Beslut för fritidshem

Transkript

1 Skolinspektionen Leksands kornmurt för fritidshem i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 2(12) Tillsyn av fritidshem i Leksands kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Leksands kommun under hösten Tillsynen av fritidshemmens verksamhet i Leksands kommun genomfördes av Skolinspektionen den 9 och den 14 oktober Fakta om fritidshemmen i Leksands kommun I Leksands kommun erbjuds fritidshemsverksamhet i anslutning till sju av de kommunala grundskolorna. Därutöver erbjuds fritidshemsverksamhet i anslutning till en fristående grundskola. Enligt uppgift från kommunen är 458 elever inskrivna vid de kommunala fritidshemmen och 20 elever vid det fristående fritidshemmet. Därutöver är fem elever inskrivna vid fristående pedagogisk omsorg. Inga elever är inskrivna vid kommunal öppen fritidshemsverksamhet eller kommunal pedagogisk omsorg. Fristående fritidshem och fristående pedagogisk omsorg omfattas inte av denna tillsyn. Skolverkets nationella statistik (SIRIS) för år 2013 visar att 74 procent av Leksands samtliga elever i åldern 6 till och med 9 år, och 11 procent av samtliga elever i åldern 10 till och med 12 år är inskrivna vid kommunens fritidshem. Av samma statistik framgår att det i genomsnitt finns 59 elever inskrivna per avdelning (motsvarande antal för riket är 41 elever) och antal elever per årsarbetare är 25 (riket 21 elever). Av den personal som arbetar vid fritidshemmen har knappt hälften en pedagogisk högskoleutbildning. För riket som helhet har drygt hälften en pedagogisk högskoleutbildning. Utskottet för lärande och stöd har det övergripande ansvaret för fritidshemmen i Leksands kommun. Det övergripande ansvaret på tjänstemannanivå har sektorschefen för lärande och stöd. Under denne finns bland annat en avdelningschef med ansvar för grundskolorna och fritidshemmen. På central nivå inom sektorn lärande och stöd finns också en kvalitetsutvecklare. Rektorerna vid respektive skola ansvarar för fritidshemmens verksamhet. Vid en av grundskolorna är ansvaret för den dagliga verksamheten vid fritidshemmet delegerat till den biträdande rektorn. Utskottet för lärande och stöd utövar, genom förvaltningen, tillsyn av det fristående fritidshemmet.

3 3(12) Helhetsbedömning Skolinspektionens tillsyn visar att det finns stora variationer i hur väl de olika fritidshemmen lyckas arbeta utifrån de olika läroplansmålen. Exempelvis visar tillsynen att fritidshemmens personal samverkar i varierande grad med elevernas övriga lärare. Vid några fritidshem samplanerar fritidshemspersonalen och elevernas övriga lärare inte överhuvudtaget. Fritidshemmen ges inte möjlighet att länka ihop verksamheten med det arbete som görs under skoltid, vilket innebär att alla fritidshem i Leksands kommun inte kompletterar utbildningen i förskoleklassen och grundskolan på ett sätt så att det stimulerar elevernas utveckling och lärande. Rektorerna behöver därför ta ett större ansvar för att samarbetsformer utvecklas. Skolinspektionens tillsyn visar även på ett stort missnöje bland personal och vårdnadshavare vid vissa fritidshem med framförallt storleken på grupperna i förhållande till personalstyrkan. Detta påverkar bland annat fritidshemmens möjligheter att arbeta utifrån målen för utbildningen och därigenom kvaliteten i verksamheten. Rektorer, förvaltningsledning och ansvariga politiker följer upp elevgruppernas sammansättning och storlek samt ger exempel på att anpassningar av såväl elevgruppernas sammansättning och storlek till viss del görs på enhetsnivå och i form av socioekonomisk resursfördelning på huvudmannanivå. Trots det är den genomgående bilden att konsekvensen av de varierande gruppstorlekarna på huvudmarmivå inte analyseras i tillräcklig utsträckning i förhållande till fritidshemmens möjlighet att erbjuda pedagogisk verksamhet av god kvalitet. Utredningen visar att elevgruppernas storlek inte alltid anpassas så att fritidshemmens pedagogiska uppdrag kan tillgodoses fullt ut. Vidare visar utredningen att dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet behöver utvecklas på såväl enhets- som huvudmannanivå. Det är framförallt de analyser som görs av fritidshemmens måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet som inte återspeglas i dokumentationen. Det är viktigt att såväl fritidshemmen som huvudmannen har en dokumentation som ger en helhetsbild av utbildningens kvalitet. De analyser som görs av orsakerna till eventuella brister i måluppfyllelse behöver med andra ord dokumenteras. Fritidshemmen bedöms generellt sett bedriva ett fungerande målinriktat arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Fritidshemmens planer mot kränkande behandling innehåller dock vissa brister.

4 4(12) Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Leksands kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 16 mars 2015 redovisas för Skolinspektionen. Utveckling och lärande Bedömning Leksands kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med utveckling och lärande. Se till att fritidshemmen samverkar med elevernas övriga lärare för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande och för att skapa en verksamhet som kompletterar skolan innehållsmässigt Motivering Enligt skollagen ska fritidshemmet komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande. Av läroplanen framgår bland annat att läraren ska utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem. Rektorn ansvarar för att samarbetsformerna utvecklas för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Tillsynen visar att fritidshemspersonalens samverkan med elevernas övriga lärare behöver utvecklas. I den verksamhetsredogörelse som Leksands kommun har skickat in till Skolinspektionen inför tillsynen uppges bland annat att det i fritidshemmen erbjuds en verksamhet som ofta tangerar skolans ämnen. Flera pedagoger arbetar inom såväl fritidshemmet som skolan och är därmed, enligt verksamhetsredogörelsen, en naturlig länk mellan verksamheterna. Enligt verksamhetsredogörelsen kan det dock variera mellan fritidshemmen vilka möjligheter fritidshemspersonalen har att medverka vid skolans planering. Det varierar även vilka möjligheter personalen har att länka ihop det arbete som görs under skoltid med fritidshemsverksamheten på eftermiddagarna. Att det varierar mellan fritidshemmen i vilken mån personalen har möjlighet att fånga upp det arbete som görs under skoltid med fritidshemsverksarnheten får stöd i de uppgifter som representanter för personalen lämnar vid Skolinspektionens intervju. Några personalrepresentanter uppger att de deltar i lärarkonferenser varje vecka och någon enstaka personalrepresentant uppger att denne har gemensam planeringstid med lärare i förskoleklass. Enligt flera personalrepresentanter finns det dock överhuvudtaget inte någon samplanering

5 5(12) med elevernas övriga lärare. Tidigare var fritidshemspersonalen mer insatta i skolverksamheten på grund av att de i större utsträckning arbetade i klass. Enligt flera personalrepresentanter arbetar de dock nu mer med enskilda elever under skoltiden. Vid Skolinspektionens intervju med representanter för vårdnadshavare uppger några av dem att de inte ser att fritidshemmen har möjlighet till att vara ett komplement till skolan. Personalen hinner inte med så mycket mer än att hålla reda på var eleverna befinner sig. Några vårdnadshavare uppger att samverkan mellan skola och fritidshem fungerar väldigt bra, medan andra uppger att samverkan är obefintlig. Rektorerna uppger vid intervju att det i fritidshemmen hittills inte har varit tillräcklig fokus på samverkan mellan skola och fritidshem. Att samverkan är ett utvecklingsområde får även stöd i några av kvalitetsredovisningarna. Skolinspektionen konstaterar att fritidshemmens personal samverkar i varierande grad med elevernas övriga lärare. Visserligen sker viss samverkan vid några av fritidshemmen, exempelvis i form av deltagande i lärarkonferenser. Emellertid lämnar såväl personalrepresentanter som vårdnadshavare samstämmiga uppgifter om att samplanering mellan vissa fritidshems personal och elevernas övriga lärare inte förekommer. Även rektorer och förvaltning anser att det är ett utvecklingsområde. Vid Skolinspektionens tillsyn framkommer inte heller att samverkan i någon större utsträckning sker på andra sätt för att ge fritidshemmen möjlighet att länka ihop verksamheten med det arbete som görs under skoltid. Utredningen visar därför sammantaget att inte alla fritidshem i Leksands kommun kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan på det sätt som avses i författningarna. Rektorerna behöver ta ett större ansvarar för att samarbetsformer utvecklas för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Sammanfattningsvis visar tillsynen att det finns brister i fritidshemmens samverkan med elevernas övriga lärare. Verksamheten uppfyller inte författningarnas krav och Leksands kommun föreläggs att åtgärda bristen. Författning 14 kap. 2 skollagen och Lgr 11, 2.5 Övergång och samverkan i förordningen om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (SKOLFS 2010:37) Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen vid fritidshemmen Bedömning Leksands kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med utvecklingen av utbildningen vid fritidshemmen.

6 6(12) - På enhetsnivå och huvudmannanivå dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet Motivering Av skollagen framgår att varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Rektorn ansvarar för att sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen genomförs även på skolenhetsnivå. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) behöver huvudmannen se till att dokumentationen omfattar samtliga skolformer samt fritidshemmet och att dokumentationen är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser. Tillsynen visar att det både på verksamhets- och huvudmannanivå bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete för att utveckla verksamheten, men att dokumentationen av detta arbete behöver utvecklas. Rektorerna följer upp verksamheten genom enkäter som genomförs i hela kommunen, där elever och vårdnadshavare får svara på några frågor om fritidshemmet. Rektorerna utvärderar verksamheten tillsammans med fritidshemspersonalen och identifierar utvecklingsområden för verksamheten. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras i fritidshemmens kvalitetsredovisningar och verksamhetsplaner. Rektorerna uppger i intervju att det görs analyser av fritidshemmens måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolinspektionen, som har tagit del av ett flertal av de senast upprättade kvalitetsredovisningarna och verksamhetsplanerna för fritidshemmen, kan dock konstatera att dessa analyser inte återspeglas i dokumentationen. Exempelvis anges i en av fritidshemmens kvalitetsredovisningar att det är av yttersta vikt att pedagogerna samverkar och integrerar. Det framgår dock inte i dokumentationen att man vid det aktuella fritidshemmet har resonerat kring vilka hinder, u lit taningar eller styrkor som kan finnas i verksamheten i det avseendet. På huvudmannanivå följer Leksands kommun upp verksamheten genom fritidshemmens kvalitetsredovisningar och det så kallade "kommunbladet", som är Skolverkets sammanställning av statistik för olika verksamheter i kommunen. Därutöver har rektorer, avdelningschef och politiker regelbundna dialogmöten. 1 kommunen arbetar också en utvecklingsgrupp med den övergripande

7 7(12) utvecklingen av verksamheten. Det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå dokumenteras i en så kallad sektorsredovisning samt en kvalitetsredovisning och verksamhetsplan. Skolinspektionen har tagit del av den senast upprättade dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmarnivå och kan konstatera att fritidshemmets verksamhet syns marginellt, trots att det vid intervju med samtliga intervjuade grupper framkommer ett uttalat behov av att utveckla verksamheten i olika avseenden. De analyser som förvaltningsledning och ansvariga politiker uppger att de gör av fritidshemmens måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, återspeglas överhuvudtaget inte i denna dokumentation. Skolinspektionen vill poängtera vikten av att såväl fritidshemmen som huvudmannen har en dokumentation som ger en helhetsbild av utbildningens kvalitet. Det innebär bland annat att de analyser som görs av orsakerna till eventuella brister i måluppfyllelse behöver dokumenteras. Skolinspektionen finner att dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs på såväl enhets- som på huvudmannanivå inte ger en sådan helhetsbild. Sammanfattningsvis visar Skolinspektionens utredning att det finns brister i hur fritidshemmen och huvudmannen dokumenterar det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamheten uppfyller inte författningarnas krav och Leksands kommun föreläggs att åtgärda bristen. Författning 4 kap. 3-6 skollagen Gruppsammansättningens lämplighet Bedömning Leksands kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med gruppsammansättningens lämplighet. - Säkerställa att elevgrupperna i fritidshemmen har en lämplig sammansättning och storlek så att det pedagogiska uppdraget kan tillgodoses. Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen se till att elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö. I detta ligger att huvudmannen har ett ansvar för att, såväl vid sammansättning av grupperna som efter utvärdering och uppföljning av dessa, säkerställa att de är lämpliga.

8 8(12) Tillsynen visar att elevgruppernas storlek inte alltid anpassas så att fritidshemmens pedagogiska uppdrag kan tillgodoses. Av Skolverkets nationella statistik (Jämförelsetal) framgår att det genomsnittliga antalet elever per årsarbetare i kommunens fritidshem är högre än motsvarande siffra för riket (25 elever jämfört med 21). Även antalet inskrivna elever per avdelning i kommunal regi är högre än genomsnittet för samtliga kommuner (59 elever jämfört med 41). Vid intervjuer med förvaltningsledningen framkommer att Leksands kommuns fritidshem varierar i storlek, vilket bland annat medför att andelen elever per årsarbetare vid vissa fritidshem i praktiken är högre än vad genomsnittet visar. Förvaltningsledningen uppger vidare att den varierande storleken på fritidshemmen gör att det blir svårt att få ihop ekonomin. Exempelvis finns det fritidshem som har en fritidspedagog för ett fåtal elever, vilket kostnadsmässigt måste tas ifrån de större fritidshemmen. Personalrepresentanter uppger vid intervju att det vid några av fritidshemmen är för stora elevgrupper. Enligt flera personalrepresentanter handlar verksamheten mer om barnpassning än om arbete enligt läroplansmålen. Vid intervju med representanter för vårdnadshavare framkommer varierande uppfattningar om hur väl fritidshemmen fungerar. Några vårdnadshavare är väldigt nöjda, medan andra uttrycker ett stort missnöje med framförallt storleken på grupperna. Några vårdnadshavare uppger att personalen, enligt deras uppfattning, har begränsad kontroll över var barnen befinner sig. Vid hämtning kan det exempelvis vara svårt att hitta sitt barn samtidigt som det saknas vuxna att fråga, på grund av för få i personalen. Några vårdnadshavare uppger vidare att personalen måste lägga sitt fokus på de elever som bråkar och gömmer sig, vilket går ut över den pedagogiska verksamheten. Vid de större fritidshemmen kan eleverna inte heller i så stor utsträckning välja olika aktiviteter, eftersom det inte finns tillräckligt med personal. Representanter för utskottet för lärande och stöd ger vid intervju uttryck för uppfattningen att det inte handlar om att fritidshemspersonalen saknar kontroll över barnen, utan att det snarare har varit många nya i personalen som inte har kunnat barnens namn. Ansvariga politiker håller dock med om att grupperna är väldigt stora och uppger att lokalerna ibland inte är anpassade utifrån fritidshemsverksamheten. Vid intervjuer med rektorer, förvaltningsledning och ansvariga politiker framkommer att gruppsammansättning och storlek till viss del följs upp på såväl enhets- som huvudmannanivå. Rektorerna uppger vid intervju att de levererar

9 9(12) konsekvensanalyser av gruppstorlekar till avdelningschefen. Personalrepresentanterna och rektorerna ger i intervju också en bild av att fritidshemmens gruppsammansättning och storlek generellt sett anpassas i den mån det går utifrån de förutsättningar som ges. Exempelvis har man vid ett av fritidshemmen delat upp grupperna, för att separera "stökiga elever". Rektorerna uppger samtidigt vid intervju att det allmänna sparkravet i kommunen har gått ut över fritidshemmens verksamhet. Utredningen visar att elevgruppernas storlek i vissa fall får negativa konsekvenser i förhållande till att erbjuda eleverna pedagogisk verksamhet av god kvalitet. Rektorer och förvaltningsledning följer visserligen upp elevgruppernas sammansättning och storlek samt ger exempel på att anpassningar till viss del görs på enhetsnivå samt i form av socioekonomisk resursfördelning på huvudmannanivå. Trots det är den genomgående bilden att konsekvensen av de varierande gruppstorlekarna på huvudmannivå inte analyseras och anpassas i tillräcklig utsträckning i förhållande till fritidshemmens möjlighet att bedriva en pedagogisk verksamhet av god kvalitet, vilket är en brist. Sammanfattningsvis visar tillsynen att det finns brister i hur Leksands kommun anpassar fritidshemmens sammansättning och storlek så att det pedagogiska uppdraget kan tillgodoses. Fritidshemmen uppfyller därmed inte författningarnas krav och Leksands kommun föreläggs att åtgärda bristen. Författning 14 kap. 9 skollagen Anmärkning Skolinspektionen tilldelar enligt 26 kap. 11 skollagen (2010:800) Leksands kommun en anmärkning. Trygghet och studiero Bedömning Skolinspektionen har uppmärksammat följande brist i arbetet med trygghet och studiero. Fritidshemmens planer för att förebygga och förhindra kränkande behandling innehåller inte en översikt över de åtgärder som behövs i fritidshemmens verksamhet för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planerna saknar även en redovisning av hur föregående års åtgärder har genomförts.

10 10 (12) Motivering Huvudmannen ska enligt skollagen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10) bör arbetet med planen bedrivas så att den återspeglar förhållandena i varje enskild verksamhet. Planen bör bland annat innehålla konkreta mål som utgår från slutsatserna i kartläggningarna. Tillsynen visar att det finns brister i fritidshemmens planer mot kränkande behandling. Rektorerna uppger i intervju att skolenheternas planer för att förebygga och förhindra kränkande behandling även omfattar respektive fritidshem som är organiserad vid skolenheten. Skolinspektionen har tagit del av samtliga skolenheters senast upprättade planer mot kränkande behandling och kan konstatera att fritidshemsverksamheten inte syns i flera av dessa. Även om det i ett antal planer anges att de även omfattar fritidshemmet, framgår det inte vilka konkreta åtgärder som utifrån det aktuella fritidshemmets specifika verksamhet är nödvändiga för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Planerna saknar även en redovisning av hur föregående års åtgärder har genomförts. Mot bakgrund av dessa omständigheter finner Skolinspektionen att flera av de planer som avser fritidshemmens verksamhet behöver förtydligas. Sammanfattningsvis visar tillsynen att det finns brister i fritidshemmens planer mot kränkande behandling. Fritidshemmen bedöms i övrigt bedriva ett fungerande målinriktat arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Skolinspektionen finner därför att bristerna är mindre allvarliga och Leksands kommun tilldelas en anmärkning.

11 11(12) Författning 6 kap. 8 skollagen På Skolinspektionens vägnar /Anna Rydin / sfattare Matilda Björlingson Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

12 Bilaga 1 12 (12) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under en eller flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.