Beslut efter kvalitetsgranskning

Transkript

1 en B Skolinspektionen Beslut Huvudman kommunaeda.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans värdegrundsarbete vid Förskolan Hagåsen i Eda kommun Skolinspektionen Box Göteborg

2 Beslut 1 (2) Inledning Skolinspektionen genomför under våren 2017 en kvalitetsgranskning av förskolors värdegrundsarbete. Inom ramen för denna kvalitetsgranskning granskas 15 förskolor med såväl enskilda som kommunala huvudmän. Förskolan Hagåsen med Eda kommun som huvudman ingår i urvalet för denna granskning. De övergripande frågeställningar som ska besvaras inom granskningen är: 1. Hur görs barnen delaktiga och ges inflytande i förskolans dagliga verksamhet och undervisning? 2. På vilka sätt genomsyrar värdegrtmdsarbetet förskolans dagliga verksamhet och undervisning? 3. Hur leder förskolechefen arbetet med värdegrundsuppdraget? Skolinspektionen besökte Förskolan Hagåsen den 8 och 9 maj Ansvariga inspektörer för granskningen har varit Mirzet Tursunovic och Magnus Jonasson. Under besöket genomförde inspektörerna observationer vid förskolan. Vid besöket intervjuades förskolechefen enskilt, en förskollärare enskilt samt personal i två grupper. Skolinspektionen har också tagit del av dokumentation från verksamheten. I detta beslut redovisar Skolinspektionen en sammanfattande bedömning av granskningens resultat för Förskolan Hagåsen. En redovisning av underlaget för detta beslut anges i bilaga 1. För ytterligare information om Skolinspektionens kvalitetsgranskningar se Skolinspektionens webbplats granskning/kvalitetsgrartskning/

3 Beslut 2 (2) Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att personalen och förskolechefen vid Förskolan Hagåsen har god kunskap om förskolans uppdrag avseende värdegrundsarbetet. Förskolechefen tar ansvar för och ser till att personalen är väl insatta i hur värdegrundsuppdraget ska omsättas i praktiken. Detta arbete behöver dock intensifieras så att alla som arbetar i förskolan omfattas av och följer läroplanens normer och värden. Skolinspektionen bedömer att ett demokratiskt arbetssätt tillämpas i förskolans arbete med värdegrunden. Alla barn har möjlighet att vara delaktiga i verksamheten och påverka i frågor som har betydelse för dem. Personalen arbetar för att alla barn ska få kunskap om och förstå sina rättigheter och skyldigheter på såväl grupp- som på individnivå. Barnen har ett reellt inflytande över verksamhetens innehåll och alla barn ges talutrymme och får möjlighet att uttrycka sig och göra sin röst hörd. Skolinspektionen bedömer att verksamheten genomsyras av det etiska förhållningssätt som läroplanen anger. Genom att personalen arbetar medvetet med att vara förebilder för barnen skapas det goda förutsättningar för barnen att utveckla förståelse för gemensamma värderingar. Detta genom konkreta upplevelser då barnen får praktisera normer och värden som tillämpas vid förskolan. Vidare bedömer Skolinspektionen att det finns avsatt tid till reflektion och uppföljning som dock inte alltid har kunnat användas till det den är avsedd för på grund av svårigheter att få in vikarier. Skolinspektionen vill påpeka vikten av att personalen ges förutsättningar för arbetet med värdegrundsuppdragets samtliga delar genom kompetensutveckling, reflektion och dokumentation. Sammanfattningsvis har Skolinspektionens granskning inte visat annat än att samtliga områden som Skolinspektionen bedömt fungerar väl. Därmed avslutas kvalitetsgranskningen. På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlquist Enhetschef Mirzet Tursunic Utredare/Föredragande

4 1 (7) Bakgrundsuppgifter om Förskolan Hagåsen Förskolan Hagåsen är belägen i samhället Koppom i Eda kommun. Förskolan har 72 inskrivna barn i åldrarna 1,5-6 år som är fördelade på fem avdelningar. På förskolan tjänstgör sammanlagt 17 personer varav sex är legitimerade förskollärare. En av förskollärarna har en processledarutbildning och leder ett utvecklingsarbete kring fördjupning av läroplanen. I detta uppdrag ingår även att stödja avdelningarnas arbete med värdegrundsuppdraget. Resultat från granskningen i Förskolan Hagåsen Enligt personalen är värdegrunden bärande i all verksamhet. Uppdraget handlar om hur vi behandlar varandra, rättigheter och skyldigheter, alla är lika värda, man ska lyssna på varandra, alla har rätt att bli lyssnade på. Såväl förskolechefen som personalen uppger att de tillsammans regelbundet och i olika forum diskuterar värdegrunden. Därigenom, berättar förskolechefen, har de utvecklat ett gemensamt förhållningssätt och en samsyn kring värdegrundsuppdraget. De senaste månaderna har förskolan prioriterat att arbeta med Barnkonventionens bestämmelser och vilken betydelse dessa kan ha för värdegrundsarbetet i förskolan. Förskolan ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är Demokrati är stort, uppger personalen. För förskolechefen är det viktigt att personalen är goda förebilder. Personalen beskriver sitt arbetssätt som en förutsättning till att göra barnen trygga, att de vill komma och vara på förskolan, att göra barnen delaktiga, att ge dem inflytande, att låta dem få önska. Demokrati innebär också att barnen får ha en egen åsikt och förstå och respektera att andra kan ha en annan åsikt. Personalen betonar att demokrati inte handlar om att alltid få sin vilja igenom men att de alltid måste bekräfta att de lyssnar på barnen. Personalen understryker att de försöker lyssna in vad barnen är intresserade av, spåra in på det så att det kommer med i vår verksamhetsplan. Personalen uppger att barnen skapar sina egna regler som de lär sig att hålla på. Som exempel nämns att barnen själva fick sätta upp regler för det så kallade barnrådet som startade för två år sedan. Tanken med barnrådet, som det beskrivs i dokument och i intervjuer, är att synliggöra för barnen att de är delaktiga och har inflytande i verksamheten. Personalen beskriver att barnen är mer alerta att upprätthålla de normer och bestämmelser som de själva varit med om att utforma. Under observationer i förskolan noteras att det på väggarna firms uppsatt dokumentation som tillkommit som ett resultat av förskolans värdegrundsarbete. Det finns material

5 2 (7) som anknyter till Barnkonventionen och som bland annat handlar om barns rätt till lek, delaktighet och inflytande och allas lika värde. Personalen och förskolechefen uppger att de arbetar aktivt med konventionens innehåll för att försäkra sig om att det omsätts i verksamheten, vilket de anser att de gör. Vid en observerad samling höjer ett barn rösten när barnet vill säga något: En konsekvens av det blir att de andra barnen också höjer rösten. Det uppmärksammas av personalen som påtalar detta för barnen som lugnar ner sig. Vid en observerad matsituation, med samma barngrupp är förhållandena omvända. Det råder lugn stämning från början, barnen lyssnar på och talar lågmält med varandra och turordningen fungerar väl. Personalen visar tilltro till barnens förmåga att servera sig själva och avgöra hur lite eller mycket de vill plocka till sig på tallriken. Vid varje bord sitter en vuxen tillsammans med barnen och äter. Alla barnen är delaktiga i olika samtal och personalen själva utgör förebilder för barnen, lyssnar på barnen och bekräftar dem. Personalen uppger att barnen har rättigheter såsom att känna sig trygga, värdefulla, få vara den de är, ha sina egna åsikter, rätten att vara olika och må bra. Personalen och förskolechefen påpekar att detta gäller för såväl yngre som för äldre barn och såväl för det enskilda barnet som för barngruppen. Samtliga intervjuade uppger att det finns en koppling mellan rättigheter och skyldigheter, det är inte bara det enskilda barnets rätt som ska respekteras utan även andra barns rätt ska också respekteras. Om barnen ska känna sig trygga och må bra måste de visa hänsyn och ta hand om varandra och vara bra kompisar, uppger personalen. Förskolechefen uppger att barnen utöver de tidigare nämnda rättigheterna även har rätt att bli sedd och bekräftad samtidigt som det har en skyldighet att vara en kompis och att ta ansvar för sin miljö. Under en samling som observeras drar ett barn ner allt material i en låda på golvet. När en vuxen och säger Oj vad hände nu, nu måste vi hjälpas åt att plocka ihop grejerna. Nej, säger barnet och går in i ett annat rum. Den vuxna följer efter och försöker förhandla med barnet om att barnet ska följa med tillbaka och hjälpa till att plocka ihop grejerna. Barnet säger nej. En annan vuxen försöker få barnet att gå tillbaka och delta i samlingen. Situationen upplöses och sakerna blir liggande kvar på golvet som personalen sedan tar hand om. Under en observerad uteaktivitet framkommer att alla barns önskemål respekteras av både vuxna och barn. Ett större antal barn i olika åldrar och flera vuxna finns på gården. Barnen leker i olika grupper, några kör omkring med trampcyklar, några gungar, några leker i en lekstuga eller i sandlådor. Barnen

6 3 (7) tillåts av varandra att gå ut och in i och delta i de olika aktiviteter som pågår under överinseende av de vuxna som observerar vad som sker och deltar i vissa aktiviteter. Såväl personalen som förskolechefen uppger att alla barns inflytande är något de arbetar med dagligen genom att lyssna in barnen och vara lyhörda. Det faktum att barnen vågar säga vad de vill ha, de törs även säga vad de inte vill, uppger personalen vara ett uttryck för att barnen har fått träning i hur inflytande kan utövas. Personalen betraktar ett så kallat matråd som ett forum för barnens inflytande. Matrådets senaste möte handlade om matro och hur vi ska ha det vid bordet. Andra exempel på inflytande, som personalen tar upp, är när barnen får välja luciasånger och bestämma vad de ska ha till mellanmål. Då är tanken att barnen även ska vara med i köket och förbereda frukten inför mellanmålet. Vid observationer av fri lek inomhus noteras att barnen har stora valmöjligheter vad gäller val av aktiviteter och material. Det pågår, utifrån barnens initiativ skapande, bygglek och sagoläsning. Materialet och leksakerna är lättillgängliga och personalen berättar att barnens behov och önskemål omhändertas vid utformande av utemiljön. Personalen uppger att barn i alla åldrar kan samarbeta och visa empati. Under en inneaktivitet observeras hur barnen samarbetar kring att lösa hur man kan sätta ihop en bil med ett släp som är sönder. Till slut kommer barnen överens om att pröva med häftwassa, vilket visar sig fungera. Ett annat exempel handlar om när ett barn skruvar på muttrar på en bräda med en tång. När det blir svårt för barnet erbjuder sig ett annat barn att hjälpa till. Barnet som skruvar tackar ja och muttern kommer på plats. En vuxen frågar om hon och ett barn kan få låna en tång om de kommer tillbaka med den sedan. Barnet svarar att det är okej. Efter en stund kommer barnet som lånat tången tillbaka och säger tack för lånet [barnets namn] varpå det andra barnet svarar varsågod. Personalen uppger att de har arbetat mycket med barnlitteratur som fångar barnen, det kan finnas ett igenkännande i det. "Ja och Nejtrollet" var väldigt populär ett tag. Det var ett troll i den boken som sa nej hela tiden och det var ett barn som undrade och ville hela tiden återkomma till den boken. Som tidigare framkommit arbetar förskolan aktivt med värdegrundsuppdraget utifrån Barnkonventionen. Enligt förskolechefen finns det en hel del material kopplat till Barnkonventionen och förskolans arbete med att utveckla en förståelse för andra människor hos barnen.

7 4 (7) Förskolans verksamhet ska präglas av ett etiskt förhållningssätt I intervjuer med personalen och förskolechefen framkommer en uttalad ambition om att ta vara på tillfällen att förmedla människors olikheter till barnen. Enligt personalen är det viktigt att de är goda förebilder för barnen. Personalen uppger att barnen gång på gång behöver uppmärksammas på att alla vi är olika, har olika behov och förutsättningar. Personalen beskriver att det exempelvis kan bli så att ett barn inte vill vara kompis med ett annat barn eftersom man inte tycker om samma saker. Då har vi diskuterat att man inte behöver tycka samma sak för att vara kompisar. Vidare berättar personalen att de har arbetat med att barnen ska få göra ett så kallat favoritträd där de kan ta upp sina favoritsaker eller skriva om det som de tycker om att göra. Då kunde barnen se och jämföra att det finns en hel del saker som de har gemensamt, att de är ganska lika. Samtliga intervjuade uppger att normer och värden hänger ihop och att mycket handlar om de outtalade reglerna. Personalen uppger att det är viktigt att barnen upplever att de får vara en del i gruppen och att de får göra sin röst hörd. En viktig norm som, enligt personalen, diskuteras mycket är att alla ska få vara som de är. Andra normer handlar om att som barn få bli bemötta utifrån sina behov och rättigheter, att lyssna och bli lyssnade på, bli sedda och bekräftade, att vara en bra kompis och att bli behandlade på ett respektfullt sätt. Personalen uppger att de använder boken "Rätt lätt om barnets rättigheter 1-6 år" som utgångspunkt när de pratar med barnen om normer och värden. Förskolechefen uppger att hon och personalen använt sig av material från Skolverket för att väcka tankar kring normer och värden och synliggöra de normer som styr i förskolan. Man pratar om vad som är etiskt rätt, av omsorg och omtanke kliver man inte av det man anser vara rätt. Förskolechefen likställer etiskt förhållningssätt med lyssnandets pedagogik med personalen som förebilder. Förskolechefen uppger att hon under sina verksamhetsbesök under hösten använde observationsstöd ur Skolinspektionens rapport "Förskolans pedagogiska uppdrag" och såg bland annat att personalen är medmänniskor, de frågar barnen. Personalen och förskolechefen betonar att personalen som goda förebilder ska prägla verksamheten. Personalen uppger att de ibland tillåter barnen att bryta mot etablerade normer på förskolan och sedan gå tillbaka och synliggöra reglerna för barnen i efterhand. Under en observerad samling finns det vissa barn som inte klarar av att sitta still utan har behov av att röra på sig. En ur personalen lämnar samlingen och beger sig med två av dessa barn

8 5 (7) till ett annat rum för bokläsning. Personalen uppger att det finns en acceptans hos barnen för det, de är mer förstående än vad man kan tro, de kan acceptera att man gör avkall på normer som gäller på förskolan. Förskolechefens och förskollärarens ansvar för värdegrundsarbetet Förskolechefen och personalen uppger att de har en gemensam syn på uppdraget samt ett gemensamt förhållningssätt. Det firms tid avsatt för personalen att reflektera över normer och värden samt följa upp och utvärdera värdegrundsuppdraget. Personalen har tre timmar var tredje vecka avsatta för planering i arbetslaget och en-två timmar i veckan för egen planering. Enligt personalen kan det ibland vara svårt att hinna med det när man inte lyckas få tag i vikarier och det är något som förskolechefen är bekant med. Det finns även dokumenterat i en avdelnings kvalitetsutvärdering där man skriver att "under året har det varit svårt att få vikarier för att ha kontinuerlig gemensam planeringstid". Detsamma konstateras i förskolans kvalitetsutvärdering för "vi behöver bli bättre på att få rutin på den individuella planeringstiden". Samtidigt framkommer i en annan avdelnings kvalitetsutvärdering att personalen "under våren haft möjlighet till enskild planeringstid en förmiddag varannan vecka då vi haft vikarie". För tillfället känner personalen att de inte har behov av kompetensutveckling avseende värdegrundsuppdraget men det finns möjlighet till det om det skulle behövas. Av insänd dokumentation framkommer att personal och förskolechefen under de senaste åren deltagit i ett flertal fortbildningsinsatser kopplade till värdegrtmdsuppdraget. Bland annat har all förskolepersonal i kommunen deltagit i en föreläsning som handlat om likabehandling och en förskollärare från varje förskola i kommunen gick 2016 utbildning vid Karlstads universitet "Att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling". Förskolechefen uppger att det finns en del kvar att göra tills alla som arbetar i förskolan omfattas av de normer och värden som anges i läroplanen. Hon anser att personalen i köket omfattas och har kunskap om läroplanen i dess grunder men inte nuvarande personal från det bolag som städar på förskolan. Förskolechefen har ännu inte hunnit träffa kvalitetsansvarig från det nya städbolaget men ska göra det. Förskolechefen träffar en gång per månad den tidigare nämnda processledaren och en förskollärare från varje avdelning som ingår i den så kallade pedagogiska utvecklingsgruppen (Pug). Processledaren leder månatliga träffar med förskollärarna. Under båda dessa träffar är värdegrundsuppdraget uppe till diskussion. Förskolechefen och processledaren träffar en gång per månad även

9 6 (7) kommunens övriga förskolechefer och processledare för att utveckla förskolans arbete. Personalen uttrycker samstämmigt att de är nöjda med hur förskolechefen tar ansvar för uppdraget, hon är väldigt uppmuntrande, väldigt lyhörd och intresserad av vårt arbete. Personalen uppger att förskolechefen knyter an till uppdraget vid arbetsplatsträffarna. Det är oerhört värdefullt att diskutera innehållet tillsammans, det blir också roligare att jobba tillsammans. Förskolläraren uppger att det finns en acceptans i arbetslaget för att förskolläraren har ett ansvar utifrån sin roll som förskollärare och de har tillsammans gått igenom riktlinjerna i läroplanen. Verksamheten, inklusive värdegrundsarbetet dokumenteras på olika sätt, exempelvis på en IT-plattform som är tillgänglig även för föräldrarna. Vid varje avdelning genomförs även så kallade månadsuppföljningar som en förskollärare vid respektive avdelning ansvarar för att dokumentera. Personalen får sedan både muntlig och skriftlig återkoppling från förskolechefen och uppger sig vara nöjda med detta. Personalen uppger att det finns en stor acceptans och legitimitet för såväl förskolechefens uppdrag som ansvarig för verksamheten som för förskollärarens ansvar för värdegrandsarbetets olika delar utifrån sin roll som förskollärare. Förskolläraren uppger också att hon tar ett aktivt ansvar för att hela arbetslaget tillämpar ett demokratiskt arbetssätt och om det skulle uppstå en situation där en ur personalen har ett beteende som inte är okej gentemot ett barn så är det mitt ansvar att gå vidare med det till förskolechefen. Detta har dock aldrig varit aktuellt. Kvalitetsgranskningens bedömningsunderlag Nedan redovisas i korthet de bedömningsområde som använts i granskningen. Bedömningsområde Förskolan lägger grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är Inom detta område granskas om förskolläraren tar ansvar för att arbetslaget har ett demokratiskt arbetssätt och att det skapas ett demokratiskt klimat i verksamheten. Vidare granskas om barnen ges förutsättningar att förstå sina rättigheter och skyldigheter och att alla barn ges möjlighet att aktivt delta i verksamheten. Inom området granskas också hur barnen får ett reellt inflytande i verksamheten, hur deras behov och intressen utgör utgångspunkt för planering av innehåll och miljö samt hur förskolläraren tar ansvar för detta. (Lpfö-98 1 Förskolans värdegrund och uppdrag, Grundläggande värden, 2.1 Normer och värden, 2.3 barns inflytande)

10 7 (7) Bedömningsområde Förskolans verksamhet präglas av ett etiskt förhållningssätt Inom detta område granskas hur barnen ges förutsättningar att utveckla solidaritet och förståelse för andra människor och att alla har lika värde. Vidare granskas hur personalen genom sitt förhållningssätt och att vara förebilder förmedlar normer och värden som barnen ges möjlighet att tillägna sig. (Lpfö-98 1 Förskolans värdegrund och uppdrag, Grundläggande värden, Förståelse och medmänsklighet, 2.1 Normer och värden) Bedömningsområde Förskolechef ens ansvar för värdegrundsarbetet Inom detta område granskas hur förskolechefen tar ansvar för hur värdegrundsarbetet bedrivs. Att verksamheten utformas demokratiskt där barnen deltar aktivt och har inflytande granskas liksom att personalen har kunskap om uppdraget och följer de normer och värden som läroplanen anger. I detta ingår också att förskolechefen ska se till att det finns förutsättningar för att dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla värdegrundsarbete. (Skollagen (2010:800) 2 kap. 9 Ledningen av utbildningen och 34 Kompetensutveckling, Lpfö Förskolechefens ansvar)