Beslut för förskola. i Jönköpings kommun

Transkript

1 Beslut Jönköpings kommun Beslut för förskola i Jönköpings kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 Beslut 2(9) Tillsyn av förskolan i Jönköpings kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Jönköpings kommun under Hösten Jönköpings kommun besöktes av Skolinspektionen mellan den 10 och 13 september Fakta om förskolan i Jönköpings kommun Jönköpings kommun erbjuder verksamhet för barn i åldern 1-5 år i form av förskola, annan pedagogisk omsorg och öppen förskola. Det finns 93 kommunala förskolor med cirka 5600 barn placerade och 67 familjedaghem med runt 330 barn i kommunen. En del av familjedaghemmen bedrivs i det som kommunen kallar poollägenheter. I lägenheterna bedriver dagbarnvårdare verksamhet tillsammans. Där anordnas också omsorg för kvälls- och helgverksamhet för barn mellan 1 och 12 år. Familjedaghemmen är uppdelade i tre geografiska områden och det finns en chef för varje område. Förskolorna är också organiserade i tre områden med vardera en områdeschef som ansvarar för de förskolor och grundskolor som finns inom området. En av områdescheferna har dessutom det övergripande ansvaret för den pedagogiska omsorgen i Jönköpings kommun. På Bam och utbildnmgsförvaltjningen ansvarar en utbildriingsdirektör och en biträdande utbudnmgsclirektör för verksamheten i förskola och i annan pedagogisk omsorg. I Jönköpings kommun finns också 13 öppna förskolor. Nio av dessa ingår i så kallade familjecentraler som drivs i samarbete med landstinget och socialförvaltningen. Det finns 28 fristående förskolor och ett fristående familjedaghem med andra huvudmän än Jönköpings kommun. Totalt är 82 procent av kommunens bam mellan 1 och 5 år inskrivna i förskolan varav 66 procent finns i kommunala förskolor, 4 procent i familjedaghem och 16 procent i fristående förskolor. Under år 2012 genomförde Jönköpings kommun tillsyn av flertalet av de fristående förskolorna. Jönköpings kommun har tagit ett inrikmingsbeslut när det gäller barngruppernas storlek i förskolan. På en avdelning med bam mellan 1 och 3 år är riktvärdet tolv bam och på en avdelning med barn mellan 3 och 5 år är riktvärdet 18 bam. Detta följs systematiskt upp och riktvärdena stäms av på årsbasis. År 2012 utökades förskoleverksamheten med 310 platser för att möta det ökade behovet av platser men också för att hålla barngruppernas storlek till ovan nämnda riktvärden. För cirka 2 procent av kommunens bam mellan 1 och 3 år väljer vårdnadshavarna vårdnadsbidrag som omsorgsform. Statistik från Skolverket år 2012 visar att i Jönköpings kommun har 83 procent av personalen i förskolan pedagogisk högskoleutbudning att jämför med 53

3 BeslUu" 3(9) procent i riket. Antal barn per årsarbetare i Jönköpings förskolor redovisas till 4,4 att jämföras med rikssnittet som är 5,3. Helhetsbedömning Tillsynen av förskolorna i Jönköpings kommun visar att förskolorna och den pedagogiska omsorgen erbjuder barnen en verksamhet som huvudsakligen uppfyller kraven i skollag och läroplan. Verksamheterna har sin utgångspunkt i läroplanen för förskolan och arbetet bedrivs i syfte att nå de nationella målen. I förskolorna bedrivs också ett aktivt arbete för att skapa en trygg miljö och motverka kränkande behandling. Det finns rutiner för att upptäcka och identifiera barn som är i behov av stöd i sin utveckling. Vårdnadshavare känner sig trygga att lämna sina barn i verksamheterna och upplever att dessa tillgodoser barnens behov av omsorg, utveckling och lärande. Förskolechefer och personal i förskolan och annan pedagogisk omsorg erbjuds regelbunden kompetensutveckling. Förskolecheferna tar sitt ansvar som pedagogiska ledare och ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete i vilket man följer upp, utvärderar och utvecklar verksamheten i förhållande till de nationella målen. Dessa resultat samlas och analyseras sedan på ornrådeschefsnivå. Däremot utgör kvalitetsarbetet på huvuaniannanivå idag till största delen uppföljning av statistik exempelvis om barngruppernas storlek, närvarostatistik och andra nyckeltal samt en årlig enkät till vårdnadshavare. Dessa resultat är inte tillräckliga för att huvudmannen ska kunna göra någon djupare analys av verksamhetens måluppfyllelse och därmed identifiera utvecklingsområden och se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Konsekvenser av detta är till exempel den stora variation som tillsynen visar mellan olika förskolors arbete för barn med annat modersmål, där några förskolor har ett medvetet och väl utvecklat arbete för att utveckla barnens språk och kulturella identitet och andra saknar ett sådant. De brister som Skolverkets utbildningsinspektion påtalade år 2008 har Jönköpings kommun till allra största del åtgärdat. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Jönköpings kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 30 januari 2014 redovisas för Skolinspektionen.

4 Beslöt 4(9) Utveckling och lärande Bedömning Jönköpings kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Utveckling och lärande. Förskolorna ska arbeta för att barn med annat modersmål än svenska ska utveckla sitt modersmål, det svenska språket och sin kulturella identitet. Motivering Förskolan ska enligt skollagen medverka till att barn med annat modersmål än svenska ges möjlighet att utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Enligt läroplanen för förskolan ska förskolan lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Av de intervjuer som Skolinspektionen genomfört med personal, förskolechefer och områdescheferframkommeratt det finns stor variation mellan förskolorna i Jönköpings kommun vad gäller arbetet för att ge bam med annat modersmål möjlighet att utveckla modersmålet och sin kulturella identitet. På några förskolor, där det finns många bam med annat modersmål än svenska, pågår sedan länge ett medvetet arbete med att främja barnens modersmål och identitetsutveckling. Flera av dessa förskolor har också anställt flerspråkig personal. Det frarnkommer dock av intervjuerna att det finns förskolor där bamen inte ges samma möjligheter. Förskolorna har ett visst samarbete med modersmålslärare som kan komma till förskolan och arbeta med bams språkutveckling på modersmålet. Denna verksamhet riktar sig främst till de barn som fyllt fem år och är inte tillgängligt för alla bam med annat modersmål. Tillsynen visar att det saknas kunskap, speciellt på de förskolor som har få eller inga barn med annat modersmål om hur förskolans uppdrag ska omsättas i praktiken. Intentionerna i läroplanen är att det språkutvecklande arbetet, både i svenska språket och på bams modersmål ska ingå som ett naturligt och medvetet inslag i den vardagliga verksamheten. Brister i arbetet med att utveckla barns modersmål kan även ha betydelse för barns möjlighet att utveckla kunskaper inom andra områden. Detframkommeri intervjuer med förvaltningsledning att det saknas strategier på huvudmannanivå för hur förskolan ska möta dessa bam. Detta område har ännu inte varit ett av förvaltrtingens prioriterade utvecklingsområden. Det är därför av största vikt att huvudmannen ser till att förskolorna aktivt medverkar till att bam med annat modersmål än svenska utvecklar såväl sitt modersmål, det svenska språket och sin kulturella identitet.

5 g I L]1 5(9) Författning 8 kap 10 skollagen Lpfö 98 1 Utveckling och lärande Anmärkningar Skolinspektionen tilldelar enhgt 26 kap. 11 skollagen (2010:800) Jönköpings kommun en anmärkning. Jönköpings kommun ska vidta åtgärder för att rätta till bristerna och redovisa de vidtagna åtgärderna till Skolinspektionen senast den 30 januari Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Skolinspektionen har uppmärksammat följande brist inom bedömrvingsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbilcuringen. Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete inriktas inte mot de mål som finns för utbudningen i skollagen och i andra föreskrifter. Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen och förskolecheferna planera, följa upp och utveckla utbudningen i förskolorna systematiskt och kontinuerligt samt vidta åtgärder vid konstaterade brister. Vidare ska huvudmannens systematiska kvahtetsarbete inriktas mot de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter. Barn och utbudningsnämnden ansvarar för att alla barn i förskolan ska erbjudas en likvärdig utbildning. Av intervjuer med representanter för Barn och utbildnmgsnämnden och utbildnmgsförvaltningen framgår att huvudmannen inte i tillräcklig grad följer upp, utvärderar och utvecklar verksamheten i förskolorna i förhållande till de nationella målen. I kommunens kvalitetsarbete ingår uppföljning av exempelvis antalet placerade barn och barngruppernas storlek. Genom en årlig enkät till vårdnadshavare mäter Jönköpings kommun hur nöjda föräldrar är med förskolans verksamhet. Dessa resultat utgör grund för de utvecklingsområden som identifieras och åtgärder som huvudmannen avser att vidta. De senaste åren har svarsfrekvensen endast varit cirka 60 procent. Den låga svarsfrekvensen och det faktum att enkätsvaren inte mäter andra aspekter av kvaliteten än vårdnadshavares nöjdhet gör att detta inte är tillräckligt för att bedöma verksamhetens utveckling i förhållande till de nationella målen. Kommunen har själv uppmärksammat denna brist och håller därför på att utveckla en vidgad resultatuppföljning. Tillsynen visar däremot att det systematiska kvalitetsarbetet på förskole- och områdesnivå utvecklats så att både personal och förskolechefer uttrycker att de alltmer kan bedöma kvalitets-

6 Beslut 6(9) aspekter i sin verksamhet och därmed vidta de åtgärder som behövs för att utveckla verksamheten ytterligare. Eftersom huvudmannen har uppmärksammat denna brist och ett arbete pågår för att utveckla resultatimpföljningen i förhållande till de nationella målen och att kommunen för övrigt bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete anser Skolinspektionen bristen som mindre allvarlig och tilldelar Jönköpings kommun en anmärkning. Författning 4 kap 3, 5 Avstående från ingripande Skolinspektionen har funnit följande brist/brister men avstår erdigt 26 kap. 12 Skollagen (2010:800) från att ingripa. Trygghet och en god miljö Bedömning Skolinspektionen har uppmärksammat följande brist/brister inom bedömningsområdet Trygghet och en god miljö. Det finns inte en plan mot kränkande behandling för varje särskilt familjedaghem som anger de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling långsiktigt och det aktuella året samt innehåller en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts Motivering Huvudmannen ska, enligt skollagen, se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling. Vidare ska huvudmannen se till att det århgen upprättas en plan med en översikt av de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som man avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. I intervjuer med representanter för familjedaghemmen och ansvariga chefer för familjedaghemmen framkommer att det pågår ett kontinuerligt arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Vid mspektionstillf ället finns

7 Beslut 7(9) dock inte en plan mot kränkande behandling för varje särskilt familjedaghem så som lagen föreskriver utan det hnns en gemensam plan som gäller samthga familjedaghem i Jönköpings kommun. Arbete pågår emellertid med att utarbeta en plan mot kränkande behandling för varje särskilt familjedaghem och för verksamheten i de så kallade poollägenheterna. Enligt cheferna för familjedaghemmen skall planerna mot la-änkande behandling vara klara i slutet av september Eftersom planerna mot kränkande behandling för varje särskilt familjedaghem blev klara 1 oktober 2013 bedömer skolinspektionen bristen som ringa och avstår därför från ingripande. Skolinspektionen förutsätter dock att Jönköpings kommun ser till att det årligen upprättas en plan för att motverka kränkande behandling för varje särskilt familjedaghem. Författning 6 kap 6, 8 skollagen På Skolinspektionens vägnar Maria Kärrman Enhetschef Yrså Alm Holmkvist Föredragande

8 B seut 8(9) Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

9 Bilaga 1 9(9) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbudningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenlieten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granslmmgstillf ället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristema. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristema. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.