Beslut för vuxenutbildningen

Transkript

1 Beslut Skolinspektionen Lidköpings kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Lidköpings kommun Skolinspektionen, Box 2320, Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: , Fax:

2 2(8) Tillsyn i vuxenutbildningen Skolinspektionen genomför tillsyn i Lidköpings kommun under våren Campus Lidköping, komvux besöktes av Skolinspektionen den 25 mars 2014 och den 26 mars Fakta om vuxenutbildningen Vuxenutbildningen i Lidköpings kommun, benämnt Campus Lidköping, erbjuder utbildning på grundläggande och gymnasial nivå, svenska för invandrare (SFI), särskild utbildning för vuxna samt yrkeshögskoleutbildning och högskolekurser. Skolinspektionens tillsyn omfattar inte högskole- eller uppdragsutbildningar. Vid tiden för tillsynen fanns 129 elever på grundläggande nivå, 577 elever på gymnasial nivå, 224 elever på SFI samt 60 elever på särskild utbildning för vuxna. Kommunen samverkar om utbildning med kommunerna i Skaraborg och särskilt utvecklat är samarbetet med Götene och Vara. Vuxenutbildningen har även många elever från Grästorps kommun. Vuxenutbildningen finns huvudsakligen i de centrala delarna av Lidköping. I ledningen för den samlade verksamheten finns en vuxenutbildningschef tillika rektor som även är chef för kommunens studie- och yrkesvägledare. Det finns även två biträdande chefer med ansvarsområden inom grundläggande- och gymnasial nivå och särskild utbildning för vuxna respektive högskola, näringslivskontakter och uppdragsutbildning. Av den offentliga statistiken framgår det att andelen elever som slutför kurser på grundläggande nivå varierat de senaste åren, mellan 61 och 44 procent åren , varav 44 procent gäller för år Andelen ligger under snittet för samtliga kommuner som under samma period varierat mellan 60 och 65 procent. På nationell nivå har andelen avbrott legat på samma nivå under åren , 24 procent. I Lidköping har avbrotten ökat under samma period, från 23 procent till 34 procent. Även på gymnasial nivå visar den nationella statistiken att andelen som slutför kurser har varierat de senaste åren, mellan 73 och 61 procent åren jämförelse med riket är det färre elever i Lidköping som fullföljer sina gymnasiala kurser. År 2012 var det 72 procent av eleverna som fullföljde sin utbildning i riket. Avbrotten har varierat mellan 20 procent år 2010 och 30 procent år 2012, vilket är högre än motsvarande förhållande i riket som år 2012 låg på 18 procent. Enligt Skolverkets statistik för utbudning i svenska för invandrare år 2012, når 71 procent av eleverna godkända resultat (samtliga kommuner 61 procent) me-

3 3(8) dan 19 procent avbryter sina studier (26 procent). Sett över en treårsperiod har resultaten förbättrats. Helhetsbedömning Vuxenutbildningen i Lidköpings kommun är på många sätt väl fungerande. Vid den tidigare tillsynen våren 2009 (dnr 43-SV2008:1368) beskrev Skolinspektionen bland annat att kommunen genomfört "en dynamisk och omfattande satsning på vuxenutbildning...". Skolinspektionen bedömer även vid denna tillsyn att verksamheten erbjuder eleverna ett stort utbud av utbildningar och en stor flexibilitet vad gäller arbetsformer, studietakt och möjhghet att kombinera studier med arbete. I likhet med tidigare tillsyn vill Skolinspektionen framhålla vuxenutbildningens sätt art bedriva och organisera särskild utbildning för vuxna som speciellt framgångsrikt, då eleverna även här erbjuds många alternativ och att undervisningen upplevs som stimulerande. Skolinspektionen bedömer också sammantaget för vuxenutbildningen att de utbildningsalternativ som erbjuds i stor utstiäckning är anpassade till elevernas behov och förutsättningar. Kommunens nära samarbete med andra kommuner har också bidragit till att skapa förutsättningar för ett omfattande utbildningsutbud. Samtidigt uppger såväl skolledning som lärare och elever att den expansion som skett, under våren resulterat i problem med bland annat schemaläggning och andra organisatoriska förhållanden. Tillsynen visar bland annat att vuxenutbildningen saknar ett systematiskt kvahtetsarbete som består av planering, uppföljning och utveckling av utbildningen på verksamhetsnivå. Även från kommunens sida saknas ett sådant systematiskt kvalitetsarbete vilket betydligt försvårar för kommunen att ta sitt huvudmannaansvar. Skolinspektionen bedömer att huvudmannen och rektorn genom sin styrning och ledning av kvahtetsarbetet inte i tillräcklig omfattning har skapat strukturer och mtiner för hur utbildningarnas resultat, framför allt kunskapsresultat, systematiskt ska följas upp, analyseras och dokumenteras samt åtgärdas i förhållande till de nationella målen. Huvudmannen behöver bland annat utveckla analyser av resultaten och andelen elever som fullföljer kurser inom kommunal vuxenutbildning på såväl gymnasial som grundläggande nivå med tanke på de över tid varierande resultaten. Även vid den senaste tillsynen år 2009 (dnr 43-SV2008:1368) påtalade Skolmspektionen brister i det systematiska kvahtetsarbetet. Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på områden som huvudmannen måste åtgärda. Mot denna bakgrund fattar Skolinspektionen följande beslut.

4 4(8) Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Lidköpings kommun att vidta nedanstående åtgärd/åtgärder för att avhjälpa påtalade brist/brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 30 september 2014 redovisas för Skolinspektionen. Grundläggande värden och inflytande Bedömning Lidköpings kommun måste vidta följande åtgärd/åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Grundläggande värden och inflytande. Motivering Rektorn ska se till att det finns forum för samråd med eleverna om frågor som är viktiga för verksamheten och kan ha betydelse för eleverna. Eleverna ska enligt skollagen ges inflytande över utbildningen, de ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Eleverna ska informeras om vad som gäller i fråga om inflytande och samråd. Vid varje skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med eleverna. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för eleverna. Inom ramen för ett eller flera sådana forum ska eleverna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas. Rektorn ansvarar för att det finns forum för samråd och för att informations- och samrådsskyldigheten fullgörs. Det framgår av intervjuer med elever, lärare och rektor att eleverna oftast kan påverka sina studier vad gäller val av kurser och kursernas innehåll och arbetsformer. Vid vuxenutbudningen finns dock enligt rektor, lärare och elever inte något forum för samråd med eleverna om frågor som är viktiga för verksamheten och kan ha betydelse för eleverna. Av utredningen framkommer att det inte finns forum för samråd med eleverna om frågor som är viktiga för verksamheten och kan ha betydelse för eleverna. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 4 kap. 9 och 13 skollagen

5 5(8) Trygghet och studiero Bedömning Lidköpings kommun måste vidta följande åtgärd/åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. Motivering Det ska för varje verksamhet finnas en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Skolinspektionen har tagit del av vuxenutbudningens plan mot diskxuminering, trakasserier och kränkande behandling. I planen saknas mål som utgår från slutsatserna av en kartläggning av de specifika behov som de skolformer som ingår i vuxenutbildningen kan ha. Det finns heller ingen redogörelse för hur föregående års åtgärder genomförts. Vuxenutbudningens plan mot kränkande behandling lever inte upp till författningarnas krav då det i planen saknas konkreta åtgärder som ska vidtas utifrån en aktuell kartläggning samt en redogörelse för hur föregående års åtgärder genomförts. Planen är gemensam för flera skolformer men varje verksamhets specifika behov framgår inte. Verksamheten uppfyller därmed inte förfatmingarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 6 kap. 8 skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Lidköpings kommun måste vidta följande åtgärd/åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Huvudmannen planerar, följer upp och utvecklar utbildningen på huvudmannanivå

6 6(8) Motivering Huvudmannen ser till att verksamheterna planerar, följer upp och utvecklar utbudningen Kvalitetsarbetet omfattar alla skolformer och nivåer i utbildningen Kvalitetsarbetet dokumenteras Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Rektorn har ett ansvar att bedriva motsvarande arbete på verksamhetsnivå. Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Kvalitetsarbetet på huvudmannanivå ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamhetens kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen. Huvudmannen behöver därför klargöra hur detta arbete ska bedrivas. En viktig uppgift för huvudmannen är att se till att såväl det egna som enheternas kvalitetsarbete genomförs i enlighet med skollag, läroplan och andra författningar. Det kan till exempel innebära att huvudmannen ser över sitt system för att fördela resurser och mtiner för hur och när elevemas resultat följs upp inom alla kurser och ämnen. Systematiskt och kontinuerligt innebär att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Den skriftliga dokumentationen behövs för att regelbundet stämma av att kvalitetsarbetet leder till en utveckling av målen. I ett längre perspektiv är dokumentationen en fömtsättning för att kunna kartlägga verksamheten och identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppfylla målen och kunskapskraven. Vid intervjuer uppger skolledning och förvalmmgsledning att det vid vuxenutbildningen saknas en sammanställning och analys av det samlade resultatet i vuxenutbildningen som helhet i förhållande till kunskapskraven. Det framkommer också att det inte heller finns mtiner för att redovisa resultat och konstaterade brister till huvudmannen. Av intervju med rektom och i den verksamhetsredogörelse rektorn lämnat till Skolinspektionen inför tillsynen, framgår att vuxenutbndningen sedan våren 2013 arbetar efter en så kallad LEANmodell, med ambitionen att på sikt stärka kvalitets- och förbättringsarbetet, men att detta arbete ännu inte fått genomslag. Av intervjuer med lärare på vuxenutbildningen framgår att de dock i liten utsträckning diskuterar eller analyserar skolans samlade resultat. Överlag är läramas kännedom om de samlade resultaten låg. I intervjuer framkommer att lärama på vuxenutbildningen följer elevernas kunskapsutveckling i sina respektive kurser bland annat genom den egna undervisningen och genom dokumentationen av kunskapsresultaten. Lärarna genomför också utvärderingar ämnesvis av den egna undervisningen.

7 7(8) Redovisning av värdegrundsarbetet begränsas till en sammanställiung av vuxenutbildningens egen enkät. Skolinspektionen bedömer att huvudmannen och rektorn genom sin styrning och ledning av kvalitetsarbetet inte i tillräcklig omfattning har skapat strukturer och rutiner för hur utbildningarnas resultat, framför allt kunskapsresultat, systematiskt ska följas upp, analyseras och dokumenteras samt åtgärdas i förhållande till de nationella målen. Skolinspektionen bedömer vidare att huvudmannen inte planerar, följer upp och utvecklar utbildningen på huvudmannanivå enligt skollagens krav och att dokumentation saknas. Verksamheten uppfyller därmed inte förfatmingarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 4 kap- 3-7 skollagen I ärendets slutliga handläggning har utredare Mats Aronsson och avdelningsjurist Charlotte Fagher deltagit. På Skolinspektionens vägnar Hans Enckell Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

8 Skolinspektionen Bilaga (8) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledriing och utveckling av utbudningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samthga bedönmingspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskuingstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bh aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.