Beslut för grundskola

Transkript

1 Sollentuna kommun Rektorn vid Sollentuna International School Beslut för grundskola efter tillsyn av Sollentuna International School i Sollentuna kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 1 (11) Tillsyn av Sollentuna International School Skolinspektionen genomför tillsyn i Sollentuna under våren och hösten Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Sollentuna International School besöktes av Skolinspektionen den 18 april Helhetsbedömning Sollentuna International School bedöms som helhet vara en väl fungerande skola i förhållande till de områden som har granskats. Rektorn ser till att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete där det ingår uppföljning och utvärdering av skolans resultat. Utifrån detta vidtas det insatser för att vidareutveckla verksamheten och nå en ökad måluppfyllelse. Rektorn bedöms vara en tydlig pedagogisk ledare med goda kunskaper angående det inre arbetet i skolan. Personalen samverkar kontinuerligt och det bedrivs ett arbete som syftar till en tydlig samsyn i pedagogiska frågor. Undervisningen utformas och anpassas utifrån elevernas behov och förutsättningar och det upprättas individuella utvecklingsplaner i samband med utvecklingssamtal. Det finns rutiner för att vid behov utarbeta åtgärdsprogram och se till att elever får det särskilda stöd de behöver. De individuella utvecklingsplanerna och åtgärdsprogrammen behöver dock utvecklas. Eleverna informeras om målen i läroplanen och kunskapskraven i olika ämnen och har möjligheter att påverka arbetsformer, arbetssätt och innehåll i undervisningen. Regelbundna analyser av skolans resultat tillsammans med lärarna genomförs som en utgångspunkt för att utveckla utbildningen mot en högre måluppfyllelse och lust att lära för samtliga elever. I de lägre åldrarna når de allra flesta eleverna kravnivån i de flesta ämnen. I årskurs 9 har det under senare år skett en ökning av antalet elever som når kunskapskraven i alla ämnen och meritvärdet har kontinuerligt ökat. Det bedrivs kontinuerligt ett värdegrundsarbete. Vid Skolinspektionens intervjuer med personal och elever beskrivs lärandemiljön som trygg och att den ger eleverna studiero. Skolan har en plan mot kränkande behandling men den behöver förbättras.

3 2 (11) Den engelskspråkiga undervisningen bedrivs inte enligt författningarna och skolan behöver därför ansöka om att få bedriva denna undervisning samt upprätta en timplan som omfattar samtliga ämnen. Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på ett antal områden som huvudmannen måste åtgärda för att förbättra elevernas måluppfyllelse och uppfylla författningarnas krav.

4 3 (11) Beslut Föreläggande De beskrivna bristerna som Skolinspektionen konstaterat vid tillsynen av Sollentuna International School i Sollentuna kommun måste åtgärdas för att huvudmannen ska uppfylla författningarnas krav och eleverna därmed ska få den utbildning de har rätt till. En utförligare redogörelse av konstaterade brister finns nedan under rubriken Skäl för beslut. Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Sollentuna kommun att senast avhjälpa påtalade brister genom att vidta nedanstående åtgärder. De vidtagna åtgärderna ska samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Trygghet och studiero Det finns inte för skolenheten en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med trygghet och studiero. I detta ingår att: Det för skolenheten finns en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp (6 kap. 8 skollagen). Särskilt stöd Åtgärdsprogrammen anger inte vilka elevens behov är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med särskilt stöd. I detta ingår att: Rektorn ser till att åtgärdsprogrammen anger vilka behov är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas (3 kap. 9 skollagen). Åtgärdsprogrammen följs upp och insatserna utvärderas löpande (3 kap. 9 skollagen).

5 4 (11) Bedömning och betygssättning Eleven och elevens vårdnadshavare informeras inte fortlöpande om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med bedömning och betygssättning. I detta ingår att: De skriftliga omdömena i de individuella utvecklingsplanerna avser elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven (10 kap. 13 skollagen). Det i de individuella utvecklingsplanerna framgår vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt (10 kap. 13 skollagen). Omfattning och resurstillgång Eleverna erbjuds inte utbildning i den omfattning de har rätt till. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med omfattning och resurstillgång. I detta ingår att: Huvudmannen anmäler respektive ansöker om att få bedriva engelskspråkig undervisning (9 kap. 14, skolförordningen). Huvudmannen upprättar en gällande timplan (10 kap. 5 skollagen, bilaga 1. 9 kap. 9 skolförordningen).

6 5 (11) Skäl för beslut Föreläggande: Bedömningsområde: Trygghet och studiero Bedömning: Det finns inte för skolenheten en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. Motivering: Huvudmannen är enligt skollagen skyldig att se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Sollentuna International School har en likabehandlingsplan som även innefattar en plan mot kränkande behandling. Planen reviderades januari Det är i sig inget problem att ha en gemensam plan för arbetet mot kränkning och diskriminering. Det är dock viktigt att det tydligt framgår vad som omfattas av planen. I skolans plan blandas likabehandling och kränkande behandling och mobbning på ett sätt som gör det oklart om de åtgärder som är beskrivna i planen är åtgärder för att förebygga kränkande behandling eller för att främja likabehandling. I planen finns uppgifter från olika enkäter som skolan har genomfört (Olweusenkäten, Pilen kundundersökning och skolkartläggning) samt resultat av svaren. En sammanställning av undersökningarna har gjorts som visar på områden i skolan där konflikter och kränkningar lättare sker. Vid Skolinspektionens granskning av planen konstateras att de åtgärder som beskrivs saknar koppling till de kartläggningar som har genomförts. Det saknas även en redogörelse för hur föregående års planerade åtgärder har genomförts. Sammanfattningsvis visar utredningen att skolans plan mot kränkande behandling saknar ett flertal av de uppgifter som ska ingå i en sådan plan. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 6 kap. 8 skollagen

7 6 (11) Bedömningsområde: Särskilt stöd Bedömning: Åtgärdsprogrammen anger inte vilka elevens behov är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp. Motivering: Av skollagen framgår att åtgärdsprogram ska utarbetas för elev som ska ges särskilt stöd. Av åtgärdsprogrammen ska det framgå vilka elevens behov är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Skolinspektionen har tagit del av åtgärdsprogram som utarbetats i Sollentuna International School under höstterminen 2011 och vårterminen 2012 och kan konstatera att de varierar i kvalitet. Det finns långsiktiga mål men inga mål på kort sikt. Det är inte heller alltid tydligt hur elevens behov och uppsatta mål är kopplade till de nationella målen och kunskapskraven. Det framgår när åtgärderna ska följas upp och utvärderas men det saknas uppgifter om hur det ska göras. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i de åtgärdsprogram som utarbetas på skolan. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning: 3 kap. 9 skollagen Bedömningsområde: Bedömning och betygssättning Bedömning: Eleven och elevens vårdnadshavare informeras inte fortlöpande om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Motivering: Enligt skollagen ska lärare, elev och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtal samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Läraren ska i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens utveckling i de ämnen som eleven får undervisning i och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Vid Skolinspektionens granskning av individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen konstateras att de varierar i kvalitet. De skriftliga omdömena relaterar inte alltid till de kunskapskrav som finns i respektive ämne. I

8 7 (11) samhälls- respektive naturorienterande ämnen ges det ämnesövergripande omdömen såväl i de tidigare som i de senare årskurserna. Vidare framgår det inte alltid i dessa planer vilka insatser som skolan ska vidta för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. Sammanfattningsvis visar utredningen att det i de individuella utvecklingsplanerna inte alltid finns skriftliga, nyanserade omdömen som relaterar till kunskapskraven i respektive ämne. Ett samlat omdöme ges i samhälls- respektive naturorienterande ämnen, trots att sådana omdömen från årskurs 4 ska ges i förhållande till kunskapskraven i respektive ämne. Skälet till detta är att det centrala innehållet och kunskapskraven i dessa ämnen skiljer sig åt från och med årskurs 4. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning: 10 kap. 13 skollagen Bedömningsområde: Omfattning och resurstillgång Bedömning: Eleverna erbjuds inte utbildning i den omfattning de har rätt till. Motivering: Enligt skolförordningen får huvuddelen av undervisningen anordnas på engelska för elever som vistas i Sverige under en begränsad tid och har tillräckliga kunskaper i engelska för att kunna delta i undervisningen. En huvudman som anordnar sådan undervisning ska anmäla detta till Statens skolinspektion. Skolinspektionen får efter ansökan besluta att en huvudman även får anordna delar av undervisningen på engelska för andra elever än de som vistas i Sverige under en begränsad tid om undervisningens innehåll och utformning säkerställer att eleverna får tillräckliga kunskaper i svenska för att nå kunskapskraven i samtliga ämnen, de lärare som undervisar på engelska uppfyller kraven enligt 2 kap. 13, 15, eller 17 skollagen, och utbildningen håller god kvalitet. Under den sammanlagda tid som en elev får engelskspråkig undervisning får högst hälften av undervisningen ges på engelska. Den totala undervisningstiden för varje elev ska vara minst timmar fördelat enligt de riktlinjer som finns för tillämpning av timplanen. Vid Sollentuna International School går dels elever som vistas i Sverige under begränsad tid, dels elever som är permanent bosatta i Sverige. Enligt uppgift från rektorn sker all undervisning i förskoleklass och årskurserna 1-5 på

9 8 (11) svenska med en pålagd kurs i engelska. Från och med årskurs 6 går undervisningen i allt större utsträckning över till engelska för att sedan i årskurserna 8-9 i princip helt bedrivas på engelska. Trots att skolan bedriver engelskspråkig undervisning har Skolinspektionen inte fått in någon anmälan eller ansökan om sådan undervisning. Rektorn uppger att hon fått meddelat från kommunen att ansökan ska ha gjorts, men inte själv sett den eller resultat av den. Hon uppger även att det är oklart huruvida skolan tidigare varit en del av försöksverksamheten med undervisning på engelska. Skolinspektionen har varit i kontakt med Skolverket som uppger att Sollentuna kommun inte har anmält deltagande i försöksverksamheten. Rektorn uppger att skolan har skolans val. I skolans timplan finns dock inga timmar angivet för skolans val. Det saknas även timmar för elevens val. Sammanfattningsvis framgår av utredningen att Sollentuna kommun inte anmält eller ansökt till Skolinspektionen om att bedriva undervisning på engelska samt inte heller tidigare varit en del av försöksverksamheten med undervisning på engelska. Vidare framgår att den sammanlagda tid under vilken undervisningen i årskurs 8-9 bedrivs på engelska överstiger hälften för samtliga elever. Skolans timplan redovisar inte heller elevens val och skolans val. Verksamheten uppfyller härmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning: 10 kap. 5 skollagen, bilaga 1, 9 kap. 9, 14, skolförordningen

10 9 (11) Bakgrund Måluppfyllelse Kunskapsresultat Enligt den nationella statistiken för år 2011 var det 87 procent av eleverna i årskurs 3 som nådde målen i de nationella proven i svenska som andraspråk, vilket kan jämföras med 71 procent år Ytterst få elever gjorde de nationella proven i svenska. I matematik var 89 procent av eleverna som nådde målen i dessa prov år 2011 vilket är någon försämring i jämförelse med år 2010 då 96 procent av eleverna nådde kravnivån. Enligt rektorn bedömdes alla elever i årskurs 5 år 2011 nå de nationella målen i ämnena bild, slöjd och teknik. I övriga ämnen, förutom idrott och hälsa, var det nästan alla som nådde målen. I jämförelse med år 2010 har andelen elever som nått kravnivån i matematik ökat men antalet elever som nått kravnivån i svenska som andra språk har minskat. I ämnet idrott och hälsa har bara hälften av eleverna klarat simkunnighetskravet vårterminen 2011 trots olika åtgärder från skolans sida. Resultaten på de nationella proven för årskurs 5 år 2010 visar att 100 procent av eleverna nådde kravnivån i engelska, 84 procent i matematik och 82 procent i svenska som andra språk. Några få elever gjorde de nationella proven i svenska. Under år 2011 genomfördes inte de nationella proven i årskurs 5. Andelen elever i årskurs 9 som nått de nationella målen i samtliga ämnen har ökat de senaste tre åren. År 2009 var det 55,8 procent, år ,0 procent och år ,7 procent. Störst är ökningen bland pojkarna. Andelen elever som har nått behörighet till de nationella programmen i gymnasieskolan har också ökat, från 69,8 procent år 2009 till 93,9 procent år Det genomsnittliga meritvärdet i årkurs 9 var 212,2 poäng år 2009, 224,4 poäng år 2010 och 237,8 poäng år En tredjedel av skolans elever i årskurs 9 har fått ett högre slutbetyg i matematik än vad de hade erhållit på det nationella provet. Skolans rektor och berörda lärare är medvetna om situationen och har analyserat förhållandet för att få en bättre överensstämmelse till nästa år.

11 10 (11) Resultat av värdegrundsarbetet Rektorn och skolans personal beskriver att relationerna mellan elever och vuxna är mycket bra och att detsamma gäller elevernas relationer sinsemellan. Elever uppger i intervju att de upplever skolmiljön som trygg och trivsam men att det kan förekomma kränkningar mellan elever. I skolans egna enkäter som genomförts under året framkommer att det finns elever som upplever att de utsatts för kränkande behandling och att det finns platser på skolan som känns otrygga. Liknande resultat får Skolinspektionen i den elevenkät som genomförts inför tillsynen i årskurs 5 och 9. Enligt rektorn förekommer det några fall av kränkningar per år men dessa utreds omgående och en handlingsplan med vilka åtgärder som ska vidtas upprättas utifrån skolans åtgärdstrappa. Beskrivning av Sollentuna International School Skolans verksamhet omfattar förskoleklass och grundskola årskurs 1-9 samt fritidshem. Vid tillsynsbesöket i april 2012 har skolan 265 elever fördelade på en förskoleklass och nio klasser i grundskolan i årskurserna 1-9. I grundskolan är klasserna åldershomogena. Skolan har en internationell engelskspråkig profil i årskurserna 6-9. Större delen av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Flertalet av eleverna är folkbokförda i andra kommuner än Sollentuna. Den pedagogiska personalen är indelad i tre arbetslag; ett för årskurserna förskoleklass och årskurserna 1-3, ett för årskurserna 4-6 och ett för årskurserna 7-9. I varje arbetslag finns det en arbetslagledare. Flera av personalen har engelska som modersmål. På skolan finns även fritidshemsverksamhet med engelskspråkig personal.

12 11 (11) Verksamheten leds av en rektor som även ansvarar för Språkförskolan, Djupdalsskolan och Tal och Språkcentrum/Brageskolan. Djupdalsskolan och en av Brageskolans högstadieklasser är lokalintegrerad i Sollentuna International School s byggnad. Det finns en väl utvecklad samverkan mellan personalen i dessa tre skolenheter. Skolans ledningsgrupp består av rektorn, en biträdande rektor och arbetslagledarna i grundskolan. I ärendets slutliga handläggning har utredaren Lena Rostock och avdelningsjuristen Ingrid Brännare deltagit. På Skolinspektionens vägnar Håkan Eilard Enhetschef Kristina Dhenstrand Utredare Bilagor: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

13 Skolinspektionen Bilaga 1 1 (2) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens förskoleverksamhet och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning. För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med

14 Skolinspektionen Bilaga 1 2 (2) anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (