Beslut för grundskola

Transkript

1 Beslut Sollentuna kommun Rektorn vid Utbildning Silverdals grundskola Beslut för grundskola efter tillsyn av Utbildning Silverdals grundskola i Sollentuna kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 2 (11) Tillsyn i Utbildning Silverdals grundskola Skolinspektionen genomför tillsyn i Sollentuna kommun under våren/hösten Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Utbildning Silverdals grundskola besöktes av Skolinspektionen den 25 och 26 oktober Fakta om skolan Utbildning Silverdal är en grundskoleverksamhet som omfattar förskola, förskoleklass, årskurs 1-9 samt fritidshem. På skolan finns särskilda undervisningsgrupper för elever i årskurs 4-9 med Aspergers syndrom. I skolans lokaler bedrivs även en separat gymnasieverksamhet för elever med Aspergers syndrom inom det samhällsvetenskapliga och det naturvetenskapliga programmet. Denna gymnasieverksamhet behandlas inte i detta beslut. Utbildning Silverdal leds av en rektor som har det övergripande ansvaret både för grundskoleverksamheten och för gymnasieverksamheten. Skolan har även tre biträdande rektorer, varav en ansvarar för förskola och fritidshem, en för förskoleklass och årskurs 1-9 samt en för eleverna i de särskilda undervisningsgrupperna årskurs 4-9 och eleverna i gymnasieverksamheten. Verksamheten är uppdelad i arbetslag som leds av arbetslagsledare. Vid Skolinspektionens tillsynsbesök i oktober 2012 fanns det totalt 440 barn och elever på grundskolan, varav 30 elever i de särskilda undervisningsgrupperna för årskurs 4-9. Kunskapsresultat Resultaten för årskurs 3 läsåret 2011/12 visar på 85,7 till 100 procent måluppfyllelse på delproven i matematik och 91,9 till 100 procent måluppfyllelse på delproven i svenska/svenska som andraspråk. Resultaten för årskurs 6 läsåret 2011/12 visar på 62,7 till 76,5 procent måluppfyllelse på delproven i engelska, 62,7 till 78,4 på delproven i matematik och 60,8 till 80,8 procent på delproven i svenska. Resultaten för de elever som går i de särskilda undervisningsgrupperna årskurs 6 läsåret 2011/12 visar på 60 till 80 procent måluppfyllelse på delproven i engelska, 80 till 100 procent måluppfyllelse på delproven i matematik och 80 till 100 procent måluppfyllelse på delproven i svenska.

3 3 (11) Resultaten för årskurs 9 läsåret 2011/12 visar på 92,3 till 96,2 procent måluppfyllelse på delproven i engelska, 96,2 procent i matematik, 92,3 procent i biologi, fysik och kemi, och 92,3 till 100 procent i svenska. Resultaten för de elever som går i de särskilda undervisningsgrupperna årskurs 9 läsåret 2011/12 visar på 83,3 till 100 procent måluppfyllelse på delproven i engelska, 83,3 procent i matematik, 66,7 procent i biologi, fysik och kemi och 100 procent i svenska. I årskurs 9 var det 84,6 procent av eleverna som uppnådde målen i alla ämnen jämfört med 86,7 procent läsåret 2010/11 och det genomsnittliga meritvärdet för slutbetygen i årskurs 9 sjönk från 241,4 läsår 2010/11 till 230,4 läsår 2011/12. Helhetsbedömning Skolinspektionens samlade bedömning är att grundskoleverksamheten i Utbildning Silverdal har vissa centrala områden som måste förbättras. Ett av de områden som måste förbättras är det systematiska kvalitetsarbete som ska bedrivas på skolan. En grundläggande del i det systematiska kvalitetsarbetet är att skolan sammanställer elevernas kunskapsresultat. En sådan sammanställning finns för de flesta årskurser på skolan och för de särskilda undervisningsgrupperna i årskurs 6 och 9. Det saknas dock en sammanställning av kunskapsresultaten för eleverna i samtliga särskilda undervisningsgrupper. En sådan sammanställning är av betydelse för att ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbetetsarbete, som är inriktat mot de nationella målen, ska kunna bedrivas. Analysen och uppföljningen av en sådan sammanställning ska även fungera som ett stöd för det pedagogiska utvecklingsarbetet. Skolan måste vidare se till att den utbildning som bedrivs är systematiskt inriktad på målen i läroplanen och övriga författningsbestämmelser. Skolan har regelbundna utvecklingssamtal och upprättar individuella utvecklingsplaner för eleverna. De individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen tagit del av uppvisar dock ett antal brister. Det finns även brister i skolans arbete kring särskilt stöd och i skolans åtgärdsprogram. Mot bakgrund av detta pekar Skolinspektionen i denna tillsyn på ett antal områden som huvudmannen måste åtgärda för att förbättra elevernas måluppfyllelse och uppfylla författningarnas krav.

4 4 (11) Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Sollentuna kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 18 mars 2013 redovisas för Skolinspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Sollentuna kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Undervisning och lärande. - Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet. - Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet med att nå utbildningsmålen och för att ge överblick och sammanhang. Motivering Enligt läroplanen ska lärarna organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Av den intervju som Skolinspektionen har haft med skolans rektor samt två av de biträdande rektorerna framgår att man på skolan har ambitionen att arbeta tematiskt och ämnesövergripande i samtliga årskurser. I förskoleklassen och upp till årskurs 4 arbetar man mer tematiskt och i årskurs 5-9 mer ämnesövergripande. Enligt den biträdande rektor som ansvarar för årskurserna 1-9 har man regelbundna möten där man diskuterar tematiska och ämnesövergripande inslag i undervisningen. Biträdande rektor framhåller dock att det är svårare att få dessa inslag i undervisningen att fungera i praktiken och att detta säkerligen går att förbättra. Av Skolinspektionens intervju med pedagogisk personal på skolan framgår att man i förskoleklassen jobbar mycket med temaarbeten. I årskurs 1-9 försöker man jobba med läsårsteman. Flera av lärarna upplever dock att den nya läroplanen stressar fram detta arbetssätt och att det är svårt att rent praktiskt få det att fungera. Enligt lärarna beror detta delvis på att de i stor utsträckning är schemastyrda i sitt arbete, men även att skolan den senaste tiden har fått ett stort antal nya elever. Detta ökade elevantal har även inneburit ett ökat antal lärare och vilket, enligt lärarna, leder till att det tar tid innan man blir sam-

5 5 (11) stämmiga och når ett gott resultat i de moment som ställer krav på samarbete. Detta har bland annat även fått som konsekvens att det i stor utsträckning saknas samarbete mellan årskurs 4-6, då dessa årskurser är de som tagit emot flest elever. Skolinspektionens samlade bedömning är att man på skolan visserligen i viss utsträckning samordnar undervisningen i olika ämnesområden så att eleverna får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Det framgår dock av både intervjuer med skolans rektor, biträdande rektorer och med pedagogisk personal att det varierar hur pass väl detta fungerar i de olika årskurserna. Även i de årskurser man planerat in samordnade ämnesområden och ämnesövergripande inslag, upplever lärarna att det faktiska arbetet är svårt att få till i praktiken. Skolinspektionen bedömer utifrån dessa uppgifter att det finns brister i det arbete som ska bedrivas i syfte att tillgodose att alla barn och elever får en undervisning som innehåller inslag av ämnesövergripande arbete. Enligt läroplanen ska lärarna samverka med varandra i arbetet för att nå utbildningsmålen. Av Skolinspektionens intervju med pedagogisk personal framgår att det saknas samarbete från årskurs 4-6 och att detta är något lärarna efterlyser. Lärarna upplever att arbetslagen är för stora och att det utökade elevantalet och det ökade antalet lärare har gjort att samverkan lärare emellan och mellan de olika arbetslagen har blivit lidande. Sammanfattningsvis visar utredningen att det på skolan finns brister i hur undervisningen organiseras och genomförs för att tillförsäkra att alla elever får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Det finns även brister i lärarnas samverkan med varandra i arbetet för att nå utbildningsmålen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning Lgr Övergripande mål och riktlinjer, Kunskaper, riktlinjer / Lpo Mål och riktlinjer, Kunskaper, riktlinjer Särskilt stöd Bedömning Sollentuna kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd. - Se till att rektor säkerställer att beslut fattas om åtgärdsprogram och att åtgärdsprogrammen anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.

6 6 (11) Motivering Enligt skollagen ska rektor se till att beslut fattas om åtgärdsprogram och att åtgärdsprogrammen anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Av skollagen framgår det vidare att ett beslut om åtgärdsprogram får innebära att särskilt stöd ges i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) om det finns särskilda skäl. Beslut ska fattas av rektorn i samband med beslut om åtgärdsprogram. På skolan finns det särskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom i årskurs 4-9. Enligt rektorn har kommunen valt att organisera det så, att det är rektor för Utbildning Silverdal som ansvarar för samtliga elever i dessa särskilda undervisningsgrupper. Rektorn för Utbildning Silverdal har i sin tur överlåtit delar av detta ansvar på en biträdande rektor. Av intervju med biträdande rektor framgår det att man ser på de särskilda undervisningsgrupperna som en egen verksamhet. Av de 30 elever på skolan som går i de särskilda undervisningsgrupperna är det nio elever som har upprättade åtgärdsprogram. Enligt biträdande rektor upprättas ett åtgärdsprogram när eleven behöver mer individuellt stöd än normalläget. Vid Skolinspektionens intervju med rektor och lärare samt elevhälsan framgår det att de är medvetna om att en placering i en särskild undervisningsgrupp kontinuerligt ska omprövas, men att detta inte görs. Anledningen är att man ser de särskilda undervisningsgrupperna som en egen verksamhet dit eleverna, på grund av sina behov och förutsättningar, oftast söker sig för att gå hela sin skolgång. Ett beslut om särskild undervisningsgrupp är en form av särskilt stöd, som i likhet med andra former av särskilt stöd kontinuerligt ska följas upp och utvärderas. Målet med stödet ska vara att eleven kan återvända till sin ordinarie klass. Oavsett hur kommunen har organiserat hur beslut om antagning till de särskilda undervisningsgrupperna fattas, åligger det rektor på skolan att regelbundet följa upp och utvärdera om placeringen i den särskilda undervisningsgruppen ger önskade effekter. Av utredningen framgår att det på skolan inte sker någon sådan regelbunden uppföljning och utvärdering. Då endast nio av de 30 elever som går i de särskilda undervisningsgrupperna har ett upprättat åtgärdsprogram, trots att detta utgör en förutsättning för denna form av särskilt stöd, finner Skolinspektionen att rektor brister i sitt ansvar att se till att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp har sin grund i ett åtgärdsprogram och att denna form av särskilt stöd regelbundet följs upp och utvärderas. Skolinspektionen har tagit del av några av skolans åtgärdsprogram. Vid granskning av dessa konstaterar Skolinspektionen att det tydligt framgår vilka elevens behov är samt hur de ska tillgodoses. Vad som dock inte framgår i åt-

7 7 (11) gärdsprogrammet är hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Det som framgår av åtgärdsprogrammet är istället vem som i efterhand har gjort vad och vilka åtgärder som vidtagits. För att både eleven, vårdnadshavaren och ansvarig personal på skolan ska få en tydlig bild av om syftet med de åtgärder som planeras i åtgärdsprogrammet har uppnåtts, är det viktigt att det tydligt framgår redan vid upprättandet hur man har tänkt sig formerna för uppföljning och utvärdering av de åtgärder som beslutats. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i det ansvar som åligger rektor att säkerställa att det i samband med att ett beslut om att en elev ska gå i en särskild undervisningsgrupp fattas, även upprättas ett åtgärdsprogram beträffande denna åtgärd och att åtgärden sedan regelbundet följs upp och utvärderas. Det finns även brister i den del av skolans åtgärdsprogram som ska beskriva hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 3 kap skollagen, 5 kap. 4 skolförordningen Bedömning och betygssättning Bedömning Sollentuna kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Bedömning och betygssättning. - Se till att de skriftliga omdömena i de individuella utvecklingsplanerna avser elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven. - Se till att det i de individuella utvecklingsplanerna framgår vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. Motivering Enligt skollagen ska läraren vid utvecklingssamtal i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i. Det ska också sammanfattas vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Enligt skollagen ska det även av de individuella utvecklingsplanerna framgå vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt.

8 8 (11) Skolinspektionen har granskat några av skolans individuella utvecklingsplaner. De skriftliga omdömena i dessa avser i flera fall inte tydligt elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de olika ämnena. Omdömena beskriver i flera fall endast vad eleven jobbat med i ämnet och om eleven riskerar att inte uppnå kunskapskraven, är på väg att motsvara kunskapskraven eller är på väg att överträffa kunskapskraven. Det saknas en beskrivning av hur elevens kunskapsutveckling har sett ut med utgångspunkt i de aktuella kunskapskraven. Av den dokumentgranskning som skolinspektionen har gjort av de individuella utvecklingsplanerna framgår det att det inte tydligt framgår av dessa vilka insatser som behövs för att eleven dels ska nå kunskapskraven men även vilka insatser som behövs för att i övrigt utvecklas så långt som möjligt. De insatser som redogörs för i de individuella utvecklingsplanerna är i de flesta fall alldeles för generellt beskrivna. Det kan till exempel stå att du ska utveckla din förmåga att prata och skriva eller du ansvarar för att ta hem boken och träna. De insatser som redogörs för har ett övervägande fokus på vad eleven ska göra och de insatser som skolan ska stå för har en generell beskrivning. Som ett exempel kan nämnas en insats som beskrivs som att Du utför, ämnesansvarig lärare påpekar och påminner. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i de individuella utvecklingsplanerna. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 3 kap. 4, 9 kap. 11, 10 kap. 12 och 13 skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Sollentuna kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. - Se till att rektorn ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Motivering Enligt skollagen ansvarar rektorn för att det genomförs ett systematiskt kvalitetsarbete vid enheten. I det systematiska kvalitetsarbetet ska det ingå planering, uppföljning och utveckling av utbildningen.

9 9 (11) Av Skolinspektionens dokumentgranskning och av intervjuer med skolans rektor, biträdande rektorer samt pedagogisk personal på skolan framgår det att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på skolan. I detta arbete saknas det dock en sammanställning av kunskapsresultaten för samtliga elever som går i de särskilda undervisningsgrupperna för elever med Aspergers syndrom. Även om dessa särskilda undervisningsgrupper är en del av grundskoleverksamheten, kan man i detta sammanhang inte bortse ifrån att man på skolan ser på dessa elevgrupper som en egen verksamhet avgränsade från övriga grundskolan. Med utgångspunkt i hur skolan arbetar med dessa särskilda undervisningsgrupper, är en sammanställning av kunskapsresultaten både på övergripande nivå och på individnivå en väsentlig del av ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete. På skolan saknas det en sammanställning av kunskapsresultaten för samtliga elever som går i de särskilda undervisningsgrupperna och därmed saknas det ett viktigt underlag för att man ska kunna planera, följa upp och utveckla utbildningen på skolan och i synnerhet för de särskilda undervisningsgrupperna. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i skolans systematiska kvalitetsarbete. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 4 kap. 4, 5 skollagen På Skolinspektionens vägnar Håkan Eilard Enhetschef Andreas Mehnert Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

10 Skolinspektionen Bilaga (11) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens förskoleverksamhet och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning.

11 Skolinspektionen Bilaga (11) För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (