Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Transkript

1 Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

2 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk... 3 Utmanande lärmiljöer och pedagogisk dokumentation... 4 Analys... 4 Föräldrasamverkan och språk... 4 Utmanande lärmiljöer och pedagogisk dokumentation... 4

3 3 Utveckling och lärande Sammanfattning Mål Varje barn ska utmanas i sitt lärande för att utvecklas maximalt. Resultat Föräldrasamverkan och språk Nygårds förskolas språkpilot bjöd in föräldrar till ett Bokcafé våren Förskolans språkpilot, enhetens specialpedagog och bibliotekarie samordnade sina resurser och tog emot förskolans familjer tillsammans med förskolans medarbetare och modersmålspedagoger. Förskolans föräldrar fick i samtal ta del av vikten av att läsa och berätta för sina barn. Förskolans specialpedagog berättade om vikten av att omges med och höra berättelser för att utvecklas i sitt språk. Bibliotekarien berättade om tillvägagångssättet; att få ett lånekort och vad man kan låna/ göra på ett bibliotek. Förskolans språkpilot visade enhetens bokpåsar, där barnlitteratur finns representerat på våra olika språk. Familjerna fick låna dessa bokpåsar för att läsa hemma. Avdelningarna har i varierande grad arbetat med att kontinuerligt besöka biblioteket, för att ta del av litteratur men också för att lära sig att få verktyg för hur man beter sig på ett bibliotek, exempelvis hur jag tar reda på information, var jag hittar barnlitteratur och vad jag får låna hem. Information om inbjudningar till biblioteket har hängts upp tillgängligt för föräldrar och har förklarats muntligt vid behov. Många av förskolans föräldrar har efter förskolans Bokcafé besökt biblioteket tillsammans med sina barn. Några av förskolans föräldrar går kontinuerligt till biblioteket. Vi upplever att föräldrarna i högre grad har intresse kring litteratur, barnen har mer kontinuerligt börjat efterfråga att göra besök på biblioteket och vissa barn kan efterfråga vissa boktitlar. Pedagogerna på förskolan har berättat för föräldrarna tillsammans med barnen vad vi läser och jobbar med för litteratur. Pedagogerna har gett information och uppmuntrat föräldrarna att parallellt läsa samma bok på deras modersmål, vilket har förklarats utifrån förutsättningar för lärande. Förskolans pedagoger har arbetat med att ge varje barn utmaningar i deras språkutveckling. När de möter barnen i mindre grupper har de uppmuntrat varje barn att i ord uttrycka vad de vill. Pedagogerna har i sitt förhållningssätt uppmuntrat förskolans barn att välja, att prata och förklara vad de vill eller menar genom att använda sitt språk. Det sker en förändring hos barn som går från att peka eller använda utåtagerande beteende vid konflikter med andra barn, till att berätta vad de vill och försöka lösa olika situationer. Då är pedagogerna där och stöttar genom att förtydliga vad barnet försöker berätta. Likväl som att pedagogerna ger barnet positiv återkoppling i valet att samtala och berätta vad de vill i exempelvis konfliktsituationer. Många barn har i samlingssituationer valt att beskriva en bild och koppla en sång till bilden. När barnen behöver stöd har de aktivt uppmuntrats att ta hjälp av en kamrat. Förskolan har en pedagog som är kontaktperson för förskolans modersmålspedagoger. Under läsåret träffas modersmålspedagogerna och förskolans kontaktperson regelbundet. Genom dessa möten kan pedagoger och modersmålspedagoger få information om varandras uppdrag, strävansmål och språkutvecklande förhållningssätt. Förskolan pedagoger upplever att modersmålspedagogerna genom dessa möten blivit mer inkluderade i verksamheten. De kan ock-

4 4 så se att modersmålspedagogerna i mindre grad går undan från verksamheten och i stället finns med i den dagliga verksamheten på förskolan. Kontaktpersonen för modersmålspedagogerna är med vid ett tillfälle per termin på förskolans pedagogiska utvecklingsgrupp för att ta del av förskolans systematiska kvalitetsarbete. Därigenom finns en större förståelse och medvetenhet hos båda grupperna hur man kortsiktigt och långsiktigt kan stötta och utmana förskolans barn i lärandet. Utmanande lärmiljöer och pedagogisk dokumentation Förskolans arbetslag tar hjälp av dokumentation och observation för att reflektera över hur vi kan förändra eller fortsätta med den miljö vi erbjuder för att gynna barnens lärandeprocesser. Alla arbetslag har kontinuerligt ändrat förskolans innemiljö efter behov och intressen hos barnen. Förskolans pedagoger kan se att utifrån reflektioner har material även plockats bort, då miljön har blivit för disharmonisk för vissa barn att verka i. Det har varit en av förskolans utmaningar att alla barn på förskolan ska få lyckas och bli utmanade genom den pedagogiska miljö de är en del av. En avdelning på förskolan har haft konsultation från specialpedagogiska skolmyndigheten där pedagogerna fått tips och hjälpmedel som alla barn har kunnat ta del av, exempelvis introduktion av aktiviteter och rum och ett tydligare visuellt stöd. Därigenom har pedagogerna också tittat på hur de delar in barn ute och inne under dagen och mer jobbat för att mindre grupper även finns utomhus. Pedagogerna kan också se att för att barnen ska kunna hålla kvar och djupdyka i förskolans tematiska arbete är förutsättningen att det finns visuell dokumentation kring temaarbetet i verksamheten. Dessutom behöver material som samlas in eller presenteras i undervisningen finnas tillgänglig för barnen i leken och i verksamhetens miljö. Vissa barn har exempelvis med hjälp av tillgängliga flanobilder kunnat berätta sagan om Petter och hans fyra getter på egen hand. Analys Föräldrasamverkan och språk En förklaring till föräldrars intresse kan vara att förskolans pedagoger mer medvetet visar vad de jobbar med, samt att barnen är mer delaktiga i att återberätta händelser i de böcker man arbetar med på förskolan. Ett hjälpmedel är att pedagogerna aktivt visar bilder från kamera och ipad. Detta möjliggör för barnen att reflektera och berätta vidare. Pedagogerna ser att föräldrarna också blir mer vetgiriga kring arbete på förskolan när bilderna är med som en länk, då det verbala språket inte alltid räcker till. Vissa föräldrar har mer aktivt tagit del av förskolans språkarbete, de har tagit med litteratur på sitt modersmål och barnen har fått visa och läsa och ibland översätta sagan. Många barn har också velat lära oss vissa ord och ramsor på deras språk. Utmanande lärmiljöer och pedagogisk dokumentation Genom att pedagogerna låter material som de använder sig av i förskolan vara tillgängligt för barnen, kan de fånga upp hur barnen tänker och vilka strategier de använder sig av. Detta blir ett viktigt verktyg för dem då de ska planera verksamheten och utmana barnet i deras fortsatta lärande utifrån deras erfarenheter och intresse. Förskolans pedagoger ser att alla barn behöver bra visuell vägledning som skapar verktyg för barnen att se sin del i helheten dvs. i den här miljön kan man göra så här. Barnen har också lättare att leda in nya barn för delaktighet i verksamheten genom att ta hjälp av bilder.

5 5 Åtgärder Förskolans pedagoger ska hålla i Veli Tuomelas fem språkprinciper genom att observera och lyssna på varandra i arbetslagen. Dessa observationer följs sedan upp i arbetslaget på förskolans pedagogiska utvecklingstid. Pedagogerna ska fånga barns lärprocesser genom att lyssna, ställa produktiva frågor och följa upp vad barnen intresserar sig för. Detta används sedan som underlag för pedagogernas fortsatta planering av det pedagogiska arbetet. I det tematiska arbetet delar pedagogerna in barnen i mindre grupper där en och samma pedagog möter samma barn under fyra veckors tid. Därigenom får pedagogerna det lättare att observera/dokumentera/reflektera barnens progression. Förskolans pedagoger ska erbjuda barnen återkopplingssamtal kring gruppens dokumentation och på så vis skapa pedagogisk dokumentation. Pedagogerna ska skapa forum där förskolans föräldrar kan mötas och samtala, samt se på bilder kring förskolans arbete med utveckling och lärande. Barngrupperna kommer att regelbundet gå till biblioteket för låna adekvat litteratur. Pedagogerna ska börja filmar varandra eller sig själva i olika situationer i verksamheten. Syftet med filmningen är sedan att på egen hand eller tillsammans i arbetslaget reflektera kring arbetet med samspel och lärande.