Beslut efter kvalitetsgranskning

Transkript

1 en B Skolinspektionen Beski; Avesta kommun kommun@avesta.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Blåkullens förskola, Avesta kommun

2 Beslut 1 (4) Inledning Skolinspektionen genomför under våren 2017 en kvalitetsgranskning av förskolors arbete med barn i behov av särskilt stöd. Inom ramen för denna kvalitetsgranskning granskas 35 förskolor, både med enskilda och kommunala huvudmän. Följande frågeställningar ska besvaras inom granskningen: 1. Har förskolan arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd? 2. Tillgodoses behov av särskilt stöd så långt som möjligt i den ordinarie verksamheten? 3. Finns det stödfunktioner och stödstrukturer som kan bistå förskolepersonalen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Skolinspektionen besökte förskolan Blåkullen med Avesta kommun som huvudman, den 11 och 12 april Ansvariga inspektörer för granskningen har varit Lotta Andersson Damberg och Agneta Kenneberg. Under besöket genomförde inspektörerna observationer på avdelningen Sörgården. Vid besöket intervjuades hela arbetslaget på avdelningen Sörgården, förskolechefen, personal från förskolans övriga avdelningar. Skolinspektionen har också tagit del av dokumentation från verksamheten. I detta beslut redovisar Skolinspektionen en sammanfattande bedömning av granskningens resultat och anger de eventuella utvecklingsområden som är aktuella för förskolan Blåkullen. En redovisning av underlaget för detta beslut anges i bilaga 1. För ytterligare information om Skolinspektionens kvalitetsgranskningar se Skolinspektionens webbplats granskning/kvalitetsgranskning/

3 Beslut 2 (4) Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att personalen genomför aktiviteter i den pedagogiska verksamheten så att alla barn har möjlighet att delta. Förskolans miljö och material är tillgängligt för alla barn och anpassas och förändras utifrån barngruppens behov. Skolinspektionen bedömer vidare att rutiner för att uppmärksamma, kartlägga och tillgodose barns behov av stöd behöver förtydligas och förankras i arbetslagen. Detta gäller även förskolans dokumentation av arbetet med barn i behov av särskilt stöd, exempelvis kartläggning och handlingsplaner. Personalen har möjlighet till reflektion i arbetslagen där de reflekterar över vad som kan påverka barnets situation i förskolan. Personalen informerar alltid förskolechefen om sina funderingar kring barnen. De kan även rådgöra med specialpedagogen vid behov för att få tips och råd. Personalen har även en kontinuerlig dialog med föräldrarna om hur det fungerar för barnen hemma och på förskolan. När personalen har uppmärksammat att ett barn kan vara i behov av särskilt stöd gör de en anmälan till barnhälsoteamet, BHT, som kallar berörd personal till ett möte där det beslutas hur de ska gå vidare. I intervjuerna framkommer dock att det finns olika uppfattningar hos personal och förskolechef om vilka rutiner och dokument som gäller för exempelvis kartläggning av barnets situation. Slutligen bedömer Skolinspektionen att personalen vid Blåkullens förskola behöver utveckla en gemensam förståelse och samsyn för vad uppdraget innebär och hur arbetet med att uppmärksamma och tillgodose barns behov av särskilt stöd ska bedrivas. Förskolan har tillgång till specialpedagog som ingår i förskolans barnhälsoteam. Förskolechefen har ett nära samarbete med specialpedagogen och följer regelbundet upp och utvärderar tillgången till och samverkan med de stödfunktioner som förskolan har behov av.

4 Beslut 3 (4) Utvecklingsområden Skolinspektionen bedömer att utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden: Förskolechefen behöver ta ansvar för att förskolan har fungerande rutiner för hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd ska bedrivas samt hur det ska dokumenteras. Detta gäller framförallt personalens ansvar för att uppmärksamma och kartlägga barns behov av särskilt stöd. Förskolechefen behöver ta ansvar för att ge personalen förutsättningar, exempelvis i form av gemensamma reflektioner och diskussioner, för att utveckla en gemensam förståelse och samsyn för hur arbetet med särskilt stöd ska bedrivas.

5 Beslut 4 (4) Uppföljning Avesta kommun ska senast den 30 november 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Som stöd för redovisningen kan bifogade mall (bilaga 2) användas. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen i Stockholm, Box 23069, Stockholm. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :209) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har utredare Monica Axelsson och jurist Magnus Jonasson deltagit. På Skolinspektionens vägnar Enhetschef Lotta Andersson Damberg Utredare/Föredragande

6 Bilaga 1 1 (5) Bilaga 1 Bakgrundsuppgifter om Blåkullens förskola Blåkullens förskola är belägen i ett bostadsområde i centralorten Avesta i Avesta kommun. Förskolan har sammanlagt 108 barn inskrivna på sex avdelningar: Stjärnan, Månen, Regnbågen, Trollet, Sörgården och Norrgården. Två avdelningar har barn i åldrarna 1-3 år och fyra avdelningar har barn i åldrarna 3-5 år. Avdelningen Sörgården har 12 barn i åldrarna 1-3 år. På förskolan tjänstgör sammanlagt 25 personer varav fem är legitimerade förskollärare. På avdelningen Sörgården arbetar fem personer på tre tjänster, avdelningen har ingen förskollärare. Förskolan leds av en förskolechef som ansvarar för ytterligare två förskolor. Resultat från granskningen i Blåkullens förskola I intervjuer ger personalen varierande bilder av hur de uppfattar förskolans uppdrag avseende barn i behov av särskilt stöd. Bland annat beskrivs uppdraget som att anpassa verksamheten utifrån alla barns behov. Personalen nämner fysiska funktionshinder,, otrygghet, "bitperiod", flerspråkighet och svårigheter att samspela med andra som exempel på när barn kan vara i behov av särskilt stöd. Enligt personalen kan de ibland behöva en resurs i form av personalförstärkning för att kunna tillgodose ett barns behov av särskilt stöd. Det kan även handla om att organisera verksamheten i mindre grupper, se över dagsrutiner, vara närvarande pedagoger och se över hur de placerar sig bland barnen samt det egna förhållningssättet. Förskolechefen beskriver förskolans uppdrag som att möta alla barn där de är och tillgodose alla barns behov. Några barn behöver mer stöd än andra men alla får ta del av det. Det framkommer i intervjuer med förskolechef och personal att förskolans arbetslag inte har en gemensam syn på uppdraget. Enligt personalen pratar vi inte så mycket mellan avdelningarna. Det pågår ett utvecklingsarbete för att öka kunskapen om och skapa samsyn på förskolans uppdrag avseende barn i behov av särskilt stöd. Exempelvis har personalen deltagit i föreläsningar och läst litteratur kring förhållningssätt, samspel och lågaffektivt bemötande som de gemensamt har reflekterat över. Förskolans arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd Av intervjuer framgår att personalen delar in barnen i mindre grupper för att

7 Bilaga 1 2 (5) lättare kunna vara nära, se och observera barnen. Vid rutinsituationer som handtvätt och på- och avklädning så sker det med några barn i taget. Skolinspektionen har inför besöket tagit del av förskolans dokumenterade rutiner som beskriver processen kring barn i behov av särskilt stöd. Enligt förskolechefen ska rutinen arbetas om och tydliggöras bland annat kring hur personalen ska agera och dokumentera innan de skriver en anmälan till BHT, barnhälsoteamet som består av förskolechef och specialpedagog. Personalen beskriver i intervjuer att de pratar med varandra om de har funderingar kring ett barn, en av oss tar mer tid och ser på barnet och sedan bollar vi om vi ser samma sak. Vidare beskriver personalen att de reflekterar över sitt eget förhållningssätt och hur det påverkar barnen, vi observerar och reflekterar över om vi kan göra på ett annat sätt. De observerar vad som sker och i vilka situationer samt reflekterar över hur de ska gå vidare. Enligt personalen kan det leda till olika anpassningar, till exempel att förlänga inskolningsperioden för ett barn. Personalen informerar alltid förskolechefen om sina funderingar kring barnen och de kan rådgöra med specialpedagogen vid behov för att få tips och råd om exempelvis bemötande. Personalen har även en kontinuerlig dialog med föräldrarna om hur det fungerar för barnen hemma och på förskolan. När personalen uppmärksammar att ett barn kan vara i behov av särskilt stöd gör de en anmälan till barnhälsoteamet som kallar berörd personal till ett BHT möte där det beslutas hur de ska gå vidare. Det kan exempelvis vara att personalen ska göra en kartläggning. Enligt förskolechefen finns en mall för kartläggning som inte längre används. Däremot uppger personalen i intervjuer att de gör kartläggningar som handlar om barnet i vissa situationer samt att kartläggningen analyseras vid ett uppföljande möte där det beslutas om vidare insatser och en handlingsplan skrivs. I samtliga intervjuer framkommer att vårdnadshavare alltid är delaktiga om ett ärende gäller ett enskilt barn, både vid utformande och uppföljning av insatser. Vidare framkommer i intervjuerna att personalen utifrån likabehandlingsarbetets årshjul, bland annat gör kontinuerliga kartläggningar och incidentrapporter av händelser på olika platser, vi har lappar på olika ställen på avdelningen och sätter streck ont det sker en händelse på den platsen, exempelvis bitning eller rivning. Personalen sammanställer kartläggningar och incidentrapporter för att reflektera över resultatet. De kan då upptäcka eventuella mönster som kan synliggöra behov av åtgärder.

8 Bilaga 1 3 (5) Förskolans arbete med att tillgodose behov av särskilt stöd Utifrån ovan nämnda incidentrapporter och kartläggningar utformas åtgärder som personalen arbetar med. Det kan exempelvis vara hur personalen organiserar verksamheten, placerar sig i rummen och förändringar i miljön. Det kan även vara personalens förhållningssätt och bemötande samt behov av särskilt stöd till enskilda barn, exempelvis att förbereda barn på övergångar mellan olika aktiviteter. Dessa åtgärder följs upp av förskolechefen ibland i möte med personalen och ibland genom möte med specialpedagogen. Personalen dokumenterar det pedagogiska arbetet genom en digital reflektionsmall som förskolechefen har tillgång till. Det finns dock ingen rutin eller mall för hur personalen ska dokumentera arbetet med särskilt stöd. Enligt förskolechefen har personalen anteckningsböcker som de för på kammaren men detta är inget som förskolechefen tar del av. Personalen uppger att man skriver några ord om situationer som uppstår, det är olika mellan avdelningarna. I intervjuer beskriver personalen att de oftast ger ett barn särskilt stöd i den ordinarie verksamheten, vi jobbar mycket med inkludering. Vissa specifika insatser kan dock behöva ges utanför gruppen. Vidare ger personalen exempel på att de bland annat använder tecken som stöd och bildstöd som verktyg för språkutvecklingen samt pictogram-tavlor för att synliggöra för barnen vad som händer under dagen. Avdelningen Sörgårdens miljö är utformad utifrån barnens åldrar och materialet är anpassat för den aktuella barngruppen och finns tillgängligt i barnens höjd. Avdelningen har rum för olika aktiviteter där barn och personal sprider sig. Ett större rum är indelat genom låga hyllor som avgränsar rummet men ger en god överblick för personalen. Arbetslaget uppger i intervjun att de är uppmärksamma på barnens intressen och förändrar i miljö och material för att locka barnen till gemensam lek. Vidare uppger arbetslaget att de har fått utbildning i tecken som stöd och använder det som verktyg för att stödja barnen i deras språkutveckling det är språkförstärkning för barn som är flerspråkiga och för barn som inte har något språk. Under observationerna noteras att personalen använder tecken som stöd i samspelet med barnen. De samtalar och lyssnar till barnen samt bekräftar barnen och sätter ord på vad som sker. Personalen finns nära barnen, de uppmuntrar och stödjer barnen i olika situationer och aktiviteter som är anpassade utifrån barngruppen.

9 Bilaga 1 4 (5) Stödstrukturer och stödfunktioner Personalen uppger i intervjuer att de har arbetslagsplaneringar varje vecka då de har tid att reflektera över barnen. Enligt personalen har de tillräckligt med tid för att reflektera över och följa alla barns utveckling. Förskolan har tillgång till en specialpedagog som är placerad på förskolan och har uppdrag mot de tre förskolor som förskolechefen ansvarar för. Personalen uppger i intervjuer att de har god tillgång till specialpedagogiskt stöd och det är lätt att få kontakt. Specialpedagogen handleder personalen i arbetet med särskilt stöd. Vid behov upprättas ett samarbete med externa kontakter, exempelvis habilitering, logoped, modersmålspedagog eller psykolog. Förskolechefen uppger att hon har ett nära samarbete med specialpedagogen och följer regelbundet upp och utvärderar tillgången till och samverkan med de stödfunktioner som förskolan har behov av. Personalen ger i intervjun exempel på att förskolechefen tar hänsyn till barns behov vid organisering av verksamheten, genom att exempelvis välja en avdelning som har en miljö som är anpassad för barnets behov. Förskolan har vid Skolinspektionens besök tillgång till en extra personalresurs på en avdelning för att säkerställa att barns behov av stöd tillgodoses. Förskolechefen följer upp resursförstärkningen i samtal med föräldrar och personal.

10 Bilaga 1 5 (5) Kvalitetsgranskningens bedömningsunderlag Nedan redovisas i korthet de bedömningsunderlag som använts i granskningen. Bedömningsområde 1 Har förskolan arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd? Inom detta bedömningsområde ingår att granska hur förskolan uppmärksammar att ett barn tillfälligt eller varaktigt kan vara i behov av särskilt stöd och om förskolechefen ser till att barnets situation i förskolan kartläggs. Vidare om förskolechef och arbetslag gör noggranna pedagogiska överväganden för att utforma verksamheten utifrån barnets behov. Bedömningsområde 2 Tillgodoses behov av särskilt stöd så långt som möjligt i den ordinarie verksamheten? Inom detta bedömningsområde ingår att granska hur arbetslaget genomför stödinsatser i den ordinarie verksamheten och i detta arbete anpassar samt använder miljö och material utifrån barngruppens behov. Vidare att förskolechefen tar ansvar för att planerade stödinsatser genomförs av arbetslaget. Bedömningsområde 3 Finns det stödfunktioner och stödstrukturer som kan bistå förskolepersonalen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Under detta bedömningsområde ingår att granska vilka stödstrukturer och stödfunktioner som finns för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Med stödstrukturer avses kompetensutveckling, förutsättningar för kvalitetsarbete, och organisation av verksamheten. Med stödfunktioner avses tillgång till konsultation och handledning inom det specialpedagogiska, medicinska eller psykologiska området.

11 Bilaga 2 1 (2) Bilaga 2 Mall för huvudmannens redovisning till Skolinspektionen Utvecklingsområde 1: Förskolechefen behöver ta ansvar för att förskolan har fungerande rutiner för hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd ska bedrivas samt hur det ska dokumenteras. Detta gäller framförallt personalens ansvar för att uppmärksamma och kartlägga barns behov av särskilt stöd. Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras: Utvecklingsområde 2: -~r W Förskolechefen behöver ta ansvar för att ge personalen förutsättningar, exempelvis i form av gemensamma reflektioner och diskussioner, för att utveckla en gemensam förståelse och samsyn för hur arbetet med särskilt stöd ska bedrivas. Iffiliiii1~~~~k Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet:

12 Bilaga 2 2 (2) Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras: