Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Transkript

1 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö för att fortsätta vår pågående utveckling. Vi ska fortsätta att arbeta med barnens språkutveckling då både läroplanen, skolplanen och skollagen trycker extra på hur viktigt detta område är. Vi är en förskola med många olika språk, därför behöver vi hitta konkreta metoder att arbeta med för att stödja barnens språkutveckling. Mål Målen vi prioriterar att utvärdera från Lpfö; Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

2 Konkretiserade mål; Barnen ska efter sin egen förmåga använda sig av olika media i sina lärprocesser. Barnen ska utöka sitt ordförråd, bli nyfikna på olika språk och sätt att kommunicera på såsom tecken, symboler, gester, kroppsspråk och det talade språket. Barnen ska efter egen förmåga kunna förmedla känslor, våga berätta och återberätta. Barnen ska erbjudas möjlighet till kreativt skapande med flera olika material och tekniker. Målbilden är att varje barn under sin dagliga vistelse hos oss ska få möjlighet att uttrycka sig på många olika sätt, både enskilt och i grupp samt i planerade och spontana aktiviteter. Barnen ska efter sin egen förmåga utveckla alla sina språk och uttryckssätt och på så sätt öka sin språkliga medvetenhet. Innehåll processen Den 2/9 ska vi pedagoger på en föreläsning Hur vi arbetar med barn med annat modersmål, språkutvecklande, läs- och skrivundervisning i ett SvA perspektiv, av Camilla Forsberg. Ytterligare två pedagoger på förskolan ska under hösten gå kurs i TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation), för att öka den språkliga medvetenheten, hitta nya sätt att kommunicera med och stödja barnens språkutveckling. Alla arbetslag har fått varsin ipad och arbetet med dessa ska utvecklas i respektive arbetslag som ett stöd och komplement i barnens språkutveckling. På avdelningarna sjunger, skapar, leker vi, har drama, rytmik, dans och rörelse, både spontant och planerat. Detta ger barnen en stimulerande språkmiljö och bidrar till en aktiv språkutveckling. Vi arbetar både med det skrivna och talade språket. Vi använder oss av den språkliga kompetens som finns bland personalen.

3 För att få en bättre måluppfyllelse vad gäller språkutvecklingen för alla barn önskar vi; att alla pedagoger ska få möjlighet att gå kurs i TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation), så att det kan användas i större utsträckning. en kartläggning av samtliga barns modersmål i förskolan samt hur och när modersmålen används. tips på hur våra hjälpmedel/verktyg så som ipads, spel, böcker, musik och lekmaterial ska användas på bästa sätt för att främja den språkliga utvecklingen. tid till reflektion och dokumentation både enskilt och tillsammans. Även tid till fördjupning i litteratur och forskning inom berörda områden. Förskola-Hem Nulägesanalys Vi har utvärderat förra årets föräldramöten och föräldrarenkät och kom fram till att det var relativt få deltagare på föräldramötet och låg svarsfrekvens på enkäten. Vi har också sett att kön till förskolan har sjunkit den senaste tiden och detta är också en bidragande orsak till att vi nu ska prioritera detta område. Vi behöver hitta nya sätt att möta vårdnadshavarna på och även göra förskolan mer intressant för de som söker. Mål Målet vi prioriterar att utvärdera från Lpfö; Förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan.

4 Konkretiserade mål; Föräldrarna ska bli mer delaktiga i verksamheten och utvärderingen av densamma. Föräldrarna ska via oss förstå syftet med det som händer på förskolan och tillsammans arbeta för att barnets trivsel och lärande ska utvecklas maximalt. Vår målbild är att vi ska få ett större deltagande på föräldramöten där vårdnadshavarna ska bli mer delaktiga och kunna påverka verksamheten i förskolan. Förskolan ska uppmuntra vårdnadshavarna till att våga delta, ha synpunkter och ha en nära dialog med oss för att skapa en väl fungerande pedagogisk verksamhet. Vi ska också bli tydliga med att förmedla vad vi gör och varför vi gör det. Innehåll processen Vi döper om föräldramötet till föräldrakväll för att se om det bidrar till ett större deltagande. Vi ska ändra innehållet på kvällen så att vårdnadshavarna ges en möjlighet till att delta mer. Detta sker bl.a. genom en frågeställning till föräldrarna om hur och på vilket sätt de vill ha inflytande och känna delaktighet. Detta funderas på under mötets gång. Vid fler tillfällen under terminen kommer andra gemensamma frågeställningar som föräldrarna ska ta del av och besvara för att vi ska få reda på vad de tycker om verksamheten och dess innehåll så att vi kan förbättra och utveckla samt tillmötesgå deras önskemål. På föräldrakvällen kommer vi också att gå igenom våra styrdokument och våra prioriterade mål för att vårdnadshavarna ska få större insikt och förståelse för det vi gör. Även under inskolningar ska detta tas upp för att nya familjer ska få samma kännedom. Vi kommer uppdatera vår folder och lägga ut den på t.ex. BVC och biblioteket för att visa att vi finns.

5 För båda områdena gäller; Organisation För att detta ska kunna fungera krävs att alla pedagoger är engagerade och delaktiga. Vi behöver få tid till att prata med varandra, läsa litteratur, utbilda oss (t.ex. inom TAKK - Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) och planera/genomföra det vi prioriterar. Tidsplan Detta är ett levande dokument som vi förändrar i och utvecklar i allt eftersom. Uppföljning/utvärdering Vi utvärderar i samtal med barnen, lyssnar på och tar tillvara på deras reflektioner. Vi observerar barnens lärprocesser och samspel i gruppen och dokumenterar detta i barnens portfolio, nyckeldokument, veckoplanering, reflektionsunderlag mm. Pedagogerna för regelbundna dialoger om hur vi ska arbeta för att nå våra mål. Här har processledarna en ledande roll. Kontinuerlig uppföljning med diskussioner och reflektioner som dokumenteras på våra arbetslagsmöten. Dagliga samtal och utvecklingssamtal med vårdnadshavare. Gemensamma frågeställningar någon/några gånger per termin som vårdnadshavarna får svara på. Ska hänga i tamburen. Kvalitetssäkring som arbetslagen gör två ggr/år tillsammans med förskolechef och specialpedagog.

6 Framgångsfaktorer Vi har en hög ambitionsnivå och strävar alltid efter att nå en ännu högre måluppfyllelse. Olika kompetenser i arbetslagen samt engagemang är bland de viktigaste framgångsfaktorerna. Tid, pedagogisk/organisatorisk styrning och tydlig ansvarsfördelning är viktigt. Hinder och utmaningar Viktigt att vi prioriterar arbetslagsträffarna, reflektionen och den enskilda planeringstiden då detta annars påverkar det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan.