Kvalitetsberättelse

Transkript

1 Kvalitetsberättelse Vår förskola Klintforsens fsk, Kräftan Pedagogisk lärmiljö Omsorg och rutiner: Vi pedagoger börjar läsåret med att göra en grovplanering utifrån barnens vistelsetider, intressen samt våra styrdokument. Där ser vi till att vi får en väl avvägd dagsrytm och att vi får med alla lärområden under en vecka. Vi planerar in samlingar med olika innehåll och syfte i anslutning till måltiderna så att det finns mycket utrymme för barnen att leka och genom det så minimerar vi också antalet avbrott. Lpfö 98 (16) Förskolan ska erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och miljö. Vi har två språk- och matteleks samlingar/vecka. Dramalek, Bild och form, Rörelselek, Sagoeld, Sångsamling och naturvetenskapsstund en gång/vecka. Läsvila varje dag. Läsvilan och språk- och mattelekarna är uppdelade i två grupper. Vi berättar för barnen vad det är vi tränar i de olika situationerna och använder termer som används i skolan för att främja det livslånga lärandet och för att orden ska vara bekanta när de sedan börjar skolan. Vi turas om att planera, ansvara, hålla i och utvärdera samlingarna utifrån ett bestämt schema. Vi byter grupp varje vecka. Vi har valt att ha den här strukturen på vår verksamhet för att säkerställa att vi får med alla lärområden, samt för att lägga grunden för barnens livslånga lärande. Vi upplever det lättare att vara flexibel om vi har en struktur som grund. Vi tar också tillvara på barnens nyfikenhet under leken där vi stöttar deras utveckling på olika sätt. Vi pedagoger är närvarande i leken och ser hur vi kan stötta och tillföra, både utifrån lärområdena vi jobbar med men även utifrån saker som uppstår här och nu. Vad som är viktigt för oss är skapa nyfikenhet och intresse hos barnen att vilja lära sig. Lpfö 98 (16) Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen ges förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga.

2 Varje vecka gör vi en finplanering som vi skriver in på veckoplaneringen som vi hänger upp i hallen. Den har vi för att synliggöra veckans verksamhet för vårdnadshavarna. Till barnen har vi bilder för att visa vad vi ska göra under dagen. Varje dag har sin egen färg. Dessa bilder sätter den första pedagogen upp varje morgon. En gång per läsår har vi ett föräldramöte där vi beskriver vår verksamhet och målen vi strävar mot. Vi tycker att det är viktigt med sa marbetet med vårdnadshavarna för barnens bästa. Vi dokumenterar barnens lärande bl a i deras portfolio. Portfolion är lätt tillgänglig. De tittar ofta tillsammans, reflekterar och ger varandra feedback. Rutiner vid måltider; Vi pedagoger dukar. Barnen har fasta platser vilket skapar trygghet, så även för pedagogerna. Skillnaden är att vi pedagoger byter plats varje vecka. Till lunch följer ett barn med och hämtar matvagnen. Vi läser en ramsa tillsammans och barnet får berätta vad det är för mat. Vi börjar med grönsakerna och sedan maten. Barnen tränar på att skicka till varandra. Vi pratar om att de ska känna efter hur hungriga de är och ta för sig lagom för att bli mätt. Vi tror på barnens förmågor och därför får de ta för sig, skala, hälla, skära och även bordsskicket. Under måltiden så samtalar vi mycket. Vi benämner saker med dess rätta namn. Vi tränar också på att berätta men även på att lyssna. När två barn vid samma bord är klara så får de gå och tvätta sig. Lpfö 98 (16) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Rutiner vid av -och påklädning; Vi är max tre barn i hallen samtidigt. Vi tror på barnens förmågor och därför får de träna mycket själva med stöd av oss pedagoger. De får träna att ta på/av sig kläderna, dra upp dragkedjor, dra över skorna och sätta fast/ta av gummibandet under skorna mm. I början av terminen har vi ett klädschema i hallen till stöd för barnen. Successivt fasar vi ut klädschemat så att de själva får fundera över vilka kläder de behöver. Vid in- och utgång är en pedagog i hallen och en ute. Fysisk lärmiljö Lek- och lärmiljö:

3 Vi har utformat miljön så att den ska inspirera till det tillåtna. Vi har delat in avdelningen i rum i rummen där varje rum har ett tydligt tema, vi ändrar det allt eftersom utifrån barnens intressen och behov. Barnen vet vad de kan göra i de olika rummen eftersom vi har introducerat och pratat om det samt att vi pedagoger är närvarande i leken. Vi erbjuder mycket material som är självinstruerande. Allt material som barnen når själva får de använda fritt, det som är högre upp måste de ha hjälp av en pedagog med. Vi tänker att material som vi har framme ska fungera i en barngrupp med två pedagoger. Vilket bl a innebär att vi inte bara kan ha spel framme som kräver att en vuxen deltar då den inte alltid har möjlighet. Materialet och miljön ska inspirera till samarbete mellan barnen där dialogen är en viktig del. Vi utgår från filosofin: Varje gång du gör något som barnet kan klara av själv så tar du bort möjligheten för barnet att lära sig. Vi tänker att barn KAN! De har så många förmågor som kan utvecklas bara de får tid och möjlighet. Det är en härlig känsla att man klarar av en ny sak efter att ha tränat. Det är den känslan som vi vill att barnen ska få uppleva ofta när de är hos oss på Kräftan. Vi pedagoger är inte så snabba på att fysiskt hjälpa barnen för vi tycker att det är viktigt att de får prova själva med stöd av oss. Vi stöttar genom att ställa utmanande frågor istället för att bara svara och hjälpa. Tex- Vad ska jag ha för kläder? Vad tror du att du kan behöva idag?- Är det varmt eller kallt? Vi uppmuntrar barnen till att ta hjälp av och hjälpa varandra. Vi tycker att det främjar barnens lärande för de får tänka efter själva och prova. Det ger ett tillåtande klimat som främjar empati och hänsyn. Vi pedagoger på Klintforsen arbetade fram följande punkter om vad vi vill uppnå med vårt förhållningssätt för att vi tycker att det är viktigt att vi strävar mot samma håll eftersom barnen ska vara på båda avdelningarna; Vi ska ge barnen en trygg grund för att våga växa! Alla ska våga vara sig själv! Vi ska känna glädje tillsammans! Vi vill ge barnen grunden så att de vågar utvecklas och prova olika saker och känna : JAG KAN!!! Vi ska alla känna att vi är viktiga kuggar i gemenskapen!

4 Lpfö 98 (16) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära och självständighet och tillit till sin egen förmåga. Social lärmiljö Socialt samspel: Kommunikationen är ett viktigt verktyg i vårt yrke. Vi kommunicerar kontinuerligt med varandra, barnen och vårdnadshavarna. Vi pedagoger kommunicerar vid rutinsituationer och när vi planerar, reflekterar och på stående fot. Vi överlämnar information när vi byter av varandra vid rast och hemgång. Vi försöker att tänka på att inte prata ovanför huvudena på barnen. Detta gör vi för att alla barn och vårdnadshavare ska känna sig trygga och utvecklas på Kräftan. Barnen kommunicerar mycket i leken och vid rutinsituationer. Första kommunikationen med vårdnadshavarna sker vid introduktionen. Då lägger vi focus på att lära känna varandra för att skapa trygga vårdnadshavare och barn. Vid introduktionen beskriver vi även vår verksamhet och vårt uppdrag. Sedan sker kommunikationen kring deras barns mående, utveckling och lärande vid hämtning och lämning. Samt en gång per termin vid utvecklingssamtal. Inför utvecklingssamtalen dokumenterar vi barnens utveckling och lärande där vi utgår från ett särskilt dokument. Lpfö 98 (16) Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan. Vi förstärker och synliggör kommunikationen genom att visa att det är viktigt att lyssna på varandra. Alla har rätt till prattid. Vi har ögonkontakt med den vi pratar med. Vi pedagoger bemöter barnen utifrån deras språknivå. Det beror på hur långt i språkutvecklingen de har kommit på vilket sätt vi kan kommunicera med dom. Med en del barn handlar samtalet mycket om spegling och bekräftelse av vad de sagt medans det med andra barn mer kan vara en dialog. Vi förstärker kommunikationen med stödinsatser som TAKK och språkpåsar från språkteamet för att utveckla språket. Vi utvecklar kommunikationen genom att uppleva nya erfarenheter tillsammans och sätta ord på saker och händelser. Vi tillför nytt material för att utmana och stimulera barnens ordförråd.

5 Lpfö 98 (16) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Det här ska vi satsa på i år: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att leka. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att hjälpa andra. Det gör vi för att: Skapa nyfikenhet och lägga grunden till det livslåga lärandet. Barnen ska kunna leka med varandra och använda sin fantasi. Barnen ska förstå att det de gör har betydelse för andra Så här gick det: Det här ska vi satsa på nästa år: