Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Transkript

1 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Björkdungens förskola Läsåret 2015/2016

2 2(6) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Analysen visade ett behov av ett fortsatt fokus på språkutvecklande arbetssätt. Vidare visade analysen behov av ett fortsatt arbete med implementering av Flera språk-plan för arbete med flerspråkighet på förskolorna i Hjo kommun. Skolinspektionens flygande granskning lyfte fram vikten av vuxnas medvetna och kvalitativa närvaro i arbete bland barnen. Vi bör hitta former för att medvetandegöra detta och se över förutsättningarna för personalen. Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys Språkutvecklande arbetssätt Hur kan vi fortsätta utveckla det språkliga arbetet på förskolan? Vi har i vårt arbete utgått från boken Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan och certifieringsgrunderna som finns formulerade i kommunens Litteraturprojekt. Vilka läroplansmål har arbetet utgått ifrån? Utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv. Utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp, samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med varandra. Utveckla sitt intresse för skriftspråk, samt förståelse för symboler och kommunikativa funktioner. Utveckla intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål Målet för utvecklingsarbetet Förhållningssätt hos personalen: Utveckla vår medvetenhet kring hur vi pratar med våra barn samt lyfta samtalen till en mer kognitivt utmanande nivå (Cummins kvadrat). Miljön: att synliggöra språket, forma/skapa miljöer och situationer ute och inne som främjar barnens språkutveckling Dokumentation: Bör synliggöras mer, användas som ett verktyg för verksamheten samt finnas mer tillgänglig för barn, vårdnadshavare och personal Flerspråkighet: Synliggöra arbetet kring andra språk än svenska

3 3(6) Resultat för barnens lärande och utveckling- konkreta spår i verksamheten kopplat till målet Förhållningssätt hos personalen Vi har mer utnyttjat måltidssituationerna till att lyfta samtalsnivån till en högre kognitivt krävande nivå för barnen genom att vara samtalsledare samt ställa frågor som för barnens egna konversationer vidare. De yngsta barnen har arbetat med litteratur och dokumentationsbilder för reflektion samt tecken. Detta för att ge barnen fler verktyg i sin kommunikation med varandra och oss vuxna. Bildstöd och tecken har utvecklat barnens kommunikativa förmåga. De äldre barnen har utvecklats tydligt i sin förmåga att kommunicera med varandra i konfliktsituationer samt att de utvecklat en högre förståelse för hur det de säger till varandra påverkar kamraterna emotionellt. Vi ser även att barnen utvecklats i sin berättandeförmåga; att kunna hålla en röd tråd och samtala om något som inte är här och nu. De lämnar talutrymme åt varandra utan att avbryta. Kommunikation handlar lika mycket om att lyssna som att tala vilket vi ser att framförallt de äldre barnen har tagit till sig. Miljön Certifieringsgrunderna i litteraturprojektet och processamtal med Anita Isaksson har utvecklat vår miljö både inne och ute. Vi har texter, bilder samt olika typer av litteratur mer tillgängligt och synligt i olika former och i olika miljöer. Vi kan se att den förändring vi gjort i vår miljö har gett positiva effekter på barnens lek samt i deras samtalsämnen. De läser mer och använder böcker och skriftspråk i sina lekar och i sin kommunikation med varandra. Dokumentation Vi har utvecklat ett bra sätt för dokumentation som är tillgänglig för barnen, vårdnadshavare och oss personal. Vi har utvecklat vår kompetens inom digitala verktyg vilket underlättar i dokumentationsarbetet. Barnen är idag mer delaktiga i dokumentationsarbetet. Dokumentationen är mer tillgänglig för barnen och inbjuder till reflektion och samtal. Flerspråkighet Vi har genom dokumentation, bilder, sånger och samtal synliggjort många olika språk för barnen på samtliga avdelningar. Vi ser att de även utvecklat en förståelse för att samma saker heter olika på andra språk: ex glass/is. Lärdomar Vi har sett vikten av att ha tillgänglig dokumentation för barnen att samlas kring. Detta uppmuntrar barnen att samtala med varandra. Vi har även sett hur viktigt det är för oss pedagoger att utmana varandra i det arbete vi gör.

4 4(6) Certifieringsgrunderna i Litteraturprojektet har utmanat oss att tillsammans utveckla arbetet med språk och litteratur. Vi har även sett att de yngre barnen behöver mer här och nu, ord, tecken och föremål att samtala kring för att samtalet skall flyta på och utveckla dem vidare i deras språk och kommunikativa förmåga. Vi har sett vikten av att skapa nya miljöer på förskolan där det finns möjlighet att mötas och att leka. Det bidrar till nya samtalsämnen, nya ord och begrepp. Det är viktigt att vi som pedagoger låter saker få ta tid, upprepar och säger saker flera gånger. Vi ser ett positivt genomslag i barnens lärande då vi tar tillvara på vardagen och de situationer som uppstår, att arbeta processinriktat. Det är viktigt att som personal ta tid för samtal, reflektion och analys tillsammans med barnen. Här hjälper oss Cummins kvadrat att lyfta den kognitiva nivån och utmana barnen språkligt. Vetenskapliga perspektiv Litteraturprojektet är baserat helt på vetenskapliga grunder och forskning om barn och vårt arbete på Björkdungen har utgått ifrån certifieringsgrunderna i litteraturprojektet. Vi har även arbetat med boken, Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan av Margareth Sandvik och Marit Spurkland, under våra lärsamtal. Följande forskningsartiklar har Anita Isaksson bidragit med i Litteraturprojektet: Skönlitteraturens betydelse för språkutvecklingen går inte att överskatta. (Amborn och Hansson) Genom att barn tidigt får möta böcker, samtala om dem och besöka bibliotek utvecklas barnens språk, fantasin stimuleras, kulturarvet förs vidare och nyfikenheten för språket väcks. (Svensson) Böcker öppnar upp många olika världar och genom att samtala med barn om vad man läst, ger det dem ett stöd för utvecklandet av ordförrådet och språket. (Bjar och Liberg) Att tidigt introduceras för litteratur av olika slag då det har betydelse för deras framtida språk-, skriv- och läsutveckling (Fast, 2011). Barn behöver möjligheter, uppmuntran och någon som leder dem fram mot litteraturens världar. De kommer inte dit av sig själva (Chambers, 1983). Förskollärare kan emellertid guida barn mot upptäckten att möten med litteratur är spännande och roligt, menar Fast (2011). Vikten av att tala med barn om olika slags texter då de menar att barn kan skaffa sig en större medvetenhet om språket i sig. (Pramling Samuelsson och Pramling) Lindö (2009) beskriver att högläsning och sagoberättande ha stor betydelse för barnens språkutveckling. Barnens delaktighet i arbetet I vårt reflektionsprotokoll finns det en punkt vi diskuterar varje vecka, barnens delaktighet. Utifrån denna punkt samtalar vi kring vad barnen är intresserade av just nu, vad de vill, vad de kan och hur vi kan

5 5(6) utveckla arbetet vidare för att främja varje barns utveckling. Vi gör dem även delaktiga i dokumentation och reflektion samt att vi observerar och lyssnar in vad barnen säger och gör för att skapa en verksamhet baserad på den aktuella barngruppens behov och intresse. Vi utformar miljön, som ständigt måste vara föränderlig och anpassas för barnen. Analys av verksamhetens resultat Vi har gjort vår analys utifrån följande underlag: Brukarenkät Tyvärr var svarsfrekvensen låg. 12 familjer har lämnat in sina enkäter. Vi har samtalat om hur vi till nästa år kan underlätta för vårdnadshavare att vara med och bidra med tankar och synpunkter. Det är viktigt att lyfta vad vi gör med resultatet och att erbjuda enkäten i pappersform. De svar vi fått in visar på ett gott resultat och nöjda vårdnadshavare. Dock tar vi till oss någon kommentar kring vår utegård och behovet av att utveckla den. Vi ser också att vi behöver bli bättre på att kommunicera det utvecklingsarbete som bedrivs på enheten med våra vårdnadshavare. Personalens tankar kring utvecklingsbehov Vi upplever ett behov av att få fördjupa kunskap och förståelse kring läroplanens mål. Det finns behov av att få fokusera grundligt kring målen, ta tid för detta i lärsamtalen. Vi upplever också att vår lärmiljö ute behöver utvecklas. Förskolechefens syn på utvecklingsbehov Förskolechefen lyfter behovet av att utveckla vår utemiljö, uteleken och våra mål med den. Hur kan vi genom den pedagogiska dokumentationen komma vidare här? Utifrån att vi inom Barnhälsan fortfarande har många barn i behov av stöd då det gäller tal och språk så är det viktigt att fortsätta utveckla språkarbetet på varje förskola. Det finns ett fortsatt behov av att utveckla arbetet kring pedagogisk dokumentation och reflektionsprotokoll som ett verktyg. Barnens bidrag i forma av tankar och idéer Inget specifikt just nu. Utvecklingsmål utifrån denna analys Fortsatt arbete med språk genom vårt litteraturprojekt. Nu finns möjlighet att arbeta efter certifieringsgrunder steg 2. Vi tillför också Läslyftets moduler för förskolan som ett underlag i våra lärsamtal. Vi utvecklar vår utelek/utemiljö bl.a. genom pedagogisk dokumentation och detta arbete hålls samman av en utsedd arbetsgrupp på enheten.

6 Med hjälp av Helen Jenven fokuserar vi också under året på barns sociala samspel utifrån ett tydligt värdegrundsperspektiv. Detta tror vi också kommer att ge bra input i vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetet med pedagogisk dokumentation fortsätter genom samtal i arbetslagen, förskolechefens möten med arbetslagen och eventuellt utbildningsdag med detta i fokus. 6(6)