Beslut för vuxenutbildningen

Transkript

1 Beslut Sigtuna kommun Rektorn vid vuxenutbildningen Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Sigtuna kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 2 (10) Tillsyn i vuxenutbildningen Skolinspektionen genomför tillsyn i Sigtuna kommun under hösten Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter med vuxenutbildning i kommunen. Vuxenutbildningen i Sigtuna kommun besöktes av Skolinspektionen mellan den 5 september och den 13 september Fakta om vuxenutbildningen Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för vuxenutbildningen i Sigtuna kommun. Centrum för vuxenutveckling (CVU) som leds av en verksamhetschef, omfattar flera verksamheter, bland annat vuxenutbildning. Sedan den 1 januari 2013 ingår all vuxenutbildning i samma organisation. Vuxenutbildningen leds av en rektor som även upphandlar utbildning. Två biträdande rektorer har på delegation det dagliga ansvaret för utbildning i svenska för invandrare respektive kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå samt särskild utbildning för vuxna på grundläggande och gymnasial nivå. I kommunen finns tillgång till studie- och yrkesvägledning. Kommunens vuxenutbildning omfattar utbildning i svenska för invandrare, särskild utbildning för vuxna på grundläggande och gymnasial nivå samt kommunal vuxenutbildning på grundläggande respektive gymnasial nivå. Vid tidpunkten för tillsynen omfattar verksamheterna cirka elever. Vuxenutbildningen bedrivs till största delen i egen regi. Inom utbildning i svenska för invandrare erbjuds samtliga kurser, även om de flesta går på studieväg 2 (Boch C-kurserna). Så kallade sfi/sfx-utbildningar med yrkesprofil anordnas av ett antal kommuner i Stockholms län. Från och med hösten 2013 erbjuds sfieleverna även en heltidsutbildning med studier kombinerat med praktik. Yrkesutbildning inom restaurang och livsmedel, vård och omsorg, transport/yrkesförare samt lager- och terminalutbildning anordnas i egen regi. Övriga yrkesutbildningar erbjuds inom ramen för ett samarbete med nio andra kommuner i länet. De teoretiska gymnasiekurser som inte finns i det egna utbudet erbjuds genom det upphandlade kommunsamarbetet. Vuxenutbildningen har ett nära samarbete med kommunens gymnasieskola, Arlandagymnasiet. Exempel är restaurangskolan där elever från de olika verksamheterna får undervisning, men elever även kan få individuella lösningar. Kunskapsresultat Enligt den nationella statistiken för år 2012 var andelen elever som slutförde sina studier på kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå 45 procent,

3 3 (10) vilket är lägre än motsvarande värde i riket (62 procent). Beträffande andelen elever som avbröt sina studier var den år 2012 i nivå med riket, 26 procent jämfört med 24 procent. Av den nationella statistiken för år 2012 framgår att 68 procent av eleverna slutförde sina studier på kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Motsvarande värde i riket är något högre (72 procent). Andelen avbrott ligger sedan några år på samma nivå och var år procent, resultatet i riket var 18 procent. Andelen studerande med betyget Icke Godkänt (IG) i engelska A är i nivå med riket, 23 procent jämfört med 22 procent. För matematik A är andelen IG 20 procent och därmed något lägre än i riket, 27 procent. I svenska A är det avsevärt färre elever (7 procent) med betyget IG än i riket (23 procent). Beträffande utbildning i svenska för invandrare år 2012 är det en hög andel av kursdeltagarna på 1A, 81procent, som fortsätter kursen år Detta gäller också kurs 1B (68 procent), 2B 63 procent) och 2C (60 procent). Andelen kursdeltagare som fått godkänt var lägre i kurs 2B, 2C och 3C jämfört med resultatet för riket som helhet. Av den nationella statistiken år 2012 framgår att andelen elever som avbryter en kurs är i nivå med eller under motsvarande värden i riket. Vid tidpunkten för Skolinspektionens tillsyn saknas en sammanställning av resultaten för den särskilda utbildningen för vuxna. Några betyg har inte satts och sammanställning över de studerandes kunskapsresultat finns inte på skolnivå. Helhetsbedömning Kommunen vidtar olika åtgärder för att öka antalet elever som slutför sin utbildning och därmed minska andelen avbrott. Exempel på detta är olika former av yrkesutbildningar kombinerat med undervisning i svenska men också individuella lösningar där elever kan kombinera flera skolformer. Tillsynen visar att det systematiska kvalitetsarbetet måste utvecklas så att utbildningen inriktas mot de nationella mål, krav och riktlinjer. Kunskapsresultat sammanställs inte och verksamhetens analys av kunskapsresultaten samt vilka utvecklingsinsatser som behövs, måste utvecklas. Utan en sammanställning och analys av elevernas kunskapsresultat saknas ett viktigt underlag för beslut om åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen och utveckla verksamheten. Den särskilda utbildningen för vuxna måste få sin utgångspunkt i den enskildes behov och förutsättningar. Samtliga elever i vuxenutbildningen måste ha en individuell studieplan. Av utredningen framgår att det finns brister i kom-

4 4 (10) munens arbete med att aktivt rekrytera och informera om möjligheterna att studera inom särskild utbildning för vuxna. Planen mot kränkande behandling upprättades för tre år sedan och måste ersättas med en för året aktuell plan som bygger på en kartläggning av vuxenutbildningens specifika behov och förutsättningar. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Sigtuna kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 24 januari 2014 redovisas för Skolinspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Sigtuna kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet undervisning och lärande. - Se till att utbildningen utgår från och anpassas till den enskildes behov och förutsättningar. - Se till att individuella studieplaner upprättas i nära anslutning till antagningen och att den revideras vid behov. - Se till att elevens utbildningsmål och planerad omfattning av studierna anges i studieplanen. Motivering Enligt skollagen är målet för särskild utbildning för vuxna att vuxna med utvecklingsstörning ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskilds behov och förutsättning. Elevens utbildningsmål och planerad omfattning av studierna ska anges i en individuell studieplan. I skollagen anges att en individuell studieplan ska upprättas i nära anslutning till antagningen och rektorn ska se till att den revideras och vid behov utarbetas i samverkan med eleven. För de elever som påbörjat kurser i vuxenutbildning för utvecklingsstörda innan den 1 juli 2012 ska bestämmelserna i 1985 års skollag fortsätta att gälla för de aktuella kurserna. I intervjuer med rektorn och lärare framkommer att den särskilda utbildningen för vuxna är i behov av en förnyelse. Enligt lärarna som samtliga är nyan-

5 5 (10) ställda, är det mer en form av daglig verksamhet. Lärarna menar också att är det otydligt vilka moment i kurserna eleverna har läst och eleverna har inte heller vetat vad de ska lära sig i varje enskild kurs. Vid tidpunkten för tillsynen hade flertalet elever fått undervisning, inom ramen för särskild utbildning för vuxna, under en lång tid, en del ända upp till 15 år. De intervjuade lärare menar att det är oklart hur undervisningen har utgått från respektive elevs behov och förutsättning. Av de studieplaner som har presenterats och vad som framkommit vid intervjuer med lärarna är att eleverna främst har haft undervisning i svenska på grundläggande nivå. Enligt Skolinspektionens bedömning följer därmed inte utbildningen målen och utgår inte från elevens behov och förutsättningar. I samband med faktagranskningen framhåller rektorn att man redan under våren 2013 startade arbetet med att åtgärda de påtalade bristerna i undervisningen. Enligt rektorn har de flesta, men inte alla, elever en individuell studieplan. Av intervjuer med studie- och yrkesvägledarna framgår att de inte har den kontroll de skulle vilja och behöva ha, över studieplanerna. Även om studieplanerna förvaras hos studie- och yrkesvägledarna kan ändringar göras även av exempelvis administratörerna. Det gör att studie- och yrkesvägledarna inte alltid har kännedom om förändringar i elevens utbildningsmål och planerad omfattning som de anges i studieplanerna. Rektorn uppger att det pågår en översyn av studieplanerna och dess användning. Enligt Skolinspektionens bedömning har inte samtliga elever en individuell studieplan i enlighet med författningarna. Sammanfattningsvis visar utredningen att den särskilda utbildningen för vuxna inte utgår från den enskilde elevens behov och förutsättningar. Samtliga elever har inte heller en individuell studieplan. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Sigtuna kommun föreläggs att åtgärda bristen. Författning 21 kap. 2 och 8 skollagen, 1 kap års förordning om vuxenutbildning för utvecklingsstörda 2 kap. 16 förordning om vuxenutbildning och Lvux12 Trygghet och studiero Bedömning Sigtuna kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet trygghet och studiero. - Se till att det för varje verksamhet finns en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp.

6 6 (10) Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen ska dokumentera detta arbete i en plan mot kränkande behandling. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska finnas i efterföljande års plan. Skolinspektionen har tagit del av vuxenutbildningens plan mot kränkande behandling för år I planen anges mål och rutiner för arbetet samt olika aktiveter som ska genomföras. Det saknas därmed specifika åtgärder som bygger på en aktuell kartläggning av nuläget i respektive verksamhet och som anger vilka åtgärder som man avser att genomföra under läsåret. Enligt rektorn finns ett förslag till en ny plan mot kränkande behandling som kommer att vara gemensam för hela vuxenutbildningen. Planen kommer att fastställas under hösten Sammanfattningsvis visar utredningen att vuxenutbildningens, för innevarande läsår, inte har någon plan mot kränkande behandling. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Sigtuna kommun föreläggs att åtgärda bristen. Författning 6 kap. 8 skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Sigtuna kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. - Se till att det på huvudmannanivå bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som innefattar planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. - Se till att vuxenutbildningen bedriver ett kvalitetsarbete som omfattar alla skolformer och nivåer i utbildningen. - Se till att vuxenutbildningen dokumenterar sitt kvalitetsarbete.

7 7 (10) Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen planera, följa upp och utveckla utbildningen på huvudmannanivå. Det innebär att kvalitetsarbetet ska omfatta alla skolformer och nivåer i utbildningen. Huvudmannen ska också dokumentera kvalitetsarbetet och se till att det inriktas mot att de nationella målen uppfylls. Skollagen anger vidare att det ska bedrivas ett kvalitetsarbete på verksamhetsnivå som omfattar alla skolformer och nivåer i utbildningen. Vid tidpunkten för tillsynen presenterar vuxenutbildningen i Sigtuna sitt dokumenterade kvalitetsarbete i utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsberättelse och bokslut för år I dokumentet redovisas uppföljning av mål och mätetal. Exempel är andel deltagare med yrkeskompetens som erbjuds sfx-kurser och andel elever på komvux och sfi som anser att undervisningen håller hög kvalitet. Viss betygsstatistik och uppgifter om genomströmning av elever redovisas liksom resultat från olika elevenkäter. Det framgår dock inte något om kvalitetsarbetet avseende särskild utbildning för vuxna. Enligt intervjuade företrädare för kommunen pågår en översyn av kommunens kvalitetsarbete, bland annat kommer nyckeltalen att revideras. Kommunens övergripande mål (så kallade styrkort) ska brytas ner för varje verksamhet och användas i respektive enhets arbetsplan. Enligt Skolinspektionens bedömning saknas ett systematiskt kvalitetsarbete avseende särskild utbildning för vuxna på huvudmannanivå. På enhetsnivå genomförs visserligen olika uppföljningar och utvärderingar men det sker inte systematiskt. Det finns underlag av olika slag, exempelvis resultat från elevenkäter och kursutvärderingar. Resultaten stannar dock ofta på lärarnivån eller i arbetslagen. Resultaten sammanställs inte på enhetsnivå och en analys av resultat samt vilka utvecklingsinsatser som behövs, görs inte. Enligt Skolinspektionens bedömning saknas därmed en samlad bild av verksamhetens kvalitet på enhetsnivå, vilket krävs för att se till att vuxenutbildningen ska inriktas mot att de nationella målen uppfylls. Rektorn och lärarna bekräftar detta och uppger att det saknas en systematisk analys av resultaten och vilka åtgärder som ska vidtas. Enligt rektorn påbörjades inom vuxenutbildningen våren 2013 ett intensivt förändringsarbete. Exempel på prioriterade insatser är ett årshjul för kvalitetsuppföljning, avbrottsorsaker och rutiner för vilka mätetal som ska gälla i respektive verksamhet. En arbetsplan för vuxenutbildningen i egen regi kommer att bli klar under hösten Rektorn har ändå en god kunskap om verksamheten, då han bland annat följer upp vissa betygsresultat, avbrott och elevgenomströmning samt analyserar resultaten och vidtar åtgärder. Eleverna är till viss del delaktiga i kvalitetsarbetet via elevenkäterna.

8 8 (10) Beträffande de utbildningar som har upphandlats inom ramen för samarbetet i Stockholms län omfattas dessa enligt rektorn av ett väl upparbetat kvalitetsarbete. Sammantaget visar tillsynen att det systematiska kvalitetsarbetet inom vuxenutbildningen brister. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Sigtuna kommun föreläggs att åtgärda bristen. Författning 4 kap. 3-6 skollagen Erbjudande av utbildning Bedömning Sigtuna kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet erbjudande av utbildning. - Se till att kommunen aktivt verkar för att nå och motivera de vuxna i kommunen som har rätt till särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. - Se till att kommunen informerar om möjligheterna till särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå och verkar aktivt för att vuxna i kommunen deltar i sådan utbildning. Motivering Enligt skollagen ska varje kommun aktivt verka för att nå de vuxna i kommunen som har rätt till särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Kommunen ska också informera om möjligheterna till särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå och aktivt verka för att vuxna i kommunen deltar i sådan utbildning. Vid tillsynen framkom att flertalet elever i särskild utbildning för vuxna har varit i utbildningen ett stort antal år. Under hösten 2013 började några nya elever på utbildningen. Intervjuer med rektorn och studie- och yrkesvägledarna bekräftar att man hittills inte har arbetat aktivt med rekrytera elever. Ibland har det kommit en ny elev från kommunens dagliga verksamhet. Någon behovsinventering beträffande särskild utbildning för vuxna görs inte heller av kommunen. Enligt Skolinspektionens bedömning har kommunen inte aktivt sökt upp de vuxna i kommunen som har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå i syfte att motivera dem att delta i sådan utbildning. Sammanfattningsvis visar tillsynen att det finns brister i arbetet med att rekrytera och informera om möjligheterna att studera inom särskild utbildning för

9 9 (10) vuxna. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Sigtuna kommun föreläggs att åtgärda bristen. Författning 21 kap. 10 och 14 skollagen På Skolinspektionens vägnar Maria Caryll Enhetschef Anna Kjellberg Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

10 Skolinspektionen Bilaga (10) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.