Beslut för gymnasieskola

Transkript

1 Beslut ' Skolinspektionen Kristianstads kommun Rektorn vid Milnergymnasiet Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Milnergymnasiet Kristianstads kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 2(5) Tillsyn i Milnergymnasiet Skolinspektionen genomför tillsyn i Kristianstads kommun under hösten 2013 och våren IVlimergymnasiet besöktes av Skolinspektionen den 9 december Fakta om skolan Milnergymnasiet ligger i närheten av Centralsjukhuset i Kristianstad och bedriver undervisning inom Vård- och omsorgsprogrammet, Hantverksprogrammet och ett av introduktionsprogrammen, yrkesintroduktion. Hantverksprogrammet har två inriktningar: frisör och florist. Sammanlagt finns det vid tillsynstillfället 203 elever vid skolan, varav lite fler än hälften på Vård- och omsorgsprogrammet, 20 elever vid yrkesintroduktion och resterande på hantverksprogrammet. Skolan leds av en rektor som innehaft tjänsten sedan Till sin hjälp har rektorn en utvecklare, som arbetar med schema och schematekniska frågor, och en samordnare, som har nedsättning i sin undervisningstjänst för att bistå rektorn med exempelvis samordning kring det arbetsplatsförlagda lärandet och underlag för kvalitetsarbetet. Skolan har även en förstelärare. Av den nationella statistiken framgår det att Hani^erksprograrnmet mellan åren 2008 och 2012 har haft en variation i den genomsnittliga betygspoängen på mellan 14,3 och 17,2. Motsvarande för Vård- och omsorgsprogrammet (tidigare Omvårclnadsprogrammet) är mellan 11,0 och 14,3 betygspoäng. För år 2013 redovisar skolan själv ett genomsnittligt betygspoäng på 14,4 för Hantverksprogrammet och 12,3 för Vård- och omsorgsprogrammet. Av den nationella statistiken för år 2012 framgår det att Hantverksprogrammet betygspoäng ligger över rikets snitt, vilket för just detta år även gäller Vård- och omsorgsprogrammet. Den nationella statistiken visar vidare att för Hanrverksprogrammet har andelen som når grundläggande behörighet till högskola och universitet under perioden år 2008 och 2012 varierat mellan 88 procent och 100 procent, för att år 2012 vara 94 procent. Vård- och omsorgsprogrammet (tidigare Omvårdnadsprogrammet) har haft en lägre andel som varit behöriga, mellan 61 procent och 87 procent, varav den senare siffran gäller år Skolans egen redovisning för år 2013 visar att Hantverksprogrammet hade 88 procent behöriga och Vårdoch omsorgsprogrammet 77 procent. Av den nationella statistiken för år 2012 framgår det att andelen som når grundläggande behörighet till högskola och universitet vid Hantverksprogrammet ligger över rikets snitt, vilket för just detta år även gäller Vård- och omsorgsprogrammet.

3 3(5) Den nationella statistiken redovisar inte statistik för flickor och pojkar, då pojkarnas andel är för liten. Av skolans egen redovisning av resultat framgår det dock att år 2013 avgick pojkarna med en genomsnittlig betygspoäng om 8,9 mot flickornas 14,0. En låg andel av pojkarna når också grundläggande behörighet, år 2013 var det endast hälften av dem som gjorde det, mot 87,5 procent av flickorna. Pojkarnas antal är dock litet vilket gör att varje individ ger stort utslag. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Kristianstads kommun att vidta nedanstående åtgärd för att avhjälpa påtalad brist. De vidtagna åtgärderna ska senast den 12 mars 2014 redovisas för Skolinspektionen. Särskilt stöd Bedömning Kristianstads kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd. Se till att samtliga elever som har behov av det får studiehandledning på sitt modersmål Motivering Enligt gymnasieförordningen ska en elev som har behov av det ges studiehandledning på sitt modersmål. Av intervju med rektorn och av den verksamhetsredogörelse som rektorn lämnat till Skolinspektionen inför tillsynen framgår det att vid Milnergymnasiet får inte alla elever som har behov av det studiehandledning på sitt modersmål. Rektorn har anmält behovet till den centrala enhet som har hand om organisering av och försäljning av tjänster i relation till denna särskilda stödinsats, men har fått besked att en del av de språk som det finns behov av inte finns att tillgå. Vid tillsynstillfället gäller det tigrinja och polska. Mot denna bakgrund ska huvudmannen och rektorn se till att samtliga elever som har behov av det får studiehandledning på sitt modersmål. Författning 9 kap. 9 gyirmasieförordningen

4 4(5) I ärendets slutliga handläggning har deltagit utredare Maria Nyman. På Skolinspektionens vägnar Anna Sandell Utredare/Föredragande Bäkgs: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

5 Skolinspektionen Bilaga (5) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskrungstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.