Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Skolinspektionen Beslut Hagfors kommun Rektor vid Kyrkhedens skola F-3 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kyrkhedens skola F-3 i Hagfors kommun Skolinspektionen, Box 2320, Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: , Fax:

2 2(9) Tillsyn i Kyrkhedens skola F-3 Skolinspektionen genomför tillsyn i Hagfors kommun under våren Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Kyrkhedens skola 1-3 besöktes av Skolinspektionen den 28 och den 29 april Fakta om skolenheten Kyrkhedens skola F-3 ligger i Ekshärad, drygt två mil norr om Hagfors. Skolan, som byggdes på 1950-talet, består av flera olika byggnader, som förutom skollokaler även inrymmer en förskolelokal. De 68 eleverna i grundskolans årskurser 1-3 och de 21 eleverna i förskoleklassen är organiserade i en arbetsenhet som undervisas av lärare i ett arbetslag. Skolenheten leds av en rektor som även är rektor för Råda skola. Lärarna på Kyrkhedens och Råda skolor ingår i samma utvecklingsorganisation och båda skolorna har samma elevhälsoteam bestående av skolsköterska, specialpedagog och kurator. Kimskapsresultat Skolans redovisning av kunskapsresultaten för år 2013 visar att 80 procent av eleverna i årskurs 3 nådde kraven för godtagbara kunskaper i ämnet svenska och i de naturorienterande och samhäusorienterade ämnena. I matematik nådde 86 procent kraven för godtagbara kunskaper och i svenska som andraspråk 100 procent. Av Skolverkets officiella statistik över resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 3 läsåret 2012/13 framgår att 80 procent av eleverna nådde kravnivån i ämnet matematik och 85 procent i ämnet svenska - resultat som var något högre än för riket. Helhetsbedömning Kyrkhedens skola F-3 deltar endast i det kommunövergripande kvalitetsarbete men man måste utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på den egna skolan. Av de dokument, som Skolinspektionen tagit del av, framgår att det firrns ett av huvudmannen framtaget dokument som skolorna ska följa i sitt systematiska kvalitetsarbete under åtet. Någon dokumentation om hur verksarnheten vid Kyrkhedens skola F-3 ska utvecklas utifrån skolans redovisas dock inte. Vid tillsynen framkommer inte annat än att eleverna erbjuds en utbildning som präglas av trygghet och studiero och den undervisning som bedrivs har en tydlig inriktning mot de nationella målen. Utbildningen bedrivs i ändamålsenliga lokaler och eleverna har tillgång till den utmstning som behövs för att syftet

3 3(9) med utbildningen ska kunna uppfyllas. Skolan måste emellertid se till att den årliga planen mot kränkande behandling uppfyller lagens krav i alla delar. Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på de områden som huvudmannen måste åtgärda för att förbättra elevernas måluppfyllelse. Mot bakgrund fattar Skolinspektionen följande beslut. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enhgt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Hagfors kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 29 augusti 2014 redovisas för Skolinspektionen. Särskilt stöd Bedömning Hagfors kornmun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd. Åtgärdsprogram ska beslutas av rektor och där ska anges vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Motivering Ett åtgärdsprogram ska enligt skollagen utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjhghet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Detta beslut får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Vid Kyrkhedens skola F-3 finns, enligt lärarna, rutiner för arbetet med särskilt stöd. Detta innebär bland annat att en kartläggning görs och att lärare, ofta med stöd av specialpedagogen, upprättar åtgärdsprogram. Vid intervjuer med rektor och personal samt dokumentstudier framkommer att själva åtgärdsprogrammet inte beslutas av rektor. Beslut fattas endast om att utredning ska göras och att åtgärdsprogram ska upprättas eller inte upprättas. De åtgärdsprogram som Skolinspektionen tagit del av saknar rektors underskrift och överklagandehänvisning. Av åtgärdsprogrammen framgår endast att rektor har tagit del av dessa. Beslut om åtgärdsprogram har heller inte delegerats till någon annan. Av de åtgärdsprogram som Skolinspektionen tagit del av framgår inte hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas, utan endast när. En elev eller elevens vårdnadshavare kan enhgt skollagen överklaga ett beslut om åtgärdsprogram.

4 4(9) De åtgärdsprogram Skolinspektionen tagit del av innehåller ingen överklagandehänvisning. Utredningen visar att åtgärdsprogram inte beslutas av rektor vilket står i strid med författningarna. Beslut om åtgärdsprogram har heller inte delegerats till någon annan. Det som rektor fattar beslut om är att ett åtgärdsprogram ska upprättas för eleven. Ett sådant beslut är inte detsamma som att upprätta ett åtgärdsprogram. Ett beslut om att ett åtgärdsprogram ska upprättas kan inte prövas av Skolväsendets överklagandenämnd och kan heller inte överklagas dit. Det som nämnden kan pröva är ett upprättat åtgärdsprogram. Det saknas även en överklagandehänvisning till åtgärdsprogrammen. De åtgärdsprogram, som Skolinspektionen tagit del av, innehåller inte heller några uppgifter om hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 3 kap. 9 skollagen 28 kap. 16 skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Hagfors kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedörruningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Rektor ska ansvara för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning, utvärdering och utveckling av utbildningen. Rektorn ska ta ansvar för att kvahtetsarbetet är dokumenterat. Motivering Enlig skollagen ska rektor ansvara för att det vid skolenheten genomförs ett kvalitetsarbete vilket innebär att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktrvingen på det systematiska kvahtetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbudningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Enligt läroplanen ska rektor ansvara för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Den till Skolinspektionen insända dokumentation för skolans systematiska kvalitetsarbete är en kommunövergripande plan för matematikutveckling och läsoch skrivutveckling. Resultatet av läs- och skrivutvecklingen har redovisats, men det framgår inte hur resultaten har använts för att utveckla utbilclningen

5 5(9) vid skolenheten. Det finns ett s.k. årshjul som huvudmannen utarbetat för hur skolorna ska arbeta med sitt systematiska kvalitetsarbete under året, men någon dokumentation av hur verksamheten vid Kyrkhedens skola F-3 ska utvecklas utgående från skolans resultat har inte redovisats till Skolinspektionen. Rektor uppger att skolan har sammanställt resultaten över nationella prov men att resultaten inte analyseras inför planeringen av nästa läsår. Rektor, lärare och elevhälsan bekräftar att det inte bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på skolenhetsnivå. Utredningen visar att rektor inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som är dokumenterat och där skolans resultat följs upp, utvärderas och analyseras samt används för att planera och utveckla verksamheten mot de nationella målen. Utan en utvärdering av resultaten vid skolenheten som underlag kan skolan inte veta om de utvecklade insatser som görs motsvarar skolans behov. Därmed är det inte möjligt att följa hur kvalitetsarbetet påverkat resultat och måluppfyllelse. Verksamheten uppfyller inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 4 kap. 4-6 skollagen och Lgr 11, 2.8 Rektors ansvar Omfattning och resurstillgång Bedömning Hagfors kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Omfattning och resurstillgång. Elever i behov av svenska som andraspråk ska erbjudas detta i den omfattning de har rätt till. Motivering Av skollagen framgår att undervisningen ska omfatta ämnet svenska eller ämnet svenska som andraspråk. Av skolförordningen framgår att undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet och invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare. Rektor beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev. Vidare framgår av skotförordningen att undervisningen i svenska som andraspråk ersätter undervisning i ämnet svenska.

6 6(9) I Intervjuer framkommer att skolan inte erbjuder undervisning i svenska som andraspråk, SVA. Enligt rektor och lärare anordnas undervisning i SVA som stöd, inte som alternativ till ämnet svenska. Rektor uppger att berörda elever undervisas under tre halvtirnmarspass i veckan i SVA som stöd när övriga elever har svenska. Av utredningen framkommer att alla elever inte erbjuds utbildning i den omfattning de har rätt till då svenska som andraspråk inte anordnas för elever som behöver det. Skolinspektionen vill påpeka att svenska som andraspråk utgör ett självständigt ämne med tillhörande kursplan samt kunskapskrav som eleverna ska uppnå. Rektor beslutar om en elev ska få undervisning i svenska som andraspråk istället för svenska. Verksamheten uppfyller inte förfatmingarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 10 kap. 4-5 skollagen och 5 kap skolförordningen Anmärkning Skolinspektionen tilldelar enligt 26 kap. 11 skollagen (2010:800) Hagfors kommun en anmärkning. Trygghet och studiero Bedömning Skolinspektionen har uppmärksammat följande brist inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. Planen mot kränkande behandling anger inte de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandlmg det aktuella året och innehåller inte någon redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts. Motivering Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Vid samtal med rektor, elever, lärare och företrädare för hälsoteamet framkommer att det bedrivs ett värdegrundsarbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling, bland annat på så kallade värdegrundstimmar både vid

7 7(9) behov men också schemalagt. Skolan har tydliga och väl kända rutiner för hur personal, som får kännedom om att en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, anmäler detta till rektor. Skolinspektionen har tagit del av skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling för läsåret 2013/14.1 planen beskrivs en kartläggriing och utvärdering av tidigare plan från läsåret 2013/14, de planerade åtgärderna för 2013/14samt rutinerna för att motverka kränkande behandling. En kartläggning i form av bland annat en enkätundersökning har genomförts, men resultatet av denna syns inte i planen mot diskriminering och kränkande behandling. De åtgärder som enligt planen ska vidtas är allmänt hållna och inte någon av dem kan kopplas till resultatet av kartläggningen. Planen saknar också en redogörelse för hur de planerade åtgärderna för föregående år har genomförts. Utredningen visar att skolans plan mot kränkande behandling inte till alla delar är utarbetad i enlighet med författningarna. Kyrkhedens skola F-3 har genomfört kartläggning av skolenhetens behov men detta syns inte i planen mot kränkande behandling. Vidare saknas en redogörelse för hur de planerade åtgärderna för föregående år har genomförts. Planen uppfyller därmed inte skollagens krav. I utredningen har dock inget amiat framkommit än att skolan bedriver ett arbete för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling samt att eleverna erbjuds en utbildning som präglas av trygghet och studiero. Därmed bedöms bristen som mindre allvarlig. Huvudmannen tilldelas en anmärkning och ska åtgärda bristen. Författning 6 kap. 8 skollagen I ärendets slutliga handläggning har utredaren Johanna Frisk och undervisningsrådet Ehsabeth Fogelberg deltagit. På Skolinspektionens vägnar UAAM Hans Larson Enhetschef/Beslutsfattare Gerhard Eriksson Undervisningsråd/Föredragande

8 8(9) Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

9 Skolinspektionen Bilaga (9) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbudning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillf äuet inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.