Beslut för förskolor och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn

Transkript

1 Järfälla kommun för förskolor och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 1 (10) Tillsyn av förskolorna och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn i Järfälla kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Järfälla kommun under våren och hösten Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god utvecklings- och lärandemiljö. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i verksamheten. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning verksamheten, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollagen, läroplanen och övriga författningar. Beskrivningarna och bedömningarna i detta beslut grundas på de dokument som huvudmannen och verksamheten skickat in och de intervjuer som genomförts med representanter för kommunledning, personal och föräldrar. Även om granskningen omfattar såväl förskolorna som annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn, har denna granskning i huvudsak avsett verksamheten i kommunens förskolor. Helhetsbedömning Tillsynen visar att Järfälla kommun erbjuder en förskola som till stora delar uppfyller författningarnas krav. Barnen erbjuds en trygg miljö som präglas av en pedagogisk verksamhet där omsorg, utveckling och lärande bildar en enhet. Några förskolor präglas av ett språkutvecklande arbetssätt medan andra har uteverksamhet, skapande och lek som grundstenar. Föräldrar är enligt genomförda intervjuer nöjda med verksamheten och kan se att barnen utvecklas. Personalen uppger att de är lyhörda för barnens intressen och formar verksamheten utifrån dessa. Arbetet med normer och värden är enligt personal och förskolechefer ständigt pågående. Tillsynen visar dock att det finns områden som behöver utvecklas. Förskolornas planer mot kränkande behandling varierar i kvalitet och uppfyller inte författningarnas krav. Exempelvis saknar vissa planer rutiner för akuta åtgärder vid situationer av kränkande behandling. Alla planer upprättas inte heller årligen och de innehåller inte en redogörelse över förra årets genomförda åtgärder.

3 2 (10) Tillsynen visar även att det finns vissa brister i det kvalitetsarbete som genomförs i förskolan i Järfälla kommun. Bedömningen av måluppfyllelsen i förskolan bygger enligt kvalitetsredovisningen för år 2011 till största delen på en jämförelse mellan åren av svaren i en skolenkät till vårdnadshavare. Järfälla kommun har i kvalitetsredovisningen angett att de inte kunnat bedöma måluppfyllelsen i verksamheten då brukarenkäten inte blev besvarad i tillräcklig utsträckning år Kommunen saknar således en bedömning av måluppfyllelsen i förskolan för år Någon utvärdering av barngruppernas storlek och sammansättning dokumenteras inte och det framgår varken av förskolornas eller av kommunens egen kvalitetsredovisning om någon sådan utvärdering har gjorts. Däremot har kommunen samlat in underlag för analys som kommer att redogöras i kvalitetsredovisningen för år Skolinspektionen pekar i detta beslut på ett antal områden som huvudmannen måste åtgärda. Mot denna bakgrund fattar Skolinspektionen följande beslut. Föreläggande De beskrivna bristerna som Skolinspektionen konstaterat vid tillsynen av förskolorna och annan pedagogisk verksamhet, i Järfälla kommun måste åtgärdas för att huvudmannen ska uppfylla författningarnas krav och barnen därmed ska få den utbildning de har rätt till. En utförligare redogörelse av konstaterade brister finns nedan under rubriken Skäl för beslut. Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Järfälla kommun att senast den 5 december 2012 avhjälpa påtalade brister genom att vidta nedanstående åtgärder. De vidtagna åtgärderna ska samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Trygghet och en god miljö Det finns inte en plan mot kränkande behandling i verksamheterna som innehåller en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling, vilka av dessa som ska påbörjas eller genomföras det kommande året samt en redogörelse för hur förra årets planerade åtgärder har genomförts. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med trygghet och en god miljö. I detta ingår att:

4 3 (10) Se till att det i varje verksamhet finns en plan mot kränkande behandling som innehåller en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling, vilka av dessa som ska påbörjas eller genomföras det kommande året samt en redogörelse för hur förra årets planerade åtgärder har genomförts (6 kap. 8 skollagen). Kommunens styrning och ledning Huvudmannen följer inte upp och utvecklar verksamheten systematiskt och kontinuerligt i tillräcklig utsträckning. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med kommunens styrning och ledning. I detta ingår att: Se till att huvudmannen ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i uppföljning och utveckling av utbildningen (4 kap. 3 skollagen).

5 4 (10) Skäl för beslut Föreläggande: Bedömningsområde: Trygghet och en god miljö Bedömning: Det finns inte en plan mot kränkande behandling i verksamheterna som innehåller en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling, vilka av dessa som ska påbörjas eller genomföras det kommande året samt en redogörelse för hur förra årets planerade åtgärder har genomförts. Motivering: Enligt skollagen ska arbetet mot kränkande behandling planeras och följas upp varje år genom att en plan mot kränkande behandling upprättas. I planen ska förskolan ge en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Det ska även framgå vilka av dessa åtgärder som ska påbörjas eller genomföras det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska finnas i efterföljande års plan. Att planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs har i praxis kommit att innebära krav på rutiner för akuta åtgärder vid situationer av kränkande behandling, rutiner för uppföljande insatser samt rutiner för hur händelser och åtgärder ska dokumenteras. Dessutom ska rutinerna enligt praxis ha såväl ett barn/elev-barn/elev- som ett vuxen-barn/elev perspektiv. I Järfälla kommun upprättas planer mot kränkande behandling i alla förskolor. Skolinspektionen har tagit del av ett antal av dessa planer och kan konstatera att de varierar i kvalitet samt att de inte uppfyller författningarnas krav. Exempelvis framgår det inte av alla planer vilka åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras det kommande året utifrån verksamhetens behov. Det saknas i flera fall även en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts föregående år, rutiner för akuta åtgärder vid kränkande behandling och rutiner för hur händelser och åtgärder ska dokumenteras. Alla planer tydliggör heller inte att de även gäller för det fall att en vuxen kränker ett barn. Vidare har några förskolor en gemensam plan mot kränkande behandling utan att de respektive verksamheternas förutsättningar och behov synliggörs. Det finns även förskolor som inte upprättar planen årligen. En av planerna reviderades senast år 2009.

6 5 (10) Av utredningen framgår att det finns brister i planerna mot kränkande behandling. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Järfälla kommun föreläggs att avhjälpa bristen. Författning: 6 kap. 8 skollagen. Bedömningsområde: Kommunens styrning och ledning Bedömning: Huvudmannen följer inte upp och utvecklar verksamheten systematiskt och kontinuerligt i tillräcklig utsträckning. Motivering: Enligt skollagen ska kommunen på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Sådan planering, uppföljning och utvärdering ska även genomföras på förskolenivå. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Förskolechefen är ansvarig för att det på enheten bedrivs ett kvalitetsarbete i enlighet med lagen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. I Järfälla kommun bedrivs ett kvalitetsarbete utifrån en årscykel. I kommunens kvalitetsredovisning 2011 gällande verksamhet för barn 1 5 år, grundskola, fritidshem och grundsärskola finns ett avsnitt om resultaten i förhållande till kommunens budgetmål för verksamheten för barn 1 5 år. Ett mål är exempelvis att andelen barn som känner sig mobbade eller kränkta ska minska varje år. Ett annat mål är att andelen barn som anser att de har inflytande över sin arbetssituation ska öka. Kommunen har i kvalitetsredovisningen uppgett att bedömningen av måluppfyllelsen till stor del är beroende av resultatet på den brukarundersökning som genomförs varje år. För år 2010 saknas resultat för förskolan på grund av för låg svarsfrekvens och kommunen anger i kvalitetsredovisningen att någon bedömning av måluppfyllelsen därför inte kan göras. Förskolornas och kommunens kvalitetsredovisningar saknar även en utvärdering av barngruppernas storlek och sammansättning. Enligt intervju med förskolechefer utvärderas barngruppernas storlek och sammansättning av förskolecheferna utan att det dokumenteras och det framkommer där att vissa gruppers storlekar förutsätter att de delas för att få den pedagogiska verksamheten att fungera. Personalen uppger vidare att det är svårt att hinna med alla barn i grupperna då det kan finnas barn i behov av särskilt stöd i grupperna. Vid intervju med representanter för barn- och ungdomsnämnden framkommer att

7 6 (10) någon utvärdering av barngruppernas storlek och sammansättning inte har gjorts från nämndens sida, utan att den enbart tar del av personaltätheten i förskolorna. Vid intervjuer med personalrepresentanter framkommer att de inte känner till huruvida barngrupperna utvärderas eller inte. De uppger dock att föräldrarna i skolundersökningarna alltid tycker att barngrupperna är för stora, något som även framkommer i intervjuer med föräldrarepresentanter. Barnoch ungdomsdirektören uppger i samband med faktagranskningen att samtliga kommunala förskolor har ombetts att kortfattat analysera vilken påverkan barngruppernas storlek och sammansättning har på möjligheten att bedriva en god pedagogisk verksamhet. Analys och dokumentation kommer att redovisas i kvalitetsredovisningen för år 2012, men underlaget för redovisningen finns enligt barn- och ungdomsdirektören redan insamlat. Vidare har barn- och ungdomsdirektören i samband med faktagranskningen betonat att enhetskonsultationer, kvalitetsredovisning, verksamhetsberättelse och skolundersökning utgör underlag som används för att analysera verksamheten i förskolan. Trots detta saknas en bedömning av måluppfyllelsen i förskolan. Sammantaget visar utredningen att huvudmannen inte fullt ut följer upp och utvecklar verksamheten i förskolan systematiskt och kontinuerligt. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Järfälla kommun föreläggs att avhjälpa bristen. Författning: 4 kap. 3-6 skollagen.

8 7 (10) Bakgrund Måluppfyllelse I barn- och ungdomsnämndens kvalitetsredovisning 2011 gällande verksamhet för barn 1 5 år, grundskola, fritidshem och grundsärskola framgår nämndens budgetmål för förskolan för perioden Bedömningen av hur väl de kommunala målen uppfylls är enligt kommunen beroende av den årliga skolundersökning som genomförs. År 2010 var svarsfrekvensen enligt kvalitetsredovisningen 2011 så låg att resultaten inte gick att använda som underlag för bedömning. Måluppfyllelsen bedöms därför inte i kvalitetsredovisningen. Av intervjuer som Skolinspektionen genomfört med politiker, chefer och tjänstemän inom barn- och ungdomsförvaltningen samt med förskolechefer, personal och föräldrar framgår att förskolorna i Järfälla kommun präglas av en verksamhet där omsorg, utveckling och lärande står i fokus och där enheterna arbetar mot de mål som anges i läroplanen. Enligt kommunens egen enkät har 87 procent av de svarande föräldrarna uppgett att de anser att deras barn ges stimulans till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Av de föräldrar som besvarade enkäten anser 94 procent att deras barn känner sig trygga i förskolan och 80 procent att de upplever att de har inflytande i verksamheten. Svarsfrekvensen på skolenkäten gällande förskolan var 71 procent år 2011 och 91 procent för familjedaghemmen samma år. Alla förskolor har planer mot kränkande behandling, oftast som en del av likabehandlingsplanerna, och arbetet med värderingar och förhållningssätt är enligt personal och förskolechefer prioriterat på alla enheter. I intervjuer med personalrepresentanter från förskolorna framkommer att ett ständigt arbete med värdegrunden och jämställdhet pågår i förskolorna, något som även intervjuade föräldrar bekräftar. Förskolorna arbetar även kontinuerligt för att motverka traditionella könsroller. Personalen arbetar mycket med att medvetandegöra sin omedvetenhet kring sitt förhållningssätt gentemot flickor respektive pojkar. Inom några förskolor använder sig personalen av något som de kallar för genuspuffen, vilken innebär att personalen påpekar beteenden och uttalanden för varandra för att skapa en medvetenhet om sitt förhållningssätt. Beskrivning av förskolan och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn i Järfälla kommun Ansvaret för förskolan och annan pedagogisk verksamhet i Järfälla kommun ligger på barn- och ungdomsnämnden. Av förskolorna bedrivs 34 i kommunal regi och 20 i enskild regi. Det finns även annan pedagogisk omsorg i form av familjedaghem i kommunal regi och ett familjedaghem i enskild regi. I kom-

9 8 (10) munala förskolor finns barn, i annan pedagogisk omsorg finns 64 barn och i öppen förskola finns cirka 900 barn. De förskolor och familjedaghem som bedrivs i enskild regi står under tillsyn av kommunen och omfattas inte av detta beslut. I ärendets slutliga handläggning har utredaren Josefine Dahlqvist deltagit. På Skolinspektionens vägnar Anna Rydin Enhetschef Ing-Marie Littmann Utredare Bilagor: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

10 Bilaga 1 9 (10) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för elever, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen. Skolinspektionen bedömer också verksamhetens måluppfyllelse i förskolor och fritidshem och om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på skolväsendet i kommunen. Förutom att Skolinspektionen bedömer verksamhetens måluppfyllelse inriktas tillsynen av förskolorna och fritidshemmen mot tre huvudområden: Förskolorna respektive fritidshemmens arbete mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt tillgång och förutsättningar. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Verksamheten i kommunens förskolor och fritidshem redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor, förskolor och fritidshem lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning. För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med

11 Bilaga 1 10 (10) anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (