Beslut för förskola. Skolinspektionen. i Leksands kommun. Beslut Dnr :4716. Leksands kommun

Transkript

1 Beslut Leksands kommun Beslut för förskola i Leksands kommun, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 r S P of 2(9) Tillsyn av förskolan i Leksands kommun genomför tillsyn i Leksands kommun under hösten Leksands kommun besöktes av den 10 och den 14 oktober Fakta om förskolan i Leksands kommun Det övergripande ansvaret för förskolans verksamhet i Leksands kommun har utskottet för lärande och stöd. Sektorschefen för lärande och stöd leder kommunens förskoleverksamhet på tjänstemannanivå. Under denne finns en avdelningschef för förskolorna som till sin hjälp har tre förskolechefer med ansvar för tre förskolor vardera. På central nivå inom sektorn lärande och stöd finns också en kvalitetsutvecklare. På förvaltrvingsnivå finns även en handläggare, tre administrativa assistenter och två specialpedagoger, som alla arbetar mot förskolans verksamhet. I kommunen finns nio kommunala förskolor med sammanlagt 26 avdelningar och sju fristående förskolor med sammanlagt sju avdelningar. Vid tillsynstillfället finns 455 barn inskrivna vid de kommunala förskolorna och 124 barn inskrivna vid de fristående förskolorna. Det finns inga bam som är inskrivna i pedagogisk omsorg i kommunal regi, men 124 bam är inskrivna i fristående regi. Den nationella statistiken (SIRIS) för Leksands kommun år 2013 visar att andelen årsarbetare med högskoleutbildning är 80 procent i kommunens förskolor. Motsvarande siffra för riket är 56 procent. Enligt samma nationella statistik är 83 procent av bamen i kommunen mellan 1-5 år inskrivna i förskola eller annan pedagogisk verksamhet. Av dessa är 17 procent inskrivna i kommunens sju fristående förskolor. Antalet bam per avdelning i de kommunala förskolorna är 17,9 vilket är något fler än riket som helhet (17,0). Antalet barn per årsarbetare i Leksands kommun är 5,5 vilket är något fler än riket (5,4).

3 BGS \ ut 3(9) Helhetsbedömning s tillsyn visar att Leksands kommuns förskolor erbjuder aktiviteter som medvetet är kopplade till målen enligt läroplanen för förskolan. Det finns dock vissa områden som behöver förbättras. Förskolorna behöver utveckla sitt arbete med att anmäla kränkande behandling till huvudmannen, dvs. Leksands kommun. Utredningen visar att det råder en osäkerhet bland personalen kring vad som ska anses vara en kränkning. Därutöver har personalen inte anmält några ärenden om kränkande behandling till förskolecheferna och ingen av förskolecheferna har gjort någon utredning om kränkande behandling eller anmält några ärenden vidare till huvudmannen. Samtidigt finns det en uppfattning, bland vårdnadshavare och personal, att det förekommer kränkningar i verksamheten. Leksands kommun behöver därför säkerställa att personalen anmäler samtliga ärenden som rör kränkande behandling till förskolechefen och att förskolechefen i sin tur anmäler ärenden vidare till huvudmannen. Förskolomas planer mot kränkande behandling behöver också förtydligas. Ett annat utvecklingsområde är förskolomas samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem i samband med barnens övergångar till dessa verksamheter. Det finns en plan för hur dessa övergångar ska ske, men hur väl samverkan fungerar i praktiken varierar mellan de olika förskolorna.

4 yii: 4(9) s ingripande Föreläggande förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Leksands kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 2 februari 2015 redovisas för. Utveckling och lärande Bedömning Leksands kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med utveckling och lärande. Utarbeta fungerande samarbetsformer mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i syfte att stödja förskolebarnens övergång till nya verksamheter. Motivering Av läroplanen framgår att förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Förskollärarna ansvarar för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Vid intervjuer med såväl personal och förskolechefer som förvaltningsledning framkommer att det i Leksands kommun finns en övergripande plan för hur övergångar ska fungera mellan förskolan och förskoleklass, skola och fritidshem. Planen reglerar bland annat ansvarsfördelningen mellan förskolan och skolan vid övergångar. Personalrepresentanter uppger vid intervju att samarbetet med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet fungerar bra vid flera förskolor. Vid flera mindre förskolor och skolor sker övergångar successivt och de olika verksamheterna kan flyta in i varandra. Det frarrlkommer samtidigt att det inte fungerar vid vissa förskolor. Exempelvis har barnen vid en förskola inte fått besöka sin blivande skola inför skolstart. Förskolecheferna uppger vid intervju att den övergripande planen är bra, men att den inte har implementerats av alla rektorer. Förvaltningsledningen uppger vid intervju bland annat att den befintliga planen har varit för ambitiös i det avseendet att det har lagts in för många träffar.

5 ~ n.31 r 5(9) Det har lagts för stort ansvar på dem som arbetar i förskoleklassen och fritidshemmet. Förvaltnmgsledningen uppger vidare att man håller på och ser över planen. konstaterar att det finns en kommunövergripande plan för övergångar mellan förskolan, förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, men att den inte följs fullt ut. Samarbetet vid övergångar varierar mellan olika förskolor och åtminstone vid en förskola har det inte gått att få till några träffar alls med barnens blivande skola. s utredning visar sammantaget att det vid tiden för tillsynen brister i förskolornas samverkan med de övriga verksamheterna vid övergångar. Såväl förskolechefer som förvaltningsledning uppger vid intervju att de är medvetna om att samarbetet vid övergångar mellan de olika verksamheterna behöver utvecklas. Sammanfattningsvis visar tillsynen att det finns brister i förskolornas samverkan med personalen i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Verksamheten uppfyller inte författningarnas krav och Leksands kommun föreläggs att åtgärda bristen. Författning Lpfö 98, 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet i förordningen om läroplan för förskolan (SKOLFS 1998:16) Trygghet och en god miljö Bedömning Leksands kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet medtrygghet och en god miljö. Säkerställa att personal som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling anmäler detta till förskolechefen samt att signaler om kränkande behandling anmäls vidare till huvudmannen. Upprätta planer mot kränkande behandling som innehåller en redovisning av hur föregående års åtgärder har genomförts. Motivering Anmälan av kränkande behandling Enligt skollagen är förskollärare och annan personal som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till förskolechefen. En förskolechef som får kännedom om att ett bam anser sig ha blivit utsatt för kränkande behand-

6 1i ot 6(9) ling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Tillsynen visar att förskolorna i Leksands kommun behöver utveckla sitt arbete med att anmäla ärenden som gäller kränkande behandling. Av dokumentstudier samt intervjuer med personalrepresentanter, förskolechefer samt förvaltnmgsledrung framkommer att det finns mtiner för hur signaler om kränkande behandling ska anmälas till förskolechef respektive huvudman. Samtidigt framkommer vid intervjuer med personalrepresentanter att det på flera håll råder en osäkerhet kring vad som är en kränkning. Flera personalrepresentanter uppger att personalen inte har en samsyn på vad som är en kränkning och några menar att de har varit dåliga på att prata om denna definition. Personalrepresentanter uppger vidare att de pratar med förskolechefen om det uppstår ett problem som de inte kan hantera. Flera personalrepresentanter uppger att de pratar med förskolechefen om alla incidenter som kan handla om kränkande behanclling, men att det stannar där. Andra personalrepresentanter uppger att de aldrig har anmält någon incident till förskolechefen. Situationen har istället lösts tulsammans med de berörda barnen. Förskolecheferna bekräftar i intervju att de inte har fått in några arunälningar från personalen överhuvudtaget. Vid intervju uppger de att förskolecheferna blir inblandade först när det handlar om allvarliga incidenter. Det framkommer att ingen av förskolechefema har gjort någon utrectning om kränkande behandling. Samtidigt uppger de att det förekommer kränkningar i verksamheterna. Vid en enkätundersökning har de bland annat sett att såväl personal som vårdnadshavare har uppgett att det förekommer kränkningar vid en förskola. Enligt förskolechefema diskuteras det inom personalgruppen vad som är en kränkning, men det finns olika syn på begreppet. De uppger också att om det sker en kränkning så ingriper alltid personalen. Att det anses förekomma kränkningar i verksamheten får även stöd av s dokumentstudier. har tagit del av nästintill samtliga förskolors kvalitetsredovisningar för läsåret 2013/ en av dessa anges att det har förekommit kränkningar i verksamheten under läsåret. har även tagit del av fyra förskolors planer mot kränkande behandling. I samtliga av dessa planer konstateras att kränkningar har skett barn sinsemellan och i vissa planer konstateras även att kränkningar har skett mellan personal och bam. Vid intervju med förvaltningsledningen framkommer att avdelningschefen för förskolan inte har mottagit några anmälningar från förskolorna hittills i år. Hon

7 BfiS ] " 7(9) tror inte att det förekommer kränkningar i förskolan som man missar, eftersom det finns rutiner som personalen ska känna till. Utredningen visar att det inte har anmälts några incidenter som rör kränkande behandling, varken till förskolecheferna eller vidare upp till huvudmannen, trots att dokumentstudier och intervjuer med såväl vårdnadshavare som pedagoger visar att det förekommer kränkiiingar i verksamheten. Även om det finns rutiner för när en kränkning ska anmälas, råder det en osäkerhet bland personalen kring vad som är en kränkning. Vid intervju med förskolecheferna uppges vidare att det enbart är vid allvarligare incidenter som de blir involverade. vill därmed poängtera att ingen gränsdragning ska ske huruvida en kränkning är allvarlig eller inte för att anmälan ska ske. Det är barnets upplevelse av att ha blivit utsatt för kränkande behandling som aktualiserar personalens skyldighet att anmäla händelsen till förskolechefen. s utredning visar sammantaget att personalen brister i att anmäla ärenden om kränkande behandling till förskolecheferna samt att förskolecheferna brister i att anmäla ärenden om kränkande behandling till huvudmannen, dvs. Leksands kommun. Plan mot kränkande behandling Huvudmannen ska enligt skollagen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10) bör arbetet med planen bedrivas så att den återspeglar förhållandena i varje enskild verksamhet. Planen bör bland annat innehålla konkreta mål som utgår från slutsatserna i kartläggningarna. Tillsynen visar att förskolornas planer mot kränkande behandling behöver utvecklas för att fullt ut nå upp till författningarnas krav. Varje förskola har egna planer för att förebygga och förhindra kränkande behandling. har tagit del av fyra förskolors senast upprättade planer mot kränkande behandling. I planerna anges att föregående års planer har utvärderats, vilket också uppges vid intervjuer med personalrepresentanter och förskolechefer. I samtliga planer saknas dock en redovisning av hur föregående års åtgärder har genomförts. Planerna brister därför i det avseendet.

8 : j g > 8(9) Sammanfathiingsvis visar utredningen att det finns brister i förskolornas arbete mot kränkande behandling. Verksamheten uppfyller inte författningarnas krav och Leksands kommun föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 6 kap. 8 och 10 skollagen Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

9 Bilaga 1 9(9) Allmänt om tillsynen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kornmunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under en eller flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger s granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella gransknmgstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas s bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats under fliken Inspektion.