Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Transkript

1 Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret

2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sep) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Utveckling och Intern kontroll samverkan lärande Normer och värden Miljöarbete Barns inflytande Uppföljning, utvärdering och utveckling Pedagogiskt Förskola och hem ledarskap Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, information) Enkät: barn dec - (inflytande, likabehandling) Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för förskolan måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Datum för statistik:03-31 Inskrivna barn: 80 Gruppstorlek: 5 avdelningar som ligger i två olika byggnader Ekorren (barn 1-3 år) och Fjärilen (barn 4-5 år). Personaltäthet (kvinnor/män): 13,75 tjänst Barn i omsorg på obekväma tider:0 Män i förskolan:0 Modersmål: Svenska, finska, engelska, arabiska, serbiska, albanska, swahili, tjetjenska, romani, kurdiska, kroatiska, edo. Ledningsresurs: 1,0 förskolechef som delas mellan fyra förskolor, 0,25% arbetslagsledare, 0,25% pedagogista. Specialpedagogisk kompetens: 1,0 specialpedagog som delas mellan alla kommunens förskolor. 2

3 Resultat Utveckling och lärande Mål Alla barn, flickor och pojkar, i förskolan ökar sin nyfikenhet och sitt lärande i matematik och språk genom lek i en stimulerande miljö. Förskolan stärker alla barns, flickor och pojkars möjligheter att utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Insatser för barn, flickor och pojkar, i behov av särskilt stöd görs både i förskolan och skolans tidiga år. Läroplansmål Process Vi arbetar mycket med matematik i olika former både på samlingar och i vardagssituationer. Pedagogerna har väckt intresse för matematik genom att benämna olika begrepp och former. I olika samtalsforum har vi diskuterat vad matematik betyder för oss. Vi arbetar mycket med språklig medvetenhet och pedagogerna har använt sig av arbetsmaterialet TRAS för att se vad gruppen behöver utveckla och arbeta mera med. Pedagogerna har viktiga dagliga samtal med barnen där vi är intresserade och närvarande genom att ställa följd och motfrågor. Vi har delat barngruppen i mindre grupper under dagen för att varje barn ska få möjlighet att komma till tals, tänka, och reflektera. Vi uppmuntrar barn med samma modersmål att kommunicera med varandra. Vi uppmuntrar barnen med annat modersmål att lära oss sitt språk. Vi har använt oss av Ipad med appar på olika modersmål. Vi samtalar om olikheter och ser det som en tillgång i grupperna. I olika samtalsforum har kulturell identitet diskuterats. Några pedagoger har varit på föreläsning kring flerspråkighet. Vår specialpedagog gör regelbundna besök i vår verksamhet för att stödja pedagoger och barn. Flera pedagoger har utbildats i NTA(Natur och teknik för alla)- temalådor för vatten och luft och arbete har påbörjats i barngrupperna. I vårt pågående projekt, Barns relation till en plats, har pedagogisk dokumentation påbörjats. Några pedagoger har utbildats i pedagogisk dokumentation. Resultat Barnen har blivit mer intresserade och nyfikna av matematik. Många av barnen ser matematiken i sin omgivning och flera barn använder sig av matematiska begrepp. Språket och barnens ordförråd har utvecklats. Barnen är intresserade av att lära sig nya ord på andra språk. Diskussioner och samtal om olikheter kommer upp spontant vid flera olika tillfällen i barngrupperna. Barnen visar intresse för naturvetenskap då vi arbetar med NTA-lådorna. Pedagogisk dokumentation har påbörjats till viss del då vi har använt oss av verktyg som Ipad och digitalkamera. Vi har synliggjort barnens lärprocesser genom att dokumentera med Ipad och kamera. Dokumentationerna har varit underlag vid diskussioner, reflektioner och samtal på avdelningsplaneringar. 3

4 Analys Pedagogerna har haft matteglasögonen på sig och har uppmuntrat barnen till att tänka och prata matematik. Det finns stor medvetenhet hos pedagogerna om språkets betydelse. Närvarande pedagoger som ger tid till att samtala och lyssna på barnen. Vi tänker att när vi visar att olika modersmål är viktiga för oss på förskolan stärker och ökar det barnens intresse för det egna modersmålet. För att få större medvetenhet så har barnens olikheter som en tillgång i barngruppen diskuterats. För att vi ska få fatt på barnens tankar och funderingar kring sitt lärande och i arbetet med projektet behöver vi utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation. Vi behöver få mera rutin och hitta flera tillfällen till att reflektera tillsammans. Åtgärd Arbeta/utveckla matematiken genom att ge barnen utmaningar. Diskutera pedagogiska frågor i olika samtalsforum. Skapa ett modersmålsnätverk som gör att pedagogerna får vägledning. Arbeta fram arbetsmetoder och söka kunskap i vårt arbete i en mångkulturell förskola. Fortbildning för de pedagoger som saknar NTA-utbildning. Utveckla pedagogisk dokumentation. Barns inflytande Mål Barnen upplever att de har inflytande och kan påverka sin situation i förskolan. Process Vi har delat barnen i mindre grupper under stora delar av dagen. Pedagogerna är närvarande och intresserade av det barnen gör och säger. Vi uppmutrar barnen till mer delaktighet och ta mer ansvar vid val av aktiviteter. Vi ger barnen tid och uppmuntrar barnen till att komma med egna lösningar i olika situationer. Genom observationer har vi tagit reda på vad barnen är intresserade av och vilka behov som finns, därefter har vi skapat stimulerande miljöer utifrån deras intressen och behov. De äldre barnen har varit med och planerat några gymnastikpass. Vi har diskuterat barns inflytande och delaktighet i olika samtalsforum. Barnenkäterna har inte gjorts under denna period. Resultat Vi upplever att barnen blivit mer trygga och deras självkänsla har ökat. Vi upplever att barnen blivit mer självgående, som gärna hjälper varandra att hitta och prova olika lösningar. Barnen gör oftare egna val och kommer med förslag vid val av aktiviteter. 4

5 Då miljön har anpassats efter barnens intressen och behov, upplever vi att deras engagemang och intresse har ökat. Gymnastikpassen blivit mer lustfyllda och uppskattade av barn och pedagoger. Analys Vi upplever en stor vinst av att dela barnen i mindre grupper. Barnens möjligheter till delaktighet har ökat genom att pedagogerna blivit mer medvetna om hur viktigt det är att uppmuntra barnen till egna val. Vi har också blivit mer lyhörda och medvetna om hur vi kan utforma miljön utifrån barnens behov. När barnens idéer och intressen syns i verksamheten motiverar det barnen till att komma med nya tankar. Åtgärd Skapa fler miljöer utifrån barnens intressen och behov. Observera, dokumentera och synliggöra barnens arbeten. Samtala med barnen om medbestämmande. Ge barnen möjlighet att vara med i planeringar av aktiviteter. Diskutera barns delaktighet och inflytande i olika samtalsforum. Pedagogiskt ledarskap Mål Det finns en förskole-/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget. Det är tydligt vem som har vilken roll och vilket ansvar som är kopplat till rollen. Utvärdering och analys av verksamheten är synligt i kvalitetsarbetet. Process Förskolans pedagogiska plattform är ett levande dokument på förskolorna. Bokcirkel med fyra tillfällen har genomförts. Skapande nätverk pågår. Två pedagoger har ett uppdrag att tillsammans med förskolorna utveckla lärplattformen Unikum. Arbetet med kvalitetsperioderna har fortlöpt under verksamhetsåret. Förskolecheferna har deltagit i en konferens om kvalitetsarbete i förskolan. Handlingsplaner har utformats utifrån resultaten från personalenkäten. Uppdrag för tre pedagagogistor/pedagogisk utvecklare har skapats. Resultat Förskolorna arbetar utifrån den pedagogiska plattformen. Pedagogistorna har i uppdrag att utveckla förskolornas pedagogiska verksamhet utifrån förskolans läroplan och den pedagogiska plattformen. Ca. Tjugo pedagoger har träffats vid fyra tillfällen, läst och diskuterat boken Lyssnandets och seendets villkor av Christina Wehner Godée. Två pedagoger, med uppdrag att implementera lärplattformen Unikum, har besökt förskolorna för att hjälpa pedagogerna igång. Nyckelpersoner finns på varje förskola. Det skapande nätverket har påbörjats under våren och kommer att träffas vid fyra tillfällen. Alla förskolor har prioriterat tre utvecklingsmål från personalenkäten. Handlingsplaner finns. 5

6 Arbetslagsledarna och förskolans pedagoger har gemensamt utvärderat och sammanställt kvalitetsperiodernas olika dokument. Pedagogistorna har ansvar för fyra förskolor var. Analys Förskolans pedagogiska plattform blir mer och mer förankrad i verksamheten efter att pedagogistorna började sina uppdrag. Den används på planeringar och gemensamma möten. Bokcirkeln har gett bra samtal om innehållet i boken men också skapat kontakter mellan pedagoger från olika förskolor. Skapande nätverket skapar också kontakter mellan de olika verksamheterna men det är för tidigt att analysera något resultat. Arbetet med de olika kvalitetsperioderna upplevs positivt och utvecklande för verksamheten. Period 1 ligger lite fel" i tiden (juli september) så önskemål är att dela in kvalitetsarbetet i tre istället för fyra perioder vilket kommer att ske from hösten 2015 Arbetet med åtgärder i handlingsplanerna arbetas det med men är ett arbete som kommer att ta tid innan någon analys kan ske. Under våren 2015 skickas enkätfrågor ut till förskolorna där det i svaren ska framgå vilken utveckling man upplevt sedan pedagogistorna började hösten Åtgärd Bilda ytterligare nätverk. Arbeta med handlingsplanerna. Implementera de nya kvalitetsperioderna. Se över och ev. revidera förskolechefernas ledningsdeklaration. 6