedagogiska miljö En avdelning beskriver att man aktivt jobbat med innemiljön då man såg att vissa utrymmen inte utnyttjades. I slutet av vårterminen såg pedagogerna att barnen leker i alla rum med det material som finns tillgängligt. Genom att göra en problemformulering kan man se vad man behöver åtgärda för att åstadkomma resultatet. Samverkan mellan förskola/skola En småbarnsavdelning startade en samverkan med en åk 1, där skolbarnen fått komma och läsa sagor för förskolebarnen. Samarbetet kom igång efter jul och det har fungerat bra och varit mycket uppskattat av både förskolebarnen och eleverna. Tanken förankrades hos läraren i åk 1 och det blev bra. Man vill fortsätta samarbetet även under kommande läsår. Slutord: Det har varit svårt att göra en sammanställande kvalitetsrapport då avdelningarnas dokumentationer sett så olika ut, och att man tagit upp olika saker. Förra årets kvalitetsrapport utmynnade i att förskolorna skulle jobba med just dokumentation då vi såg brister i det systematiska kvalitetsarbetet, men då tiden är en faktor som är av största betydelse för att kunna hinna dokumentera samtidigt som man försöker hitta former för hur dokumentationen ska se ut, så vet jag att man har gjort så gott man har kunnat. Arbetet med att dokumentera har varit en process som tagit mycket tid, och vi har i mångt och mycket trevat oss fram. Det är inte heller så att dokumentationen alltid visar på vad man faktiskt gjort eller hur det blev. Kvalitén på dokumentationen och kvalitén på verksamheten är inte per automatik likvärdig. Läsåret 15/16 kommer vi att arbeta mera med BRUK. Detta för att tydliggöra uppdraget och förbättra det systematiska kvalitetsarbetet genom att underlätta dokumentationen.