Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Transkript

1 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Skogshyddans förskola Läsåret 2015/2016

2 2(7) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra året? Analysen visade ett behov av ett fortsatt fokus på språkutvecklande arbetssätt. Vidare visade analysen behov av ett fortsatt arbete med implementering av Flera språk-plan för arbete med flerspråkighet på förskolorna i Hjo kommun. Skolinspektionens flygande granskning lyfte fram vikten av vuxnas medvetna och kvalitativa närvaro i arbete bland barnen. Vi bör hitta former för att medvetandegöra detta och se över förutsättningarna för personalen. Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys - Språkutvecklande arbetssätt - Hur kan vi fortsätta utveckla det språkliga arbetet på vår förskola? Vi valde att i vårt arbete utgå från: - Boken Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan av Sandvik och Spurkland. Samtliga arbetslag har läst boken och utifrån frågeställningar har vi haft lärsamtal under året. - Certifierade litteraturförskolor i Hjo kommun Se certifieringsgrunderan nedan Vilka läroplansmål har arbetet utgått ifrån? Utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv. Utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp, samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med varandra. Utveckla sitt intresse för skriftspråk, samt förståelse för symboler och kommunikativa funktioner. Utveckla intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål Målet för utvecklingsarbetet Fördjupad förståelse bland personalen för: språket och dess betydelse och hur barn lär sig språk hur man arbetar med barn och skönlitteratur hur man kan utveckla ett strukturerat arbete kring alla barns språkutveckling hur man skapar bästa tänkbara språkmiljö i den flerspråkiga förskolan (Språkmiljö= den fysiska miljön, förhållningssätt m.m.)

3 3(7) Att utveckla vårt arbete med språk genom certifieringsgrunderna i litteraturprojektet: Ha en inbjudande litterär miljö både ute och inne. Bjuda in barn i olika litterära världar och arbeta med litteratur från olika genrer. Läsa både för och med barn. Använda litteratur för barns lärande och utveckling i det dagliga arbetet. Ge barn möjligheter att utveckla sina tankar, reflektera och resonera över både text och bild via boksamtal. Se flerspråkighet som en tillgång. Samverka aktivt med biblioteket. Ha vuxna som är läsförebilder. Ta del av och omsätta aktuell forskning inom området. Resultat - konkreta spår i verksamheten kopplat till målet Ha en inbjudande litterär miljö både ute och inne Samtliga avdelningar har mer medvetet placerat böcker i olika rum och miljöer t.ex. konstruktionsböcker vid konstruktionslek. Detta ger barnen möjligheter att bläddra och läsa i böcker vid olika tillfällen. Skrivhörnor har skapats bland de yngre barnen och de äldre barnen har fått skrivböcker för att uppmuntra det skrivna språket. Utomhus har vi satt upp sagor, alfabetet, rim mm. Vi har tillfört stora träbokstäver och babblarna tillverkade i trä. Detta för att inspirera barnen till samtal och att få bekanta sig med bokstäver och ord. Vi erbjuder barnen olika läsmiljöer även ute. Teatermiljöer och rekvisita finns kvar utomhus efter det att vi spelat teater, för att uppmuntra barnen till att själva agera. Bjuda in barn i olika litterära världar och arbeta med litteratur från olika genrer Vi lånar mer medvetet böcker på biblioteket från olika genrer. Barnen har i större utsträckning fått möta rim- och rammsböcker, fabler, poesi, fakta, skönlitteratur, tidningar, recept, sång och digitallitteratur. De äldre barnen har fått en större förståelse för att litteratur finns i olika genrer och med olika syfte. Det här är ingen bok man läser hela som en vanlig bok (sagt av 6-åring om en faktabok). Vi har även på biblioteket efterfrågat normöverskridande litteratur som är riktat mot likabehandlingsarbetet. En pojke kan visst vara prinsessa även om han har snopp (sagt av en 3-åring under ett boksamtal). Läser både för och med barn. Samtliga avdelningar har minst en kvalitativ lässtund under dagen. Valet av tidpunkt för lässtunden är mer medveten och genomtänkt än tidigare. För de yngsta barnen läses det vid frukost och mellanmål. Boksamtalen och presentationen av böckerna har lett till en större medvetenhet hos barnen och gör att de mer och mer efterfrågar författare, illustratör samt ställer relevanta frågor till den lästa texten och kopplar till sin egen vardag. Barnen visar ett större intresse för bokläsning. De sätter sig oftare och tittar i böcker och vill att vi vuxna ska läsa för dem.

4 Använder litteratur för barns lärande och utveckling i det dagliga arbetet Barnen på Ekorren använder begrepp från böckerna som läses i vardagen. Ord och fraser som pedagoger använder anammar också barnen. Pedagogerna plockar upp vardagshändelser och väver in begreppen från böckerna. Barnen får vara med och lösa vardagsproblem med inspiration från böcker. Vi har fått respons och feedback från föräldrar att barnen använder ord och begrepp från böckerna även hemma. 4(7) Olika sagofigurer har varit med och öppnat nya världar för barnen. Figurerna har varit med på promenader, tillverkat böcker, varit på biblioteket, i skogen mm. Vi som personal spelar teater för barnen kring vardagliga dilemman. Barnen är med och ger tydlig respons och kommer med förslag på lösningar. En bok har särskilt inspirerat barnen och väckt ett intresse för ljus och skugga. Vi har använt oss av lotusdiagram för att säkerställa att alla läroplansmål inryms i arbetet. Ger barn möjligheter att utveckla sina tankar, reflektera och resonera över både text och bild via boksamtal. Vid boktips har vi delat in barnen i mindre grupper och efter mognad. Detta för att få en högre kvalitet på bokpresentationerna. Vid högläsning använder vi bokens bilder mer. Genom författarbesök på förskolan har barnen utvecklat en fördjupad förståelse för illustratör och författare. Vi har visat sagor på storbild. Detta har hos barnen fött fler reflektioner och frågor kring boken. Ser flerspråkighet som en tillgång Vi har blivit bättre på att synliggöra barnens ord på andra språk än svenska. Vi har sett exempel på att barn lär andra barn ord på sitt hemspråk. Vi vuxna använder barnen som översättare till en del ord och på så sätt stärker vi barnet i att det kan, har viktig kunskap om och känner stolthet över sitt eget modersmål. Litteratur och sånger på olika språk har blivit mer frekvent i verksamheten. Samverkar aktivt med biblioteket Vi har ett mycket gott samarbete med biblioteket. Personalen har ett mycket gott bemötande och är mycket hjälpsam. Barnen är ofta på biblioteket och är med och väljer böcker. Vi har valt att gå med ett färre antal barn åt gången för att öka kvaliteten på besöken. Bibliotekets personal har märkt en ökning av besök och lån av barnlitteratur. Barnen har påverkat sin vårdnadshavare att besöka biblioteket. Har vuxna som är läsförebilder När vi som personal går på rast tar vi gärna en bok med oss för att visa barnen att vi också är läsare. Vi visar barnen att böcker går att läsa på olika sätt, t.ex. läsplatta och telefon samt att alla böcker inte

5 5(7) innehåller bilder. Vi använder appar och andra digitala medel för att öppna upp för den nya litterära världen. Hjotidningen och andra tidningar plockas in i verksamheten och vi läser tillsammans med barnen för att tillsammans dela den typen av läsupplevelse. Vi pedagoger har boktips för barnen där vi visar böcker som vi läser hemma. Pocketböcker finns i en centralt placerad bokhylla för att underlätta för varandra i personalgruppen att få tillgång till nya böcker. Dessa böcker uppmärksammas också av barnen. Tar del av och omsätter aktuell forskning inom området Se rubriken Vetenskapliga perspektiv Lärdomar Fördjupad förståelse bland personalen för: Språket och dess betydelse och hur barn lär sig språk hur språk är uppbyggt och hur vi lär oss ett språk att utveckla modersmålet gynnar även andra språk att via språk skapas en social samvaro att språk och tänkande hänger ihop att goda språkliga färdigheter är grundförutsättning för deltagande i lek, samhörighet och kulturella aktiviteter Hur man arbetar med barn och skönlitteratur vikten av att i boksamtal göra barn delaktiga, låta dem ställa frågor och bidra med reflektioner hur böcker bör läsas samt presenteras vikten av att erbjuda olika genrer och bjuda in till många olika världar vikten av att låna normöverskridande böcker att litteratur och läsning gynnar barns språkutveckling Hur man kan utveckla ett strukturerat arbete kring alla barns språkutveckling vikten av att kartlägga barnets språkliga aktiviteter i många olika situationer, genom att synliggöra och dokumentera ser vi vad vi bör förändra och förbättra i språkmiljön utifrån barnets behov. vikten av att prioritera och schemalägga lässtunder och boksamtal varje dag att tala med barnen om det som inte är här och nu. Kummins kvadrat påminner oss om att ställa kognitivt utvecklande frågor. Hur man skapar bästa tänkbara språkmiljö i den flerspråkiga förskolan (språkmiljö= den fysiska miljön, förhållningssätt m.m.) vikten av ett förhållningssätt hos personalen som visar att man ser flera språk som en tillgång vikten av att visa att man tycker språk är viktigt och att få barn att känna stolthet över sitt

6 6(7) modersmål vikten av en tillåtande miljö våga göra fel! vikten av att i den fysiska miljön synliggöra mångfald vikten av tillgänglig dokumentation som uppmuntrar till samtal om språk och på olika språk vikten av att böcker på olika språk finns tillgängliga på avdelning Vetenskapliga perspektiv Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan, Margareth Sandvik och Marit Spurkland Följande forskningsartiklar har Anita Isaksson bidragit med i Litteraturprojektet: Skönlitteraturens betydelse för språkutvecklingen går inte att överskatta. (Amborn och Hansson) Genom att barn tidigt får möta böcker, samtala om dem och besöka bibliotek utvecklas barnens språk, fantasin stimuleras, kulturarvet förs vidare och nyfikenheten för språket väcks. (Svensson) Böcker öppnar upp många olika världar och genom att samtala med barn om vad man läst, ger det dem ett stöd för utvecklandet av ordförrådet och språket. (Bjar och Liberg) Att tidigt introduceras för litteratur av olika slag då det har betydelse för deras framtida språk-, skriv- och läsutveckling (Fast, 2011). Barn behöver möjligheter, uppmuntran och någon som leder dem fram mot litteraturens världar. De kommer inte dit av sig själva (Chambers, 1983). Förskollärare kan emellertid guida barn mot upptäckten att möten med litteratur är spännande och roligt, menar Fast (2011). Vikten av att tala med barn om olika slags texter då de menar att barn kan skaffa sig en större medvetenhet om språket i sig. (Pramling Samuelsson och Pramling) Lindö (2009) beskriver att högläsning och sagoberättande ha stor betydelse för barnens språkutveckling. Barnens delaktighet i arbetet Barnen har varit mycket delaktiga i val av böcker vid biblioteksbesöken. Barnen deltar aktivt i boksamtal och bidrar med tankar och reflektioner. Utifrån barnens intresse byggs olika miljöer upp. Barnen ger förslag på ord som ska översättas till andra språk. De flerspråkiga barnen hjälper till att översätta. Barnen har tillgång till olika språkutvecklande material såsom skrivböcker, sagolådor, träbokstäver, memory på rim, appar mm. De väljer själva när de vill använda sig av detta.

7 7(7) Analys av verksamhetens resultat Utifrån följande underlag har vi gjort vår analys: Brukarenkät Denna visar i stort på ett mycket gott resultat. Fortsättningsvis lyfter dock vårdnadshavare vikten av att få ner antal barn i våra barngrupper för att vi fullt ut ska kunna utföra vårt uppdrag. Vidare lyftes flera frågor och funderingar kring vår utemiljö och de aktiviteter vi erbjuder barnen. Detta stämmer väl överens med ett behov vi själva sett och som vi vill utveckla. Personalens egna reflektioner Det finns ett stort intresse att fortsätta delta i och genom vårt Litteraturprojekt fortsätta utveckla det språkliga arbetet. Vår utevistelse och gård är ett utvecklingsområde. Förskolechefens tankar och syn på utvecklingsområde Förskolechefen delar uppfattningen om att vi bör utveckla vårt tänk och uppdragsfokus då det gäller utevistelsen och gården. Barnens tankar och reflektioner: Fanns inget specifikt att lyfta. Vi har i år inte med Läroplansscanningen som ett underlag. Detta för att vi inte tagit fram tydliga frågeställningar att ledas av då man som arbetslag genomför denna scanning. Dock finns ett önskemål att vi under året tar fram dessa. Utvecklingsmål utifrån denna analys Ett fortsatt fokus på språk och litteratur med hjälp av Litteraturprojektets certifieringsgrunder, steg 1 och 2. Detta verksamhetsår lyfter vi också in Läslyftets moduler som en del av lärsamtalen. Utveckla våra mål med utevistelsen och uteleken med hjälp av pedagogisk dokumentation. Under året kommer vi också att med hjälp av Helen Jenven att fördjupa vår kunskap om barns sociala samspel. Vi ser detta som en viktig del i vårt värdegrundsarbete men också en del i vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling.