Beslut för förskolorna och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn

Transkript

1 Nybro kommun för förskolorna och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn i Nybro kommun Skolinspektionen, Box 330, Linköping, Besöksadress Storgatan 33 Telefon: , Fax:

2 2 (10) Tillsyn av förskolorna och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn i Nybro kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Nybro kommun under hösten 2012 och våren Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god utvecklings- och lärandemiljö. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i verksamheten. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning verksamheten, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollagen, läroplanen och övriga författningar. Beskrivningarna och bedömningarna i detta beslut grundas på de dokument som huvudmannen och verksamheten skickat in och de intervjuer som genomförts med kommunledning, förskolechefer och representanter för personal och föräldrar. Även om granskningen omfattar såväl förskolorna som annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn, har denna granskning i huvudsak avsett verksamheten i kommunens förskolor. Fakta om förskolan och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn i Nybro kommun Barn- och utbildningsnämnden är ansvarig nämnd för förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Nybro kommun. Förskoleverksamheten är, tillsammans med annan pedagogisk omsorg, förskoleklass, fritidshem och grundskola, indelad i två geografiska områden: Madesjöområdet och Paradisområdet. De två verksamhetsområdena har varsin områdeschef. I kommunen finns 16 kommunala förskolor med totalt cirka 600 barn inskrivna. Vid förskolorna finns sammanlagt nio avdelningar för barn 1 3 år, åtta avdelningar för barn 4 5 år och 21 avdelningar med barn 1 5 år. Fyra familjedaghem har tillsammans ungefär 40 barn inskrivna. Det finns också en öppen förskola i kommunen. På varje förskola finns arbetslag som leds av en samordnare som har i uppdrag att verka för pedagogisk utveckling mot ökad måluppfyllelse. Förskolorna leds av fyra förskolechefer. I kommunen finns tre förskolor med enskild huvudman och även enskilt bedriven pedagogisk omsorg. Det är kommunen som har tillsynsansvar för dessa verksamheter och de omfattas följaktligen inte av Skolinspektionens beslut. Enligt nationell statistik för år 2011 är andelen inskrivna barn i förskolan 82 procent, vilket är i paritet med genomsnittet för riket som är 83 procent. Även andelen barn inskrivna i pedagogisk omsorg är i paritet med motsvarande värde i riket. Antal barn per avdelning är 19,6, vilket är något fler än i riket. Även antal inskrivna barn per årsarbetare är något högre än genomsnittet för riket. I kommunen har 78 procent av per-

3 3 (10) sonalen (andel årsarbetare) i förskolorna pedagogisk högskoleutbildning. Motsvarande siffra för riket är 54 procent. Helhetsbedömning Förskolor och pedagogisk omsorg i Nybro kommun bedriver genomgående en verksamhet som inriktas mot de nationella målen. Verksamheterna har olika verktyg för att säkerställa detta. I dokumentation av verksamhetens kvalitetsarbete avspeglas hur förskolorna planerar, genomför, utvärderar och utvecklar verksamheten, så att den stimulerar barnens utveckling och lärande och erbjuder en trygg omsorg. (Se vidare bedömning avseende huvudmannens kvalitetsarbete i Skolinspektionens kommunbeslut för Nybro kommun). En hög andel av personalen är utbildade förskollärare. Samtlig personal erbjuds också kompetensutveckling som är väl anpassad för förskolans verksamhet. Några av förskolecheferna behöver dock ta ett mer aktivt ansvar för att leda och styra verksamheten. För att verksamheten på alla enheter ska nå upp till de mål som finns behöver dock huvudmannen se till att inne- och utemiljön stödjer och underlättar det pedagogiska arbetet. Barngruppernas storlek och sammansättning behöver diskuteras i relation till den miljö som respektive förskola erbjuder. Personalens kompetens är här en viktig källa för att bedöma möjligheterna av att genomföra det pedagogiska uppdraget. I diskussionerna behöver faktorer som kompetens och kontinuitet i personalgruppen, barn i behov av särskilt stöd, barns vistelsetid, ålder och etnicitet beaktas. Barngrupperna på samtliga förskolor måste ha en lämplig storlek och sammansättning så att förskolans uppdrag kan genomföras fullt ut i enlighet med de nationella målen. Personalen arbetar för ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna informeras på olika sätt om förskolans uppdrag och dagliga verksamhet, samt om sitt barns trivsel och utveckling. Samverkan mellan personal i förskoleverksamhet och i fritidshem behöver dock i flera fall förbättras så att barnens allsidiga utveckling stöds i ett långsiktigt perspektiv och övergången mellan verksamheterna underlättas. Av tillsynen framgår att personal och barn arbetar aktivt med förskolans värdegrund och för att förskoleverksamheten ska vara fri från kränkningar. Även om flera förskoleverksamheter har planer mot kränkande behandling som väl avspeglar detta arbete, behöver dock huvudmannen se till att samtliga förskolor har planer som motsvarar författningarnas krav. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Nybro kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 31 maj 2013 redovisas för Skolinspektionen.

4 4 (10) Utveckling och lärande Bedömning Nybro kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Utveckling och lärande. - Se till att det finns samarbetsformer mellan förskolor och fritidshem som bidrar till att ge barnen kontinuitet och underlätta övergångar. Motivering Det framgår av Lpfö 98 att förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling i ett långsiktigt perspektiv. Samverkan ska ske med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergångar till dessa verksamheter. Av tillsynen framgår att personalen i förskolan och i förskoleklassen samverkar för att underlätta övergången från förskola till förskoleklass. I en del fall finns även annat samarbete med förskoleklass, fritids och grundskola omkring olika aktiviteter. Det finns också i vissa fall samverkan mellan förskola och fritidshem vid verksamhet under skollediga perioder som jullov och sommarlov. Detta gäller framför allt förskolor som ligger i anslutning till grundskola och fritidshem. Det framgår emellertid av tillsynen att samverkan med fritidshemmen inte uppfyller författningarnas krav på alla enheter. Ibland saknas samverkan helt. Det är då istället föräldrarnas uppgift att underlätta övergången till fritidshemmet och inget samarbete sker mellan personalen i förskolan och i fritidshemmet. Nybro kommun måste säkerställa att samverkan mellan förskolor och fritidshem genomförs i samtliga enheter för att ge barnen kontinuitet, stödja barnens utveckling i ett långsiktigt perspektiv och underlätta övergångar. Detta är ett gemensamt ansvar för personal och ledning i de berörda verksamheterna. Författning Lpfö 98, 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Trygghet och en god miljö Bedömning Nybro kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och en god miljö. - Säkerställa att samtliga förskolor har en plan mot kränkande behandling som uppfyller författningarnas krav. - Säkerställa att kommunens rutiner för att anmäla kränkande behandling till förskolechefen och huvudmannen är klargjorda, kända och följs i samtliga förskoleverksamheter.

5 5 (10) Motivering Huvudmannen har en långtgående skyldighet att säkerställa att alla barn i förskolan erbjuds en trygg miljö. Inom ramen för varje särskild verksamhet ska det bedrivas ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling. Som en del i detta arbete framgår av skollagen att huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barnen. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Vidare följer av skollagen att all personal som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Förskolechefen är i sin tur skyldig att anmäla till huvudmannen. Av Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10) framgår att planen ska avspegla och utgå från förhållandena i varje enskild verksamhet. Det framgår vidare att huvudmannen bör ha system och upprätta rutiner för hur en anmälan om trakasserier eller kränkande behandling ska göras så att den kommer såväl förskolechefen som huvudmannen till del. För att kunna bedriva ett systematiskt arbete mot kränkande behandling är det lämpligt att de rutiner som behövs finns samlade i förskoleverksamhetens planer mot kränkande behandling. Förskolorna i Nybro kommun arbetar aktivt och på olika sätt med värdegrundsarbete och med åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Förskolorna upprättar också årligen planer mot kränkande behandling. Även pedagogisk omsorg i form av familjedaghem har planer mot kränkande behandling. Det skiljer sig åt mellan planerna när det gäller hur väl de motsvarar författningarnas krav. En del planer speglar väl förskolans förebyggande och främjande arbete. Det finns en god systematik och koppling mellan kartläggning, analys av behov, åtgärder och uppföljning. De tydliggör och stärker därmed förskolans arbete med att förebygga och förhindra kränkningar. I dessa planer finns en redogörelse för hur planerade insatser genomförts, liksom slutsatser av en kartläggning av verksamhetens behov och specifika insatser som ska genomföras kopplade till dessa behov. I en del planer beskrivs tydligt olika behov i olika avdelningar inom en förskoleenhet och konkreta åtgärder redovisas för att motsvara behoven. Andra planer saknar en redogörelse för hur planerade åtgärderna har genomförts. Det saknas också en koppling mellan verksamhetens behov och de insatser som beskrivs. Insatserna är dessutom ofta mycket generellt beskrivna. Två förskolor, utan direkt geografisk närhet, har en gemensam plan och några andra förskolor har i stort sett identiska planer. Dessa planer speglar inte verksamhetens specifika behov. Skolinspektionen betonar att respektive förskolas arbete mot kränkande behandling måste utgå från en kartläggning som visar förskolans specifika behov och förutsättningar.

6 6 (10) En del planer innehåller inte några rutiner för personalens och förskolechefens anmälningsskyldighet. Dessa rutiner finns inte heller redovisade någon annanstans. I några planer uppges att personalen informerar förskolechefen enbart vid allvarligare eller upprepade kränkningar, vilket inte är korrekt utifrån lagstiftarens intentioner. Skolinspektionen vill framhålla att anmälningsskyldigheten omfattar alla händelser där elever anser sig kränkta. Det ska inte göras någon värdering av hur allvarlig en kränkning är innan den anmäls till förskolechefen respektive huvudmannen. Av intervjuer framgår emellertid att personalen anmäler kränkningar till förskolechefen, som sedan anmäler vidare till huvudmannen. Men eftersom tillsynen visar att det inte finns en samsyn bland personalen om vad som utgör en kränkning som ska anmälas, så behöver detta diskuteras på förskolorna i Nybro kommun. Det är viktigt att samtlig personal säkert vet vad som ska anmälas så att anmälningsskyldigheten efterlevs. Barn- och utbildningsnämnden har för de verksamheter de ansvarar för fastställt rutiner för hur en anmälan om kränkande behandling ska göras så att den skyndsamt kommer såväl rektorn/förskolechefen som huvudmannen till del. De ärenden som kommer till huvudmannens kännedom diskuteras kontinuerligt och utreds. Tillsynen har dock, som framgår ovan, visat att rutinerna för att anmäla kränkningar till förskolechefen och huvudmannen inte är tydliggjorda och förankrade i alla förskolor. Därför har inte alla fall av kränkande behandling anmälts till huvudmannen, vilket har fått till följd att huvudmannen inte kunnat utreda och eventuellt vidta åtgärder mot kränkande behandling så som lagen kräver. Sammantaget måste Nybro kommun säkerställa att huvudmannen får kännedom om när ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, så att omständigheterna kan utredas skyndsamt och åtgärder kan vidtas. En förutsättning för att detta ska fungera är att rutinerna för att anmäla kränkande behandling till förskolechefen och huvudmannen är klargjorda, kända och följs i samtliga förskolor. Rutiner för anmälningsskyldigheten ska finnas dokumenterade, lämpligen i planen mot kränkande behandling. Författning 6 kap. 6, 8 och 10 skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Nybro kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. - Säkerställa att förskolecheferna på samtliga förskolor tar sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef och aktivt leder, samordnar och utvecklar verksamheten enligt styrdokumentens krav.

7 7 (10) Motivering Av skollagen framgår att det pedagogiska arbetet vid en förskolenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Förskolechefen ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Av Lpfö 98 framgår att förskolechefen som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal och övrig personal i förskolan, har det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med de nationella målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att under medverkan av personalen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Av Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98), framgår bland annat att förskolechefen behöver vara den som driver och leder kvalitetsarbetet samt fattar beslut om hur det ska genomföras. Även samarbetet mellan ledning och personal inom kvalitetsarbetet har betydelse för verksamhetens utveckling. Det är därför angeläget att förskolechefen har regelbundna samtal med personalen om hur rutinerna och ledningsstödet fungerar samt om hur personalen aktivt kan medverka. Av tillsynen framgår att förskolecheferna i Nybro anser att de tar ansvar för att verksamheten genomförs i enlighet med de nationella målen, och de beskriver också hur olika stödmaterial används i detta syfte. I intervjuer med personal framkommer olika uppfattningar om hur förskolecheferna tar sitt ansvar. Vid en del förskoleenheter uppfattar personalen att förskolechefen tar ett aktivt ansvar för att utveckla verksamheten utifrån en kunskap om förskolans styrdokument och kännedom om den dagliga verksamheten. Dessa förskolechefer utgör också ett gott stöd till personalen. Vid andra förskolenheter uppfattar inte personalen att förskolecheferna verkar som pedagogiska ledare. I dessa förskolor har personalen ett behov av en mer tydlig och aktiv pedagogisk ledning. Även om de anser att cheferna tar ansvar för bland annat föräldrakontakter och omständigheter runt barn i behov av särskilt stöd, så saknar personalen styrning och ledning av sin chef i arbetet med att bedriva och utveckla verksamheten. Personalen får istället själva i stor utsträckning ta ansvar för utvecklingsarbetet och leda verksamheten in i förändringar, som till exempel i utvecklingsarbetet gällande pedagogisk dokumentation. Nybro kommun måste därför säkerställa att förskolecheferna på samtliga förskolor har förutsättningar att ta sitt ansvar och att de aktivt leder, samordnar och utvecklar verksamheten enligt styrdokumentens krav. Författning 2 kap. 9 skollagen Lpfö 98, 2.7 Förskolechefens ansvar

8 8 (10) Gruppsammansättningens lämplighet Bedömning Nybro kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Gruppsammansättningens lämplighet. - Säkerställa att barngrupperna har en lämplig storlek och sammansättning och att barnen även i övrigt erbjuds en god och säker miljö. Motivering Av skollagen framgår att huvudmannen ska se till att barngrupperna i förskolan har en lämplig sammansättning och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. För utbildningen ska de lokaler finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Av Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) framgår att huvudmannen fortlöpande behöver samla in saklig information om verksamheternas förutsättningar, genomförande och resultat. Detta innebär exempelvis att barngruppernas storlek på förskolorna bör följas upp kontinuerligt. Av Skolverkets allmänna råd om kvalitet i förskola (SKOLFS 2005:10), framgår att förskolans lokaler och utemiljö ska vara utformade så att de underlättar för förskolan att genom en pedagogisk verksamhet erbjuda fostran, omsorg och lärande. Det ska vara möjligt för personalen att ha uppsikt över de barn som de har ansvar för. Det framgår vidare att det är nödvändigt att anpassa gruppstorlekar och personaltäthet till de förutsättningar som råder i varje förskola. Faktorer som nämns och ska tas hänsyn till är till exempel lokalernas storlek och utseende, utemiljö, kompetens och kontinuitet i personalgruppen, barn i behov av särskilt stöd, barns vistelsetid samt barngruppens sammansättning vad gäller ålder och etnicitet. I Nybro kommun finns förskolor som erbjuder barnen en god miljö såväl inomhus som utomhus. Av tillsynen framgår emellertid också att det finns förskolor i kommunen som har lokaler och/eller utemiljöer som inte är ändamålsenliga för förskoleverksamhet. Det finns såväl inne- som utemiljöer som är svåra att överblicka för personalen och/eller som inte underlättar den pedagogiska verksamheten. Exempelvis nämns långsmala byggnader eller lokaler med två våningar eller många små rum som svåra att överblicka. Det finns en förskola som inte har en utegård i anslutning till lokalen. Personalen följer då barnen cirka 50 meter till en utegård. Detta medför att barnen måste vänta in varandra vid påklädning inför utevistelse vilket enligt personalen exempelvis leder till att stress och konfliktsituationer ökar. En annan förskola delar utemiljö med den närliggande skolan vilket enligt förskolechef och personal medför negativa konsekvenser. Bland annat kan personalen och barnen inte gå ut när de vill, utan får planera utevistelsen utifrån skolbarnens raster. Ett par förskolor uppges ha för låga eller ostadiga staket, vilket uppfattas som en säkerhetsrisk. Begränsningarna i inne- och utemiljö kompenseras inte av färre barn i barngruppen. Stora barngrupper och/eller mindre lämplig miljö ger enligt förskolechefer och personal konsekvenser i form av stress och trötthet hos personal och barn, konfliktsituationer,

9 9 (10) höga ljudnivåer, risk för säkerheten, svårigheter att se och bemöta alla barns behov och hinna lyssna på barnen. Enligt personalen tas i liten uträckning hänsyn till faktorer som ålder, annat modersmål och vistelsetid då barngrupper sätts samman. Viss omfördelning kan ske mellan avdelningar inom en förskola utifrån dessa faktorer, men personalen uppfattar att de har svårt att påverka barngruppens storlek och sammansättning. Av intervju med ansvariga på huvudmannanivå i kommunen framgår att även dessa anser att det finns barngrupper på en del förskolor som är så stora att det troligen ger negativa konsekvenser i form av sämre kvalitet och ökad otrygghet. Politiker och tjänstemän på barn- och utbildningsförvaltningen betonar att de vill prioritera kärnverksamheten och därför diskuterar om hur situationen kan förbättras. Tillsynen visar att personalen på förskolorna arbetar för att finna lösningar för att skapa en god och stimulerande inne- och utemiljö. Sammantaget måste dock Nybro kommun säkerställa att barngrupperna på samtliga förskolor har en lämplig storlek och sammansättning och att barnen även i övrigt erbjuds en god och säker miljö så att syftet med utbildningen kan uppnås. Författning 2 kap. 35 skollagen 8 kap. 8 skollagen I ärendets slutliga handläggning har deltagit enhetschef Allan Westerdahl, jurist Sofia Lindstrand och avdelningsjurist Carin Holtz. På Skolinspektionens vägnar Agneta Sandén Avdelningschef Josefin Brüde Sundin Utredare/Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

10 Bilaga 1 10 (10) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för elever, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen. Skolinspektionen bedömer också verksamhetens måluppfyllelse i förskolor och fritidshem och om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på skolväsendet i kommunen. Förutom att Skolinspektionen bedömer verksamhetens måluppfyllelse inriktas tillsynen av förskolorna och fritidshemmen mot tre huvudområden: Förskolorna respektive fritidshemmens arbete mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt tillgång och förutsättningar. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Verksamheten i kommunens förskolor och fritidshem redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor, förskolor och fritidshem lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning. För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (