Beslut för grundskola

Transkript

1 Sollentuna kommun Rektorn vid Djupdalsskolan, RH-enhet, Beslut för grundskola efter tillsyn av Djupdalsskolan, RH-enhet, i Sollentuna kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 1 (8) Tillsyn av Djupdalsskolan, RH-enhet, Skolinspektionen genomför tillsyn i Sollentuna kommun under våren och hösten 2012.Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Djupdalsskolan, RH-enhet, besöktes av Skolinspektionen den 15 mars Helhetsbedömning Djupdalsskolan bedöms vara en väl fungerande skola i förhållande till de områden som har granskats. Rektorn ser till att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som omfattar uppföljning och utvärdering av skolans resultat. Utifrån dessa underlag vidtas det insatser som syftar till att vidareutveckla verksamheten för att nå en ökad måluppfyllelse. Eleverna informeras om de nationella målen och kunskapskraven och det upprättas individuella utvecklingsplaner. För elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd vidtas det olika former av åtgärder. De individuella utvecklingsplanerna, liksom åtgärdsprogram för elever som är i behov av särskilt stöd, behöver dock förbättras. Lärandemiljön är trygg och ger eleverna studiero. Det bedrivs kontinuerligt ett värdegrundsarbete och åtgärder vidtas för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Skolans plan mot kränkande behandling behöver dock förbättras. Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på områden som huvudmannen måste åtgärda för att förbättra elevernas måluppfyllelse och uppfylla författningarnas krav.

3 2 (8) Beslut Föreläggande De beskrivna bristerna som Skolinspektionen konstaterat vid tillsynen av Djupdalsskolan, RH-enhet, i Sollentuna kommun måste åtgärdas för att huvudmannen ska uppfylla författningarnas krav och eleverna därmed ska få den utbildning de har rätt till. En utförligare redogörelse av konstaterade brister finns nedan under rubriken Skäl för beslut. Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Sollentuna kommun att senast avhjälpa påtalade brister genom att vidta nedanstående åtgärder. De vidtagna åtgärderna ska samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Trygghet och studiero Det finns inte för skolenheten en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med trygghet och studiero. I detta ingår att: -Det finns för skolenheten en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp (6 kap. 8 skollagen). Särskilt stöd Åtgärdsprogrammen anger inte vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med särskilt stöd. I detta ingår att: -Rektorn ser till att åtgärdsprogrammen anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas (3 kap. 9 skollagen). Bedömning och betygssättning Eleven och elevens vårdnadshavare informeras inte fortlöpande om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med bedömning och betygssättning.

4 3 (8) I detta ingår att: - De skriftliga omdömena i de individuella utvecklingsplanerna avser elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven (10 kap. 13 skollagen). - Det i de individuella utvecklingsplanerna framgår vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt (10 kap. 13 skollagen). Omfattning och resurstillgång Eleverna erbjuds inte den utbildning i den omfattning de har rätt till. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med omfattning och resurstillgång. I detta ingår att: -Den totala undervisningstiden för varje elev uppgår till minst timmar och följer de bestämmelser om fördelning av undervisningstiden som gäller för skolenheten (10 kap. 5 skollagen).

5 4 (8) Skäl för beslut Föreläggande: Bedömningsområde: Trygghet och studiero Bedömning: Det finns inte för skolenheten en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. Motivering: Huvudmannen är enligt skollagen skyldig att se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Djupdalsskolan har en plan mot kränkande behandling för läsåret 2011/12. Vid Skolinspektionens dokumentgranskning av planen konstateras att det i den saknas en redogörelse för hur tidigare års åtgärder har genomförts och vilka åtgärder som ska genomföras, eller påbörjas, under 2011/12. I planen saknas det rutiner med en tydlig ansvarsfördelning för akuta åtgärder vid situationer av kränkande behandling, för uppföljande insatser samt för hur händelser och åtgärder ska dokumenteras. Sammanfattningsvis visar utredningen att skolans plan mot kränkande behandling saknar ett flertal av de uppgifter som ska ingå i en sådan plan. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristen. Författning: 6 kap. 8 skollagen Bedömningsområde: Särskilt stöd Bedömning: Åtgärdsprogrammen anger inte vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Motivering: Enligt skollagen ska åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.

6 5 (8) Vid Skolinspektionens dokumentgranskning av åtgärdsprogram framgår att det i dem redovisas elevens behov av särskilt stöd men uppgifter om lång- och kortsiktiga mål kan vara vagt beskrivna. Vidare noteras att det framgår när de angivna åtgärderna ska följas upp och utvärderas, däremot inte hur det ska göras. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i de åtgärdsprogram som utarbetas i skolan. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning: 3 kap. 9 skollagen Bedömningsområde: Bedömning och betygssättning Bedömning: Eleven och elevens vårdnadshavare informeras inte fortlöpande om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Motivering: Enligt skollagen ska lärare, elev och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtal samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Läraren ska i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens utveckling i de ämnen som eleven får undervisning i och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Vid Skolinspektionens dokumentgranskning konstateras att det finns dokument som benämns kartläggning inför utvecklingssamtal. I dem ingår det skriftliga omdömen i de ämnen som eleven får undervisning i. Omdömena relaterar inte alltid till kunskapskraven i respektive ämne, istället kan det noteras att eleven presterar bra. I naturorienterande och samhällsorienterande ämnen ges ämnesövergripande skriftliga omdömen i grundskolan. I en kompletterande individuell utvecklingsplan sammanfattas sedan vilka insatser som ska vidtas framöver. Sammanfattningsvis visar utredningen att det i de individuella utvecklingsplanerna inte alltid ingår skriftliga, nyanserade omdömen som relaterar till kunskapskraven i respektive ämne. Vidare ges ett samlat omdöme i samhälls- respektive naturorienterande ämnen i grundskolan, trots att sådana omdömen ska ges i förhållande till kunskapskraven i respektive ämne. Skälet till detta är att det centrala innehållet och kunskapskraven i dessa ämnen skiljer sig åt från årskurs 4. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna.

7 6 (8) Författning: 10 kap. 13 skollagen Bedömningsområde: Omfattning och resurstillgång Bedömning: Eleverna erbjuds inte en utbildning i den omfattning de har rätt till. Motivering: Enligt skollagen ska den totala undervisningstiden för varje elev vara minst 6665 timmar. Ytterligare bestämmelser om fördelningen av undervisningen (timplan) finns i bilaga till skollagen. Djupdalsskolan har en timplan för 2011/12 som omfattar olika ämnen. Det framgår inte av timplanen hur undervisningen i varje ämne är fördelad mellan olika årskurser och om den totala undervisningstiden uppgår till minst 6665 timmar. Enligt rektorn är timplanen oklar i dessa delar, men rektorn är säker på att eleverna får den garanterade undervisningstid de har rätt till. Sammanfattningsvis visar utredningen att det inte framgår av skolans timplan om eleverna får den garanterade undervisningstid de har rätt till i olika ämnen. Verksamheten uppfyller inte författningarnas krav i denna del och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning: 10 kap. 5 skollagen

8 7 (8) Bakgrund Måluppfyllelse Kunskapsresultat Rektorn beskriver att den samlade bedömningen är att kunskapsresultaten, i såväl grundskolan som grundsärskolan, utvecklas positivt. Enligt rektorn var det 2011 ungefär 75 procent av grundskoleeleverna som nådde de nationella målen i alla ämnen. När det gäller meritvärdet i grundskolans årkurs 9 har det ökat under senare år; meritvärdet var 80 poäng 2009, 99 poäng 2010 och 138 poäng Enligt rektorn övergår ungefär 75 procent av eleverna till ett nationellt gymnasieprogram efter grundskolan. Rektorn medverkar i de genomgångar som görs varje månad av alla elevers kunskapsutveckling i olika ämnen. Med hänsyn till att det är få elever i grundskolan och grundsärskolan (13 respektive fyra elever) redovisas här inte några ytterligare uppgifter om kunskapsresultaten. Resultat av värdegrundsarbetet Rektorn beskriver resultaten från skolans värdegrundsarbete som goda. I de fall det förekommer kränkande behandling vidtar skolan åtgärder direkt. Det finns alltid minst en vuxen i elevernas närhet, vilket ger mycket goda möjligheter att förebygga och förhindra kränkningar. Skolan genomför årligen en enkätundersökning bland eleverna för att ta del av elevernas syn på om lärandemiljön är trygg och om värdegrundsarbetet bedrivs på ett bra sätt. Enligt rektorn visar resultaten av dessa undersökningar att värdegrundsarbetet fungerar väl. Skolinspektionen genomförde inför tillsynen en enkätundersökning som riktades till elever i årskurserna 5 och 9, personal och föräldrar. På grund av för få svarande kan det inte redovisas några enkätresultat. Beskrivning av Djupdalsskolan, RH-enhet, I Djupdalsskolans verksamhet ingår grundskola och grundsärskola för årskurserna 4-9. Skolan är en så kallad RH-enhet för gravt rörelsehindrade elever som ibland även har tilläggshandikapp. Vårterminen 2012 är det 13 elever i grundskolan och fyra elever i grundsärskolan, dvs. totalt 17 elever. Det finns tre åldersblandade klasser. I skolan arbetar lärare, specialpedagog och behandlingsassistenter. Det finns även några personliga assistenter för elever som har beviljats detta med stöd av

9 8 (8) LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Assistenterna arbetar med att ge eleverna olika former av stöd i sociala situationer, men de har inte ansvar för planering och genomförande av undervisningen. Lärare och assistenterna ingår i ett gemensamt arbetslag. Verksamheten leds av en rektor som även är rektor i Tal- och Språkcentrum/Brageskolan och Sollentuna International School (SIS). Det finns en väl utvecklad samverkan mellan personalen i de tre skolorna. Skolorna tar emot elever från hela Stockholms län. Djupdalsskolan är lokalmässigt integrerad i samma skolbyggnad som Sollentuna International School. Lokalerna är ändamålsenliga och väl anpassade för rörelsehindrade elever. I skolan finns det även några rum som används av Landstingets Habiliteringsverksamhet, där eleverna i Djupdalsskolan har tillgång till bland annat sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, kurator och psykolog. På Skolinspektionens vägnar Håkan Eilard Enhetschef Anna Löfström Undervisningsråd Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

10 Skolinspektionen Bilaga 1 1 (2) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens förskoleverksamhet och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning. För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med

11 Skolinspektionen Bilaga 1 2 (2) anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (

12 Skolinspektionen Bilaga 2 3 (12)