Beslut för förskola. i Uddevalla kommun. Skolinspektionen. Beslut Dnr :3777. Uddevalla kornmun

Transkript

1 Beslut Uddevalla kornmun Beslut för förskola i Uddevalla kommun Skolinspektionen, Box 2320, Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: , Fax:

2 BesFirt 2(7) Tillsyn av förskolan i Uddevalla kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Uddevalla kommun under läsåret 2013/14. Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god utvecklings- och lärandemiljö. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i verksamheten. Istället har en bedömning gjort av i vilken utsträclming verksamheten, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollagen, läroplanen och övriga författningar. Beskrivningarna och bedömningarna i detta beslut grundas på de dokument som huvudmannen och verksamheten skickat in och de intervjuer som genomförts med representanter för kommunledning, personal och föräldrar. Även om granskningen omfattar såväl förskolorna som annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn, har denna granskning i huvudsak avsett verksamheten i kommunens förskolor. Uddevalla kommun besöktes av Skolinspektionen den 14 och den 16 januari Fakta om förskolan i Uddevalla kommun I Uddevalla kommun finns 25 förskolor som leds av tio förskolechefer. I kommunen finns också annan pedagogisk omsorg i form av 22 familjedaghem och två öppna förskolor. De kommunala förskolorna finns i såväl Uddevallas tätort som i mindre orter inom kommunen. Det finns i kommunen även 22 fristående förskolor och två öppna förskolor som drivs i enskild regi. Härutöver finns enskild pedagogisk omsorg. Vid tiusynstillfället finns drygt 1400 barn i kommunal förskola, drygt 100 barn i kommunal pedagogisk omsorg och drygt 200 barn per vecka i kommunens öppna verksamhet. I de fristående förskolorna fmns drygt 1000 barn och i enskild pedagogisk omsorg finns knappt 300 barn. Kommunen uppger att egna mätningar visar att föräldrarna i de flesta avseenden är nöjda med förskolans verksamhet och att deras barn trivs. Helhetsbedömning Skolinspektionen bedömer med utgångspunkt från en genomgång av vissa särskilt utvalda dokument samt genomförda intervjuer med personal, förskolechefer och huvudmannen att förskolans verksamhet utgår från en helhetssyn på barnet och barnets behov. Omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

3 Beslöjf 3(7) Personalen är förtrogen med läroplanen och de tar i stor utsträckning det ansvar som enligt läroplanen åligger dem. Skolinspektionen bedömer att förskolechefer och förskollärare bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete där såväl resultat som måluppfyllelse ligger till grund för fortsatt utveckling av verksamheten. I stor utsträckning följer och dokumenterar personalen varje barns och barngrupps utveckling och lärande. Dokumentationen används i syfte att ge en samlad bild av hur väl förskolorna lyckats i det pedagogiska arbetet med att skapa förutsättningar för utveckling och lärande. Med dessa resultat som grund vidtar förskolorna åtgärder i sin fortsatta planering för att verksamheten ska utvecklas. Det är viktigt att förskolorna fortsätter detta systematiska arbete för att verksamheten i alla avseende vidare ska utvecklas. I tillsynen har det framkommit en oro, hos framförallt förskollärarna, avseende barngruppernas sammansättning och storlek. Förskollärarna anser att barngruppernas storlek påverkar verksamheternas kvalitet. Skoiinspektionen vill därför påtala vikten av att förskollärarnas oro tas på allvar och utvärderas inom ramen för kvalitetsarbetet. Det frarnkommer i tillsynen att personalen i förskolorna bedriver ett aktivt arbete med att förebygga och förhindra kränkningar. Vårdnadshavare uppger att de är trygga med att lämna sina barn vid förskolan och att de möts av ett gott förhållningssätt från personalen. Förskolorna har planer mot kränkande behandling tillika likabehandlingsplaner som redovisar förskolors främjande, förebyggande och förhindrande åtgärder och rutiner. Tillsynen visar att förskolorna behöver bh bättre på att stödja barn med annat modersmål än svenska i sin språkutveckling i sitt modersmål. På vissa förskolor fungerar inte detta arbete. Enligt skollagen och läroplanen ska dessa barn ges möjhghet att utveckla sitt modersmål såväl som det svenska språket som en integrerad del i den daghga verksamheten. Nedan följer en mer detaljerad redogörelse för den brist som Skolinspektionen kunnat konstatera vid sin tillsyn samt de ingripanden som Skolinspektionen funnit befogade med anledning av den konstaterade bristen. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Uddevalla kornmun att vidta nedanstående åtgärd för att avhjälpa påtalade brist. Den vidtagna åtgärden ska senast den 30 april 2014 redovisas för Skolinspektionen.

4 Beslöt 4(7) Utveckling och lärande Bedömning Uddevalla kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Utveckling och lärande. Förskolorna ska arbeta för att barn med annat modersmål än svenska ska utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Motivering Enligt skollagen ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Det anges också i förskolans läroplan att förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Av förarbetena till skollagen framgår att arbetet med att stödja barns språkutveckling i första hand är en pedagogisk fråga för förskolan. Särskilda åtgärder som tvåspråkig personal och lärare i modersmålsstöd kan vara viktiga komplement, och det finns även informationsteknologiska hjälpmedel som kan utgöra stöd i arbetet med barns språkutveckling. (Prop. 2009/10:165 s. 351.) Av Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2013:179) för förskolan framgår bland annat följande. Både modersmålet och det svenska språket utvecklas bäst i förskolans daghga aktiviteter tiusammans med andra barn och vuxna. Det är viktigt att de vuxna i barnens omgivning, på olika sätt, uppmuntrar, stödjer och skapar möjligheter för barn med annat modersmål än svenska att använda både svenska och sitt modersmål. Arbetet med att stödja barns språkutveckling är en pedagogisk fråga för förskolan. Viktiga faktorer i arbetet med flerspråkighet är personalens förhållningssätt och kunskaper om hur man medverkar till att barn med flera språk får möjlighet att utveckla alla sina språk. För att barnet ska kunna utveckla sina språk väl är det viktigt att både hemmet och personalen i förskolan aktivt hjälps åt. Vissa förskollärare uppger i intervjuerna att det finns en uppfattning om att barnet ska få modersmålsstöd av en modersmålslärare som talar samma språk. Det framkommer dock även att modersmålsstöd i vissa fall ges på annat sätt. Då sker det genom egna initiativ från de som arbetar i förskolan. Exempelvis förekommer detta genom att litteratur på annat modersmål lånas från bibliotek, genom bilder och musik samt spel i digital form. Det förekommer även att hjälp fås av föräldrar med annat modersmål än svenska. Flera av förskollärarna säger dock att de inte har adekvata verktyg för att ge modersmålsstöd. Detta gäller då främst de förskollärare som arbetar i förskolor där andelen barn med annat modersmål än svenska är få. I dessa förskolor blir modersmålsstödet, enhgt

5 B s3ut 5(7) förskollärarna, beroende av att barnet beviljas modersmålsstöd av modersmålslärare. Enligt kommunen måste vissa kriterier vara uppfyllda för att man ska kunna beviljas modersmålsstöd av modersmålslärare. Kommunen kräver att modersmålet skall vara umgängesspråk i hemmet med minst en förälder. Det skall finnas minst fem barn anmälda till språket i kommunen. Det skall finnas lämphg lärare och att barn över tre år prioriteras. Vidare uppger kommunen att modersmålsstöd är ett frivilligt stöd som man kan anmäla sitt/sina barn till om de går i förskola. I intervjuer med förskollärare och förskolechefer framkommer att ovan nämnda kriterier tillämpas. Några av förskollärarna uttrycker att det finns barn med annat modersmål än svenska som inte får stöd i språkutvecklingen i modersmålet då det inte finns tillgång till personer som talar samma språk. Flera av förskollärarna uppger att det saknas strategier för hur modersmålsstöd skall ges vilket gör att de inte riktigt vet vad som förväntas av dem. Utredningen visar att förskolan brister i arbetet med att ge barn som har ett annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sitt modersmål genom att stödet inte ges som en pedagogisk och integrerad del i den ordinarie verksamheten och i viss grad är beroende av ansökan och tillgång till modersmålslärare. Skolinspektionen vill påtala att förutsättningarna för att få modersmålsstöd i förskolan inte är de samma som för modersmålsundervisning i grundskolan. Verksamheten uppfyller inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 8 kap. 10 skollagen Lpfö 98, 2.2 Mål och riktlinjer, Utveckling och lärande På Skolinspektionens vägnar Erik Bergeå Föredragande

6 Beslöt 6(7) Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

7 Bilaga / 7(7) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samthga bedöimrmgspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tilkätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bh aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.