Beslut för vuxenutbildning

Transkript

1 Dnr :10885 Härnösands kommun för vuxenutbildning efter tillsyn i Härnösands kommun Skolinspektionen Box 3177, Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20

2 2 (5) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Härnösands kommun att senast den 30 april 2018 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Utveckling av utbildningen i vuxenutbildningen Skolinspektionen konstaterar att Härnösands kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls. (4 kap. 3 och 5 skollagen) Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om och genomför nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar dessa. (4 kap. 3 och 6 skollagen; Lvux 12, 1 Utbildningens uppdrag och värdegrund, Utveckling av vuxenutbildningens verksamheter) Åtgärder - Se till att kvalitetsarbetet på enhetsnivå såväl som på huvudmannanivå omfattar alla verksamheter inom vuxenutbildningen. - Se till att måluppfyllelsen i form av resultat av värdegrundsarbete och kunskapsresultat för varje kurs inom alla verksamheter inom vuxenutbildningen sammanställs. - Se till att uppmärksamma utvecklingsbehov och att analyserna leder till att åtgärder vidtas för att utveckla verksamheten. - Se till att kvalitetsarbetet dokumenteras och ger en samlad bild av utbildningens kvalitet. - Se till att kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Bedömning. Föreläggande Utveckling av utbildningen i vuxenutbildningen

3 3 (5) Skolinspektionen bedömer att Härnösands kommuns systematiska kvalitetsarbete inte motsvarar de krav som skollagen ställer. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Rektorn har ett ansvar att bedriva motsvarande kvalitetsarbete på verksamhetsnivå. Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Den skriftliga dokumentationen behövs för att regelbundet stämma av att kvalitetsarbetet leder till en utveckling mot målen. I ett längre perspektiv är dokumentationen en förutsättning för att kunna kartlägga verksamheten och identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppfylla målen och kunskapskraven. Kvalitetsarbetet på huvudmannanivå ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamhetens kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen. Huvudmannen behöver därför klargöra hur detta arbete ska bedrivas. En viktig uppgift för huvudmannen är att se till att såväl det egna som enheternas kvalitetsarbete genomförs i enlighet med skollag, läroplan och andra författningar. Systematiskt och kontinuerligt innebär att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå I intervjun med verksamhetschefen och rektorn framgår att vuxenutbildningen har påbörjat arbetet med att redovisa och analysera sitt arbete men att rektorsbyten har försvårat det arbetet. I lärarintervjun framkommer att de resonerar om resultaten och tittar på hur det har gått för eleverna på individnivå men inte på övergripande nivå. Skolinspektionen har inte fått ta del av någon dokumentation av det arbete som gjorts för 2016/2017, förutom en sammanställning av hur många elever som avbrutit eller genomfört sin utbildning. Kvalitetsarbetet på huvudmannanivå I intervjun med ordförande för nämnden framkommer att det finns en vilja och ett engagemang att utveckla vuxenutbildningens verksamhet. Det finns planer på hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på huvudmannanivå men att detta inte genomförts. Verksamhetschefen uppger att omorganisationer och det faktum att kommunen tagit emot många nyanlända inneburit stora påfrestningar på verksamheten. Skolinspektionen konstaterar att det saknas en dokumenterad analys av vuxenutbildningens resultat utifrån de nationella målen och kunskapskraven där de olika skolformerna och kurserna tydligt kan särskiljas. I nuläget bygger inte huvudmannanivåns kvalitetsarbete på verksamheternas kvalitetsarbete. Det är viktigt att kommunen årligen identifierar utvecklingsområden och beslutar om vilka förbättringsåtgärder och utvecklingsinsatser man kommer att prioritera i den kommande planeringen. Skolinspektionen bedömer att det behövs åtgärder, för att det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamhetens kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljning och utveckling av vuxenutbildningen. Inte heller följs alla verksamheter

4 4 (5) upp. Härnösands kommun måste ta ansvar för att följa upp varje verksamhet, såväl den i egen regi som den som utförs av externa anordnare. Skolinspektionen bedömer att huvudmannen måste ta ett tydligare ledningsansvar för vuxenutbildningens systematiska kvalitetsarbete. Detta för att kunna vidta lämpliga åtgärder för högre måluppfyllelse. Motivering till föreläggande som ingripande Eftersom verksamheten inte uppfyller författningarnas krav föreläggs huvudmannen att åtgärda bristerna. Områden där Skolinspektionen inte har funnit brister Förutsättningar för utbildningen i vuxenutbildningen Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att Härnösands kommun uppfyller författningarnas krav inom förutsättningar för utbildningen i vuxenutbildningen. På Skolinspektionens vägnar X Joakim Blomberg Joakim Blomberg sfattare Signerat av: Joakim Blomberg X Eva Ahlman Eva Ahlman Signerat av: Eva Ahlman

5 5 (5) Allmänt om tillsynen: Mer om Skolinspektionens tillsyn hittar du på Bilagor Bilaga 1: Fakta om Härnösands kommun

6 Bilaga 1 Dnr :10885 Fakta om Härnösands kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Härnösands kommun under hösten Detta beslut avser huvudmannens samlade ansvarstagande för utbildningen inom skolformen vuxenutbildning. I Härnösand bedrivs vuxenutbildningen till största delen i kommunens egen regi. Den kommunala vuxenutbildningen omfattar grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, svenska för invandrare (sfi) samt gymnasial yrkesutbildning inom vård och omsorg. Därutöver har kommunen avtal med Hermods, Miroi, Infokomp och Teknikutbildarna vilka bedriver utbildning i vissa kurser. I Härnösand ansvarar arbetslivsnämnden genom arbetslivsförvaltningen för all vuxenutbildning i kommunen samt för arbetsmarknad/sysselsättning och mottagning av nyanlända. Verksamheterna inom vuxenutbildningen leds av en verksamhetschef som även är tf rektor för särskild utbildning för vuxna och sfi, och en rektor för grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning. Vid tillsynstillfället fanns det 425 elever inom sfi, 370 elever inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning och 44 elever inom särskild utbildning för vuxna. Personalen är indelad i arbetslag utifrån verksamhetsområdena grundläggande vuxenutbildning och sfi, gymnasial vuxenutbildning samt särskild utbildning för vuxna. 1 (1) Måluppfyllelse Resultatmåtten för all vuxenutbildning är komplicerade och statistiken bör tolkas med försiktighet eftersom utbildningen sker med löpande antagning och den officiella statistiken anger uppgifter på årsbasis. I nationell statistik anges för flera skolformer andelen avbrott och i detta mått ingår byte av kurs, studieväg eller studieort. Av Skolverkets nationella statistik för år 2016 framgår att 70 procent av de studerande inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i slutförde sin kurs att jämföra med rikets andel på 71 procent. Andelen avbrott var i 22 procent år 2016, att jämföra med 19 procent för riket som helhet. Avseende utbildningen i svenska för invandrare i var enligt den nationella statistiken för år 2016 andelen kursdeltagare som godkänts 81 procent, att jämföra med 64 procent för samtliga kommuner. Andelen avbrott var 12 procent, att jämföra med 24 procent för riket som helhet.