Beslut efter kvalitetsgranskning

Transkript

1 rn B %N. Skolinspektionen Beslut Huvudman kommunaupplands-bro se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans värdegrundsarbete vid Norrboda förskola i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen Box Stockholm

2 Beslut 1 (4) Inledning Skolinspektionen genomför under våren 2017 en kvalitetsgranskning av förskolors värdegrundsarbete. Inom ramen för denna kvalitetsgranskning granskas 15 förskolor med såväl enskilda som kommunala huvudmän. Norrboda förskola med Upplands-Bro kommun som huvudman ingår i urvalet för denna granskning. De övergripande frågeställningar som ska besvaras inom granskningen är: 1. Hur görs barnen delaktiga och ges inflytande i förskolans dagliga verksamhet och undervisning? 2. På vilka sätt genomsyrar värdegrundsarbetet förskolans dagliga verksamhet och undervisning? 3. Hur leder förskolechefen arbetet med värdegrundsuppdraget? Skolinspektionen besökte Norrboda förskola den maj Ansvariga inspektörer för granskningen har varit Lena Rostock och Johanna Davidsson. Under besöket genomförde inspektörerna observationer på avdelningen Älvorna blå. Vid besöket intervjuades förskolechefen, en förskollärare enskilt, hela arbetslaget på besökt avdelning samt personal från förskolans övriga avdelningar. Skolinspektionen har också tagit del av dokument från verksamheten. I detta beslut redovisar Skolinspektionen en sammanfattande bedömning av granskningens resultat och anger de utvecklingsområden som är aktuella för Norrboda förskola. En redovisning av underlaget för detta beslut anges i bilaga 1. För ytterligare information om Skolinspektionens kvalitetsgranskningar se Skolinspektionens webbplats granskning/kvalitetsgranskning/

3 Be3luit 2 (4) Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att personalen och förskolechefen har kunskap om värdegrundsuppdraget och omsätter detta uppdrag i verksamheten, dock inte fullt ut. Personalen tillämpar ett demokratiskt arbetssätt och skapar förutsättningar för barnen att vara delaktiga genom att låta dem påverka hur verksamheten genomförs. Det är en tillåtande atmosfär och de vuxna är inlyssnande, stödjer, bekräftar och bejakar barnens val av aktiviteter. Även de yngsta barnens intentioner tas tillvara. Vad gäller normer och värden bedömer Skolinspektionen att verksamheten i stort genomsyras av det etiska förhållningssätt som läroplanen anger. Personalen arbetar på olika sätt för att alla barn ska få kunskap om och förstå sina rättigheter och skyldigheter. Skolinspektionen bedömer att det i verksamheten finns förutsättningar för barnen att utveckla omsorg för och visa hänsyn till andra. Personalen på den observerade avdelningen har i flera avseenden ett gemensamt förhållningssätt och bemötande men saknar ett medvetet förhållningssätt när det gäller värdegrundsuppdraget. På förskolan som helhet saknas en gemensam syn på vilka normer och värden som gäller för samvaron. Vidare bedömer Skolinspektionen att kompetensutveckling erbjuds både enskilt och för all personal. Det finns avsatt tid till reflektion och uppföljning men den används sällan för att diskutera värdegrunden. Skolinspektionen bedömer därför att förskollärarna inte fullt ut ges förutsättningar att ta ansvar för värdegrundsuppdraget. Förskolechefen har ansvar för att ge personalen förutsättningar för arbetet med värdegrundsuppdragets samtliga delar genom reella möjligheter för reflektion, diskussion och dokumentation.

4 Pgeslui. 3 (4) Utvecklingsområden Skolinspektionen bedömer att utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden: Förskolechefen behöver se till att förskollärarna ges förutsättningar att fullt ut kunna ta det ansvar för värdegrundsarbetet som enligt läroplanen åligger dessa. I detta ingår att se till att värdegrundsuppdraget diskuteras i syfte att skapa en samsyn kring förhållningssätt och bemötande. Förskolechefen behöver tillsammans med personalen utveckla arbetet med värdegrunden. I detta ingår att fånga upp och ta tillvara konkreta situationer där normer och värden kan diskuteras med barnen. Uppföljning Upplands-Bro kommun ska senast den 3 januari 2018 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Av redovisningen ska framgå vilka åtgärder som genomförts och genomförs, effekterna av dessa samt en beskrivning av fortsatt utvecklingsarbete. Som stöd för redovisningen kan bifogade mall (bilaga 2) användas. Redogörelser skickas per post till Skolinspektionen, Box Stockholm, eller via e-post, till skolinspektionen.stockholm@skolinspektionen.se. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :6998) i de handlingar som sänds in.

5 Beslut 4 (4) I ärendets slutliga handläggning har utredare Mirzet Tursunovic och jurist Magnus Jonasson deltagit. På Skolinspektionens vägnar Gabriel Brandström Enhetschef, Lena Rosto Utredare/Föredragande

6 1 (7) Bakgrundsuppgifter om Norrboda förskola Norrboda förskola är belägen i Norra Kungsängen. Förskolan har sammanlagt 115 barn inskrivna på 6 avdelningar. Två avdelningar har barn i åldrarna 1-3 år, två avdelningar har barn i åldrarna 3-4 år, en avdelning har 4-åringar och en avdelning har 5-åringar. Avdelningen Älvorna blå där observationer genomförts har 22 barn i 5-årsåldern. På förskolan tjänstgör sammanlagt 19 personer varav 9 är legitimerade förskollärare. På Älvorna blå arbetar fyra personer varav två är förskollärare. En av avdelningens förskollärare innehar ett samordningsuppdrag för verksamheten på Norrboda. Förskolan leds av en förskolechef som utöver detta uppdrag ansvarar för ytterligare tre förskolor. Till sin hjälp har hon en biträdande förskolechef och en pedagogisk utvecklingsledare. Resultat från granskningen i Norrboda förskola I intervjuer med förskolechef och personal framkommer att de har kunskap om värdegrundsuppdraget. Samtliga intervjuade betonar att det viktigaste är att barnen är trygga, att lyssna på barnen, att barnen ska kunna göra egna val och kunna påverka innehållet i sin vardag. Men även att barnen känner att deras åsikter räknas men att de inte alltid kan få som de vill. Personalen betonar begrepp som förhållningssätt, bemötande, att barnen blir sedda och lyssnade på, delaktighet samt att vara en bra kompis. Förskolechefen och personal berättar att utifrån att barnkonsekvensanalyser görs, ibland på individnivå och ibland på gruppnivå, finns kunskaper om barnens intressen och behov. Förskolechefen uppger att de tillsammans på arbetsplatsträffar (APT) och utvecklingsdagar diskuterar värdegrunden. Personalen bekräftar detta men det finns olika åsikter om diskussionerna, det har varit glasyr på ytan och inte på djupet. Såväl förskolechefen som personalen menar att förhållningssätt och bemötande kan se olika ut inom förskolan. I intervjuer med personalen framkommer att förskolan inte har några gemensamt utarbetade regler för bemötande och förhållningssätt. Dock uttrycker arbetslaget att de har en samsyn inom avdelningen kring förhållningssätt och bemötande. Förskolan ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är Enligt personalen är demokrati att få göra sin röst hörd, men också förstå att alla inte tycker lika och att man inte behöver tycka lika. Ett begrepp som ofta återkommer under intervjuerna är delaktighet. Från de olika avdelningarna framkommer likartade utsagor om delaktighet och barnens fria val. Det kan vara

7 2 (7) så enkla saker som att några barn vill gå ut och andra vill stanna inne och då röstar man för att avgöra hur det ska bli. De yngsta barnen blir också lyssnade på genom att personalen, som de uttrycker det, är speciellt lyhörda för deras kroppsspråk. Arbetslaget berättar att de till exempel har frågat barnen vilken typ av vila som de tycker bäst om. Barnen kom med förslag som massage, läsa bok, yoga, lyssna på ljudbok. Barnen fick rösta och de olika förslagen diskuterades och genomfördes på olika sätt. Förskolechefen menar att ett demokratiskt arbetssätt är att lyssna, ge plats för alla och att ge möjligheter att vara med i olika processer. Under observation noteras att arbetslaget har valt att ha korta storsamlingar där hela barngruppen samlas på mattan. En kort information ges att det är skogsdag och personalen frågar barnen om väder och vilka kläder som är lämpliga att ta på sig. Därefter blir det träning på sången "Förskolans dag". Barnen får genom "turtagning" också föreslå några andra sånger. Flera gånger under observationerna syns barnens samspel med varandra. De leker i olika konstellationer och visar att de tycker om att leka tillsammans. Ett exempel är två barn som leker med en robot. När de tröttnat säger den ena: Nu är det dags att vi ska göra något annat. Andra barnet: Ja, tillsammans. Första barnet: Ska vi spela spel? När barnen har börjat spela kommer ett till barn och vill vara med. Förskolläraren som är där säger till barnet att fråga om hen får vara med. Barnet frågar och de andra barnen säger ja. Samtliga intervjuade uppger att det finns en koppling mellan rättigheter och skyldigheter, det är inte bara det enskilda barnets rätt som ska respekteras utan även andra barns rätt ska också respekteras. När det handlar om barns rättigheter och skyldigheter berättar personal att flera avdelningar arbetar med den så kallade kompissolen (en sol vars strålar innehåller förslag från barnen hur man är en bra kompis) och att de tränar mycket på vad det innebär att vara en bra kompis. Arbetslaget uttrycker hur viktigt det är att respektera varandra. De berättar att de bland annat använder Rädda Barnens material "Stopp! Min kropp". Under en observation av samling noteras att personal tar upp Kom ihåg att när kompisen säger stopp, är det stopp. Att lyfta styrkor och att barnen får höra vad de är bra på är en annan ingångsvinkel, menar förskolläraren. Vid observation noteras att barnen har stort utrymme att välja aktiviteter. Materialet är tillgängligt och exponerat på ett inbjudande sätt. En tavla med bilder på olika aktiviteter som barnen själva har valt, hänger på en av väggarna.

8 Bilaga i 3 (7) Där har barnen möjlighet att sätta sitt namn på vilken aktivitet de vill göra. Personal och barn har tillsammans bestämt hur länge och hur många barn som kan vara vid samma aktivitet samtidigt. Norrboda förskola har en kock anställd som tillagar all mat. Maten serveras i en matsal. Varje dag erbjuds en stor salladsbuffé som barnen själva väljer ifrån. Personalen berättar att barnen även kan välja plats vid de tilldelade borden. Personalen visar tilltro till barnens förmåga att servera sig själva och avgöra hur lite eller mycket de vill plocka till sig på tallriken. Vid varje bord sitter en vuxen tillsammans med barnen och äter. Under observation noteras dock att den något höga ljudvolymen i matsalen försvårar eller gör det inte möjligt för personalen, att ha ett lärande samtal mellan barn och personal. Till exempel använder flera barn händerna istället för kniv och gaffel men personalen tar ingen notis om detta utifrån hänsyn till andra barn. Vid intervjuer framkommer att barns intressen tas till vara i förskolans olika projekt. Arbetslaget berättar att projekten genomsyras av värdegrunden. Under Skolinspektionens besök pågick dock inget projektarbete på den observerade avdelningen. I de strukturerade aktiviteterna noteras att barnen fick olika möjlighet att förstå varför och hur de skulle genomföra uppgifterna men valet av uppgifter var inte barnens. Till exempel i den aktivitet som Skolinspektionen observerade i skogen hade personal bestämt vad barnen skulle leta efter och i en annan observation skulle barnen göra ett självporträtt som den blivande läraren i förskoleklassen önskade få, när barnen skulle besöka skolan veckan därpå. Förskolans verksamhet ska präglas av ett etiskt förhållningssätt Förskolechefen beskriver i verksamhetsredogörelsen att förskolans vision är att de ska se och förhålla sig till olikheter som en tillgång. Hon berättar i intervjun att enheten har ett arbete kring begreppet interkulturellt förhållningssätt. På en fråga vad detta innebär säger förskolechefen att det finns välkomnade i entrén på de språk som är aktuella, att de har sånger och sagor på olika språk och att ett arbete har påbörjats för att utveckla detta område. Arbetet med "Planen för arbete mot diskriminerande och kränkande behandling" omnämns men förskolechefen framhåller speciellt att förskolan har utsett en jämställdhetsgrupp i syfte att mera normkritiskt granska verksamheten. För-

9 4 (7) skolechefen nämner även att övrig personal, som kock och vaktmästare, är involverade i förskolans värdegrundsarbete. Städpersonal berörs inte av förskolans verksamhet. Personalen beskriver att de på samlingarna bland annat arbetar med olikheter, att man kan se olika ut som människa, att olika är roligt och positivt. På frågan om de har tid att reflektera över egna normer och värden så svarar personalen samstämmigt nej. Men de berättar också att de under gemensamma reflektioner kring "Likabehandlingsplanen" upptäckte att planen behövde bli tydligare. Ett arbete påbörjades under 2016 som resulterat i "Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling" och som nu håller på att bli ett levande dokument, enligt personalen. I intervjun med arbetslaget framkommer att de tycker det är viktigt att barnen ska upptäcka och förstå varandras olikheter, exempelvis att familjer kan se olika ut och att det inte finns något rätt eller fel. Under observation framkommer att arbetslagets förhållningssätt till barnen är respektfullt. Exempelvis vid flera tillfällen syns personalen sitta på huk när de tilltalar barnen. De har en låg ton och hörs aldrig höja rösten. Under observation på väg till skogen samtalar personalen med barnen och fångar upp och möter deras frågor under promenaden. Vid samlingsplatsen frågar personal om de kommer ihåg vilka "skogsregler" som gäller. Därefter gör hen en presentation av vad de ska leta efter i skogen. Samtal uppstår men snart glider den organiserade aktiviteten ut i fri lek. Till exempel hittar några barn en koja som de börjar förstöra. Personal säger ifrån och förklarar att de inte ska göra så. Personal bär bort träbitarna till samlingsplatsen. Ett barn frågar varför hen inte bara lämnar brädbitarna och hen säger att någon kan skada sig på dem men nyttjar inte tillfället ytterligare för att utveckla samtalet utifrån värdegrundsuppdraget, som exempelvis rättigheter och skyldigheter och allas lika ansvar för miljön och att ingen skadar sig. I skogen finns flera sådana tillfällen där personal inte nyttjar konkreta situationer för att skapa diskussioner med barnen att förstå hänsyn till andra människor, solidaritet och respekt. Vid storsamlingen efter skogsutflykten följdes heller inte händelserna upp. Ett annat exempel är vid en samling då barnen har satt sig ned och ett barn säger högt att ett annat barn inte kan läsa. Personal tar ingen notis om detta utan samlingen fortsätter utan att situationen fångas upp och används för ett samtal kring värdegrunden och exempelvis att vi är olika men att alla är lika mycket värda.

10 Bilaga 5 (7) Förskolechefens och förskollärarens ansvar för värdegrundsarbetet Förskolan planerar och utvärderar utifrån kommunens plan för det systematiska kvalitetsarbete som bland annat omfattar ställningstaganden för värderingar, trygghet och förhållningssätt. Detta kommunala styrdokument nämner inte personalen i intervjuerna men däremot hänvisar de ofta till läroplanen för förskolan som en vägledning för det vardagliga arbetet, dock inte specifikt för värdegrundsarbetet. Som ett led i värdegrundsarbetet berättar förskolechefen om Jämställdhetsgruppen, som är en enhetsövergripande grupp med uppdrag att utveckla ett arbete för att mera normkritiskt granska verksamheten. Personal berättar att utifrån arbetet med och utvärdering av förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandling har ett projekt startats för att motverka stereotypa könsroller i lärmiljön. Personal och förskolechef uppger att Norra Kungsängen ska inte vara en plats där genus konstrueras. Bland annat har bokpaket för barn i olika åldrar köpts in med tillhörande handledning för personalen. Förskolechefen följer upp värdegrundsarbetet genom utvärderingarna i SKAplanen (systematiska kvalitetsarbetet) och i ett IT-baserat sammanställningsverktyg som personalen dokumenterar i. Genom möten med den biträdande förskolechefen och den pedagogiska utvecklingsledaren får hon också vetskap om verksamheten. Förskolechefen berättar att hon har möten med arbetslagsledarna tre gånger per termin där roller och uppdrag utifrån läroplanen diskuteras, där ibland värdegrundsuppdraget, som ska genomsyra den projekterande arbetsform som förskolan har valt. Enligt förskolechefen skapas utrymme för diskussioner på APT, husmöten och utvecklingsdagar som förskolechefen ansvarar för att leda. Förskolechefen uppger att vid de senaste studiedagarna har hon valt att fokusera kring förskolans projektfördjupningar men inte lyft upp värdegrundsuppdraget specifikt i dessa diskussioner. Förskolechefen är även medveten om att vikariesituation är besvärlig och att personalens planeringsoch reflektionstid ofta naggas i kanten. Personalen uppger att de har fått kompetensutbildning relevant för värdegrundsarbetet bland annat genom ULF-utbildningen (utveckling och lärande i förskolan). Hela arbetslaget har genomgått denna utbildning under en termin. De har även fått utbildning, efter önskemål, i barnyoga. Samverkan med kommunens "Språkotek" utifrån föreläsningar i barns grundläggande färdigheter,

11 Bibged 6 (7) nämns som inspiration för värdegrundsarbetet. I intervju med personal framkommer att de har planeringstid och tid för reflektioner på schemat. De har även "pedagogisk vecka" en gång i månaden då det skapas extra utrymme för dokumentation. Enligt personalen försvinner dock ofta dessa förutsättningar för reflektion och diskussion, då de behöver ersätta varandra på avdelningarna när vikarie saknas. Samtlig personal efterlyser strukturerade möjligheter för att diskutera normer och värden och att komma fram till ett gemensamt förhållningssätt för Norrboda. Personal uttrycker, att förskolechefen inte är med ute i barngrupperna men att hon har vetskap om verksamheterna genom bland annat medarbetarsamtalen, olika möten och utvärderingar. Den biträdande förskolechefen är enligt personalen oftare på Norrboda förskola och det är då lätt att diskutera en uppkommen fråga och få stöd. Arbetslagsledarna, som samtliga är förskollärare, uppger att deras uppdrag är tydligt kommunicerat. De tar ansvar för arbetet på respektive avdelning och de har förutsättningar men på grund av yttre omständigheter som förskolechefen inte råder över, ruckas ofta förutsättningarna. Arbetslagets förskollärare har förutom arbetslagsledarrollen även nyligen tillträtt en tjänst som samordnare för hela förskolans verksamhet, som innebär bland annat att lägga personalplanering och skaffa vikarier. Hen uppger att det krävs mycket arbete att bygga relationer och leva upp till det mandatet men att hen har fått förutsättningar och stöd i detta arbete av ledningen. Kvalitetsgranskningens bedömningsunderlag Nedan redovisas i korthet de bedömningsområde som använts i granskningen. Bedömningsområde Förskolan lägger grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är Inom detta område granskas om förskolläraren tar ansvar för att arbetslaget har ett demokratiskt arbetssätt och att det skapas ett demokratiskt klimat i verksamheten. Vidare granskas om barnen ges förutsättningar att förstå sina rättigheter och skyldigheter och att alla barn ges möjlighet att aktivt delta i verksamheten. Inom området granskas också hur barnen får ett reellt inflytande i verksamheten, hur deras behov och intressen utgör utgångspunkt för planering av innehåll och miljö samt hur förskolläraren tar ansvar för detta. (Lpfö-98 1 Förskolans värdegrund och uppdrag, Grundläggande värden, 2.1 Normer och värden, 2.3 barns inflytande)

12 Bilaga 1 7 (7) Bedömningsområde Förskolans verksamhet präglas av ett etiskt förhållningssätt Inom detta område granskas hur barnen ges förutsättningar att utveckla solidaritet och förståelse för andra människor och att alla har lika värde. Vidare granskas hur personalen genom sitt förhållningssätt och att vara förebilder förmedlar normer och värden som barnen ges möjlighet att tillägna sig. (Lpfö-98 1 Förskolans värdegrund och uppdrag, Grundläggande värden, Förståelse och medmänsklighet, 2.1 Normer och värden) Bedömningsområde Förskolechefens ansvar för värdegrundsarbetet Inom detta område granskas hur förskolechefen tar ansvar för hur värdegrundsarbetet bedrivs. Att verksamheten utformas demokratiskt där barnen deltar aktivt och har inflytande granskas liksom att personalen har kunskap om uppdraget och följer de normer och värden som läroplanen anger. I detta ingår också att förskolechefen ska se till att det finns förutsättningar för att dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla värdegrundsarbete. (Skollagen (2010:800) 2 kap. 9 Ledningen av utbildningen och 34 Kompetensutveckling, Lpfö Förskolechefens ansvar)

13 Bilaga 2 1 (2) Mall för huvudmannens redovisning till Skolinspektionen Anpassa tabellen och skriv in aktuella utvecklingsområden. Utvecklingsområde 1: text - : Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras: Utvecklingsområde : Text _ Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras:

14 Bilaga 2 2 (2) Utvecklingsområde 3: text Redovisa vilka åtgärder som genomförts: - _ Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras: