Beslut efter kvalitetsgranskning

Transkript

1 Beslut Huvudman kommunhammaro.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Skogsdungens förskola, Hammarö kommun Skolinspektionen Box 2320, Göteborg

2 Beslut 1 (3) Inledning Skolinspektionen genomför under våren 2017 en kvalitetsgranskning av förskolors arbete med barn i behov av särskilt stöd. Inom ramen för denna kvalitetsgranskning granskas 35 förskolor, både med enskilda och kommunala huvudmän. Följande frågeställningar ska besvaras inom granskningen: 1. Har förskolan arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd? 2. Tillgodoses behov av särskilt stöd så långt som möjligt i den ordinarie verksamheten? 3. Finns det stödfunktioner och stödstrukturer som kan bistå förskolepersonalen i arbete med barn i behov av särskilt stöd? Skolinspektionen besökte Skogsdungens förskola, med Hammrö kommun som huvudman, den 7-8 februari Ansvariga inspektörer för granskningen har varit Marie Sjöberg och Anna Gabrielsson. Under besöket genomförde inspektörerna observationer på avdelningen Bofinken. Vid besöket intervjuades hela arbetslaget på avdelningen Bofinken, förskolechefen, personal från förskolans andra avdelning samt förskolans specialpedagog. Skolinspektionen har också tagit del av dokumentation från verksamheten. I detta beslut redovisar Skolinspektionen en sammanfattande bedömning av granskningens resultat och anger de eventuella utvecklingsområden som är aktuella för Skogsdungens förskola. En redovisning av underlaget för detta beslut anges i bilaga 1. För ytterligare information om Skolinspektionens kvalitetsgranskningar se Skolinspektionens webbplats granskning/kvalitetsgranskning/

3 Beslut 2 (3) Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att personalen vid Skogsdungens förskola har kunskap om förskolans uppdrag avseende barn i behov av särskilt stöd. Förskolechefen har dock inte tillsammans med personalen utvecklat ett gemensamt förhållningssätt och en gemensam förståelse för hur arbetet kring barn i behov av särskilt stöd ska bedrivas. Förskolan har rutiner för att tidigt uppmärksamma att ett barn kan vara i behov av särskilt stöd och för kartläggning av barnets situation utifrån olika aspekter. Därefter utformar personalen stödinsatser utifrån vad som framkommit vid analys av kartläggningen. Förskolechefen ser inte till att bli informerad om att ett barn kan vara i behov av särskilt stöd och deltar inte heller i kartläggning, analyser och bedömningar av vilka stödinsatser som behöver genomföras. Det saknas en tydlighet i när och hur vårdnadshavare blir informerade och delaktiga i arbetet kring deras barn. Skolinspektionen bedömer vidare att personalen utformar och genomför stödinsatser på ett sådant sätt att stödbehovet tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Aktiviteter genomförs så att det är möjligt för alla barn att delta och riktade insatser genomförs tillsammans med andra barn. Personalen förändrar miljöerna utifrån den aktuella barngruppens behov och materialet är anpassat och tillgängligt för alla barn. Personalen följer upp och förändrar vid behov stödinsatser och informerar förskolechef då stödinsatserna inte ger förväntat resultat. Förskolechefen säkerställer dock inte att stödinsatserna följs upp och tar inte på ett strukturerat sätt del av uppföljningar och utvärderingar. Därmed kan förskolechefen inte ta ansvar för att stödinsatserna är tillräckliga och ändamålsenliga. Skolinspektionen bedömer också att personalen har möjlighet att under den tid som finns avsatt reflektera och följa upp arbetet. Möjligheten nyttjas dock inte alltid av personalen. Förskolan har förutom specialpedagog vid behov också tillgång till andra stödfunktioner i form av extern kompetens. Förskolechefen följer inte upp om eller hur reflektionstiden används och utvärderar inte heller samverkan med och tillgång till stödfunktioner. Sammantaget bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i stora delar inte tar det särskilda ansvar som uttrycks i läroplanen för att verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de behöver. Förskolechefen tar inte heller ansvar för och ser till att alla barn i respektive barngrupp uppmärksammas oavsett stödbehov.

4 3 (3) Utvecklingsområden Skolinspektionen bedömer att utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande prioriterade områden: Förskolechefen vid Skogsdungens förskola behöver tillsammans med personalen utveckla en gemensam förståelse och ett gemensamt förhållningssätt avseende arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Förskolechefen behöver utveckla arbetet med hela processen så att kartläggning, analys, pedagogiska överväganden och bedömning av insatser sker i samråd mellan personal och förskolechef. Däri ingår också att informera vårdnadshavare och ge dem möjlighet att delta i utformningen av stödinsatserna. Förskolechefen och personalen behöver utveckla arbetet med att dokumentera, följa upp och utvärdera stödinsatserna. Däri ingår att förskolechefen ser till att nödvändiga förändringar av stödinsatserna och anpassningar av verksamheten vidtas. Uppföljning Hammarö kommun ska senast den 15 september 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Som stöd för redovisningen kan bifogade mall (bilaga 2) användas. Redogörelser skickas per post till Skolinspektionen, Box 320, Göteborg eller via e-post, till skolinspektionen.goteborg@skolinspektionen.se Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :209) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har utredare Monica Axelsson och jurist Magnus Jonasson deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlquist Enhetschef Utredare/Föredragande

5 Bilaga 1 1 (4) Bilaga 1 Bakgrundsuppgifter om Skogsdungens förskola Skogsdungens förskola är belägen i utkanten av Hammarö kommuns tätort. Förskolan har sammanlagt 36 barn inskrivna fördelade på två avdelningar: Bofinken och Lärkan. Båda avdelningar har barn i åldrarna 1-5 år. På förskolan tjänstgör sammanlagt sex personer varav fem är förskollärare. På avdelningen Bofinken arbetar två legitimerade förskollärare och en förskollärare som ännu inte ansökt om legitimation. Förskolan leds av en förskolechef som utöver detta uppdrag också ansvarar för ytterligare tre förskolor, sammanlagt 15 avdelningar. Resultat från granskningen i Skogsdungens förskola Vid intervjuer med personalen i Skogsdungens förskola framkommer att de har kunskap om förskolans uppdrag avseende barn i behov av särskilt stöd. Detsamma gäller i stort personalens bild av begreppet "barn i behov av särskilt stöd". Här skiljer sig dock uppfattningen något genom att några benämner alla barns rätt till stöd oavsett behov medan någon benämner "vissa" barns rätt till särskilt stöd. Förskolechefens bild av uppdraget är att alla ska behandlas likvärdigt utifrån där man är. Förskolechefen säger vidare att personalen behöver utveckla en gemensam syn och språk, samma grundvärderingar och vara överens. Det framkommer vid intervjuer att det inte kontinuerligt förs några gemensamma diskussioner för att åstadkomma en gemensam syn. Förskolans arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd Arbetslaget berättar hur de samarbetar för att erbjuda en god miljö och att de uppmärksammar alla barn genom att de går igenom varje barns utveckling och sin barngrupp. Detta sker vid varje termins planeringsdag och inför utvecklingssamtal. Om denna kartläggning, eller om det uppmärksammas på annat sätt, visar att ett barn kan vara i behov av särskilt stöd görs för det barnet en mer specifik kartläggning och en arbetsplan utifrån en gemensam mall "Kartläggning och Arbetsplan". Då observeras exempelvis rutinsituationer, barnens lek och intressen, personalens förhållningssätt samt miljöer. Förskolans specialpedagog kan konsulteras men förskolechefen är inte delaktig i kartläggningen. Arbetslaget uppger att de själva funderar på och utformar stödinsatser utifrån vad som framkommit vid kartläggningen, prövar dessa och föräldrar om det

6 Bilaga 1 2 (4) inte fungerar. Ibland konsulteras specialpedagogen för att få tips och råd. Arbetslaget har en timma i veckan till förfogande för uppföljning och planering men den används sällan av arbetslaget som uppger att de prioriterar att vara i barngruppen den tiden. Löpande uppföljning av stödinsatserna sker oftast under en daglig "överrapportering" då arbetslaget pratar med varandra samtidigt som de är i barngruppen. Då kan vi checka av hur det gick i morse. Förskolans arbete med att tillgodose behov av särskilt stöd Arbetslaget berättar hur de utformar stödinsatser så att de ges i den dagliga verksamheten. Det finns exempelvis en tanke med hur barnen är placerade vid matborden, dels för att barnen ska ha glädje av varandra men dels också vilka som inte bör sitta ihop. Det är också genomtänkt i vilken ordning barnen går ut till hallen för att ta på sina ytterkläder. Att förbereda barnen på vad som ska hända sedan och att använda bilder som stöd anges också som exempel. Arbetslaget framhåller vikten av att ständigt vara "närvarande" och hjälpa till verbalt att tolka och referera i leken. Förskolechefen säger sig inte veta hur arbetslaget använder barngruppen som en viktig del i arbetet men ger som exempel att man kan använda barn som är bra lekmotorer för de som inte tar för sig. Skolinspektionens observationer bekräftar att arbetslaget är engagerade i vad barnen gör under den "fria leken". De sprider sig runt i rummen för att stödja barnen i de aktiviteter som pågår och stannar till korta stunder. Arbetslaget förhåller sig ofta på ett övervakande sätt och "servar" barnen med material som de efterfrågar. Vid observationerna noteras att flera barn får kontinuerlig uppmärksamhet och stöd av personalen. Samtidigt finns det barn som inte uppmärksammas av vuxna trots att de under långa stunder inte är sysselsatta i någon egen aktivitet eller deltar i samspel med vuxna eller andra barn. Det finns också exempel på att alla barn deltar i gemensamma aktiviteter som exempelvis en samling och att det då råder en tillåtande atmosfär. Avdelningens miljö är stimulerande och inbjudande och materialet är tydligt exponerat och tillgängligt för alla barn. Personalen har möjlighet att vid behov köpa in särskilt material. Specialpedagogens uppfattning är att arbetslaget är bra på att se behoven och vilket material som kan fånga upp barnen. Personalen berättar som exempel hur de arbetat med särskilt stöd i språkutveckling genom att köpa in sådant som barnen varit intresserade av och sedan utgått ifrån det. I intervjuer framkommer också att det i förskolan kan finnas barn som kan vara i behov av särskilt anpassat material men att detta inte kartlagts.

7 Bilaga 1 3 (4) Som tidigare nämnts deltar inte förskolechef eller specialpedagog i kartläggning och utformande av stödinsatser. Det är först då personalen genomfört olika stödinsatser som inte gett avsedd effekt som förskolechefen informeras, vilket överensstämmer med förskolans ärendegång. Personalens uppfattning är dock att det är för sent. Förskolechefens bild är att hon informeras ganska fort. Förskolechefen har ingen klar uppfattning om huruvida de stödinsatserna som ges är tillräckliga och ändamålsenliga. Hon efterfrågar hur det går, lyssnar på personalen och förlitar sig på att de kan detta eftersom de är förskollärare. Förskolechefen är också osäker på om personalen gör kontinuerliga uppföljningar och om utvärderingarna dokumenteras. Ibland skriver de vanliga minnesanteckningar. Enligt specialpedagogen sker uppföljningar kontinuerligt men någon formell utvärdering har inte genomförts. Personalens bild är att en utvärdering av arbetsplanen lämnas till förskolechefen men att det för övrigt är specialpedagogen som vid informella möten lämnar över informationen. Förskolechefen blir inkopplad främst då det handlar om hur de ska gå vidare eller om utökade resurser. Det framkommer olika uppgifter om när och hur vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd informeras och görs delaktiga i arbetet kring deras barn. En samstämmig uppgift är att om specialpedagogen ska göra en insats utöver konsultation så ska förskolechefen besluta om detta och vårdnadshavare informeras. Personalen uppger att de har en daglig kontakt med v'årdnadshavarna men när det gäller arbetet med särskilt stöd informeras vårdnadshavare då de behöver kontakta specialpedagog. Förskolechefen är osäker på i vilken omfattning vårdnadshavare är informerade, förutom vid kontakt med specialpedagog, eller om de ges möjlighet att vara delaktiga i upprättandet av arbetsplanen. Stödstrukturer och stödfunktioner Vad gäller tillgång till specialpedagog säger förskolechefen att det är tillräckligt och fungerar bra. Det finns också tillgång till psykolog vid behov och förskolan kan också ha kontakt med BVC via vårdnadshavare eller specialpedagogen. Personalen har även här olika uppfattningar om vilka stödfunktioner, förutom specialpedagogen, de har tillgång till. Det framgår dock att förskolechefen inte följer upp om tillgången till stödftmktioner motsvarar behoven. Förskolechefen informeras om samverkan mellan personalen och specialpedagogen men denna samverkan utvärderas dock inte.

8 Bilaga 1 4 (4) Kvalitetsgranskningens bedömningsunderlag Nedan redovisas i korthet de bedömningsunderlag som använts i granskningen. Bedömningsområde 1 Har förskolan arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd? Inom detta bedömningsområde ingår att granska hur förskolan uppmärksammar att ett barn tillfälligt eller varaktigt kan vara i behov av särskilt stöd och om förskolechefen ser till att barnets situation i förskolan kartläggs. Vidare om förskolechef och arbetslag gör noggranna pedagogiska överväganden för att utforma verksamheten utifrån barnets behov. Bedömningsområde 2 Tillgodoses behov av särskilt stöd så långt som möjligt i den ordinarie verksamheten? Inom detta bedömningsområde ingår att granska hur arbetslaget genomför stödinsatser i den ordinarie verksamheten och i detta arbete anpassar samt använder miljö och material utifrån barngruppens behov. Vidare att förskolechefen tar ansvar för att planerade stödinsatser genomförs av arbetslaget. Bedömningsområde 3 Finns det stödfunktioner och stödstrukturer som kan bistå förskolepersonalen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Under detta bedömningsområde ingår att granska vilka stödstrukturer och stödfunktioner som finns för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Med stödstrukturer avses kompetensutveckling, förutsättningar för kvalitetsarbete, och organisation av verksamheten. Med stödfunktioner avses tillgång till konsultation och handledning inom det specialpedagogiska, medicinska eller psykologiska området.

9 Bilaga 2 1 (2) Bilaga 2 Mall för huvudmannens redovisning till Skolinspektionen Utvecklingsområde 1: Förskolechefen vid Skogsdungens förskola behöver tillsammans med personalen utveckla en gemensam förståelse och ett gemensamt förhållningssätt avseende arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare insatser som planeras: -~ Utvecklingsområde 1 Förskolechefen behöver se till att det finns rutiner för att kartläggning, analys, pedagogiska överväganden och bedömning av insatser sker i samråd mellan personal och förskolechef. Däri ingår också att informera vårdnadshavare och ge dem möjlighet att delta i utformningen av stödinsatserna. -...^.._ Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet:

10 Bilaga 2 2 (2) Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare insatser som planeras: Utvecklingsområde 3: Förskolechefen och personalen behöver utveckla arbetet med att dokumentera, följa upp och utvärdera stödinsatserna. Däri ingår att förskolechefen ser till att nödvändiga förändringar av stödinsatserna och anpassningar av verksamheten vidtas. Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare insatser som planeras: