Verksamhetsrapport. efter granskning av förskolans arbete med jämställdhet vid förskolan Stimmet. Verksamhetsrapport Dnr :6591

Transkript

1 eller Bilaga 1 efter granskning av förskolans arbete med jämställdhet vid förskolan Stimmet.

2 1 (11) Innehåll Inledning Frågeställning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Inledning Skolinspektionen genomför under våren och hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med jämställdhet. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om barnen erbjuds en jämställd förskola där flickor och pojkar får möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster. Granskningen av förskolans arbete med jämställdhet genomförs i 18 kommuner med både fristående och kommunala huvudmän. Förskolan Stimmet som är beläget i Söderhamns kommun ingår i urvalet av förskolor. Förskolan Stimmet besöktes den 8-9 juni 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Intervju med huvudmannen genomfördes den 8 juni Ansvariga utredare har varit Agneta Kenneberg och Magdalena Molin. Skolinspektionen har inför besöket begärt in förskolans verksamhetsredogörelse samt dokument från huvudmannen då dessa utgör en del i Skolinspektionens arbete för att bedöma ansvarstagandet på huvudmannanivå. I denna rapport redovisar Skolinspektionens utredare sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Vidare görs en kort beskrivning av kvalitetsgranskningens syfte och frågeställning. Vägledande för bedömningarna avseende jämställdhetsarbetet på förskolorna är skollagen 1, läroplanen för förskola 2, Skolverkets allmänna råd samt relevanta utredningar och forskning. Bedömningar baseras på en analys av de data som framkommit med hjälp av olika metoder som använts vid granskningen. När kvalitetsgranskningen är avslutad i dess helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. För de verksamheter som 1 Skollagen (2010:800) 2 Lpfö 98 - reviderad 2010

3 2 (11) ingått i urvalet är förhoppningen att rapporten kan användas i jämförande syfte, den kan också fungera som ett stöd för förskolor och huvudmän som inte ingått i granskningens urval. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Frågeställning För att uppnå syftet med kvalitetsgranskningen är följande frågeställning utgångspunkt: Arbetar förskolan med att erbjuda barnen möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan begränsningar från stereotypa könsmönster? I granskningen av verksamhetens kvalitet har framförallt tre områden granskats mer ingående. Dessa tar sin utgångspunkt i huruvida 1) det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 2) jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 3) flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. En sammanfattning av bedömningsunderlag av ovanstående tre områden beskrivs under bilaga 2. Beskrivning av huvudman och förskolan Stimmet Förskolan Stimmet är belägen i Söderhamns kommun och bedrivs som ett föräldrakooperativ av en ekonomisk förening. Verksamheten startade 1991 och bedrivs sedan några år tillbaka i en villa med trädgårdstomt centralt i Söderhamn. I den angränsande miljön finns skog och en lekpark med stora gräsytor. Verksamheten har vid tillfället för granskningen 20 barn, 10 flickor och 10 pojkar i åldern 1-5 år. Förskolechefen är förskollärare och arbetar till största delen i verksamheten men har cirka 10 procent avsatt tid i sin tjänst för att sköta administrativa uppgifter. Personalen består i övrigt av tre förskollärare samt en outbildad barnskötare. Villan som verksamheten är förlagd i består av fem rum, kök, en stor hall, tvättstuga och två toaletter. Ett garage/förråd är ombyggt till en ateljé där barnen får möjlighet till kreativa aktiviteter. På trädgårdstomten finns en altan, träd, bärbuskar och blommor.

4 3 (11) I den verksamhetsplan som Skolinspektionen tagit del av finns en beskrivning av arbetet med jämställdhetsuppdraget. Planen beskriver vilka insatser förskolan ska genomföra för att ge flickor och pojkar likvärdiga möjligheter att utvecklas och lägga en god grund för det fortsatta lärandet. I verksamhetsredogörelsen som förskolechefen skickat till Skolinspektionen står det att förskolan arbetar aktivt med normer och värden och att det är viktigt att barnen möter varandra med respekt oavsett ålder, mognad och kön. Vidare skriver förskolechefen att personalgruppen för en pågående diskussion kring jämställdhetsuppdraget och att de reviderar likabehandlingsplanen utifrån de behov som finns i barngruppen. Resultat 1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskar Skolinspektionen om huvudmannen och förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete. I detta ingår om förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i sitt pedagogiska ledarskap. Vidare ingår att förskolechefen säkerställer att det ges gemensam kollegial tid för reflektion och att personalen kritiskt granskar sina värderingar, föreställningar och förhållningssätt. Dessutom granskar Skolinspektionen om personalen har kompetens att, och ges kompetensutveckling så att de, på vetenskaplig grund och/eller utifrån beprövad erfarenhet kan arbeta med uppdraget. Skolinspektionen har genomfört intervjuer med representant för huvudman (ordförande i föräldrakooperativets styrelse), förskolechefen och arbetslaget. I intervjuerna berättar samtliga att förskolan arbetar för att verksamheten ska ge barnen likvärdiga förutsättningar oavsett ålder, mognad och kön. Representanten för huvudmannen säger att förskolan Stimmet inte har några specifika jämställdhetsmål utöver de som finns i läroplanen för förskolan. Förskolechefen och arbetslaget bekräftar att de arbetar utifrån läroplanens mål och där ingår jämställdhetsuppdraget. I den verksamhetsplan som Skolinspektionen tagit del av finns en beskrivning av insatser för förskolans genusarbete för att ge flickor och pojkar likvärdiga möjligheter till utveckling, som utgår från läroplansmålen. Representanten för huvudmannen, förskolechefen och arbetslaget säger i respektive intervjuer att det är personalen tillsammans med förskolechefen som planerar och utvärderar verksamheten samt dokumenterar arbetet i verksamhetsplanen. Den självskattning som arbetslaget genomfört inför Skolinspekt-

5 4 (11) ionens besök visar att arbetslaget delar uppfattningen att de är i mycket hög grad delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Representanten för huvudmannen säger i intervjun att styrelsen rekryterar förskollärare och att de genom det säkerställer att förskolechefen och personalen på förskolan har den kompetens som krävs för att på vetenskaplig grund och/eller beprövad erfarenhet motverka stereotypa könsroller. Förskolechefen säger i intervjun att förskolans personal inte har getts någon kompetensutveckling som är kopplad till jämställdhetsuppdraget och att det inte finns någon sådan utbildning planerad. I intervjun med arbetslaget säger de att personalen inte har fått någon kompetensutveckling för jämställdhetsarbetet utöver den som ingick i förskollärarutbildningen, vilket också bekräftas i självskattningen. Förskolechefen berättar i intervjun att arbetslaget tillsammans med förskolechefen har planeringstid varannan vecka och att det då finns tid för planering och utvärdering av läroplansmålen. Vidare berättar förskolechefen att arbetslaget inte har granskat sina värderingar, föreställningar och förhållningssätt utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Arbetslaget bekräftar i intervjun att det finns tid för reflektion kring pedagogiska frågor men menar att de inte har samtalat kring jämställdhetsuppdraget. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att det delvis finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsroller och könsmönster. Granskningen visar att huvudmannen och förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i det systematiska kvalitetsarbetet, däremot behöver förskolechefen även inkludera jämställdhetsuppdraget i sitt pedagogiska ledarskap. Personalen behöver gemensam kollegial tid för reflektion kring jämställdhetsuppdraget och för att kritiskt granska sina värderingar, föreställningar och förhållningssätt. Personalen har till viss del kompetens för sitt uppdrag men ges inte kompetensutveckling för att på vetenskaplig grund och/eller beprövad erfarenhet motverka stereotypa könsroller och könsmönster. 2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Bedömningsområdet innehåller granskning om jämställdhetsarbetet genomsyrar verksamheten, snarare än att det bedrivs som projekt eller att enstaka medarbetare är bärare av uppdraget. Här ingår om all pedagogisk personal medverkar i arbetet och om läroplanens mål är kända och tolkade av all personal. Vidare ingår om förskolans miljö är utformad för att motverka traditionella könsmönster och könsroller och om förskolans material är anpassat för uppdraget.

6 5 (11) De intervjuer och observationer som Skolinspektionen gör under sitt besök visar att jämställdhetsarbetet genomsyrar delar av förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Arbetslaget beskriver i intervjun att de arbetar utifrån alla barns intresse och behov, oavsett kön. Vidare säger arbetslaget att de känner till läroplansmålen men att de inte har reflekterat tillsammans kring jämställdhetsuppdraget och att det inte finns någon medveten strategi för arbetet. Personalen kan inte beskriva under intervjun att de har en gemensam bild av hur uppdraget kring jämställdhet ska bedrivas och de kan inte beskriva hur målen har blivit kända och tolkade av all personal. De har pratat om hur de bemöter barnen och att de blandar pojkar och flickor vid olika gruppindelningar. Självskattningen visar att arbetslaget delar uppfattning om att de i mycket hög grad känner till styrdokumentens skrivningar kring jämställdhetsuppdraget för förskolan. Förskolechefen och arbetslaget berättar i intervjuerna att förskolan inte har några rutiner för introduktion av nyanställd personal i jämställdhetsuppdraget. Personalen i arbetslaget och förskolechefen har börjat sina anställningar ungefär samtidigt och alla är nya på förskolan. I de intervjuer och observationer som Skolinspektionen gör under sitt besök finns exempel på att förskolans miljö är utformad och materialet är anpassat för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inomhusmiljön är anpassad för olika slags aktiviteter och kan ändras efter barnens intressen och behov. Den ger också barnen möjlighet att bredda sina förmågor och intressen. Förskolechefen berättar i intervjun att arbetslaget har observerat barnen och ser att alla barn leker i alla rum. Vidare säger förskolechefen att hen inte upplever att några av rummen signalerar att en viss lek ska ske där. Miljön inbjuder till att göra olika saker i rummen, enligt förskolechefen. Arbetslaget berättar i intervjun att de har stora möjligheter att forma miljön och att de möblerar om efter barnens intressen. Självskattningen visar att arbetslaget har en samsyn kring att de har en medveten strategi bakom rummens inredning och miljöns utformning som främjar en variation i flickors och pojkars lek. Den kartläggning av materialet som Skolinspektionen gör visar att det finns möjligheter för barnen att bredda förmågor och intressen. Materialet är placerat så det är tillgängligt för barnen och inbjuder till en variation av lek. Det finns möjlighet till bland annat rollek, skapande, bygg och konstruktion. Innehållet i böcker har olika huvudkaraktärer och teman vilket ger en möjlighet till att bredda förmågor och intressen. Arbetslaget och förskolechefen berättar i inter-

7 6 (11) vjuerna att barnen väljer böcker på biblioteket och att personalen kompletterar med egna val, men att det inte sker ur ett medvetet jämställdhetsperspektiv. Förskolechefen berättar i intervjun att allt material ska erbjudas till alla barn och att materialet ska vara tillgängligt. Arbetslaget säger i intervjun att materialet ska tilltala både flickor och pojkar. Självskattningen visar att arbetslaget har en samsyn kring hur de granskar materialet som ska köpas in utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att jämställdhetsarbetet genomsyrar delar av förskolans verksamhet. All pedagogisk personal medverkar inte fullt ut i arbetet med att motverka stereotypa könsmönster och könsroller. Läroplanens mål är kända men inte förankrade och omsatta i praktiken av all personal på förskolan. Förskolans miljö är utformad och materialet är anpassat så att det kan bidra till att motverka stereotypa könsroller och könsmönster. 3. Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Granskningen av området tar i stora delar sin utgångspunkt i vad forskning visat att förskolor ofta brister i vad gäller jämställdhetsuppdraget. Skolinspektionen granskar om personalen förhåller sig likvärdigt till flickor och pojkar avseende den språkliga och fysiska interaktionen och i att ge stöd i vardagliga situationer. Vidare ingår om personalen vägleder flickor respektive pojkar så att deras möjligheter att pröva olika miljöer och material breddas och varieras. Dessutom ingår om förskolan erbjuder aktiviteter så att flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen. Under de observationer som Skolinspektionen gör finns flera exempel på att den språkliga och fysiska interaktionen är likvärdig mellan personal och flickor respektive pojkar. De vuxenplanerade aktiviteterna är avslutade inför sommaren men Skolinspektionen ser under observationerna att personalen ger i lika hög utsträckning respons på flickor och pojkars initiativ till lek och samtal. Personalen ställer öppna frågor till flickor och pojkar i lika stor utsträckning och de gör ingen skillnad på orden när de samtalar med flickor respektive pojkar. Förskolechefen säger i intervjun att arbetslaget har pratat om att det är viktigt att alla barn får komma till tals och att personalen ibland får fördela talutrymmet. Arbetslaget bekräftar att de bland annat har pratat om hur de tilltalar flickor respektive pojkar i exempelvis hallsituationerna. Vidare säger arbetslaget att de

8 7 (11) tänker på att göra en bordsplacering vid måltiderna som tillåter ett bra samtal mellan barnen. Skolinspektionen ser under observationerna att flickor och pojkar i likvärdig utsträckning får både fysisk och verbal respons när de slår sig eller är ledsna. Personalen gör ingen skillnad i sitt kroppsspråk och de tar både flickor och pojkar i knät utifrån barnens behov. Förskolechefen och arbetslaget säger i intervjuerna att det är individens behov av närhet som styr den fysiska kontakten mer än om det är flickor eller pojkar. Skolinspektionen iakttar under besöket att personalen hjälper flickor och pojkar i lika stor utsträckning. Exempelvis när barnen vill ha fram material eller vill ha hjälp med kläderna. Förskolechefen och arbetslaget säger i intervjuerna att de utgår från barnens behov, ålder och mognad när de hjälper barnen. De har inte pratat om hur de hjälper barnen utifrån ett jämställdhetsperspektiv men att de uppmuntrar barnen att träna på att klä av och på sig själva samt att hänga upp sina kläder på kroken. I intervjuerna med förskolechefen och arbetslaget berättar de att de kan vägleda barnen så att deras möjligheter att pröva olika miljöer och material breddas och varieras genom de val av aktiviteter som barnen gör på eftermiddagarna. När personalen uppmärksammar att barnen gör ensidiga val kan de stänga något rum, plocka bort eller tillföra olika material i syfte att erbjuda andra lekar, men inte ur ett medvetet jämställdhetsperspektiv. Vidare berättar förskolechefen och arbetslaget att de uppmuntrar barnen att komma till olika aktiviteter genom att själva delta. Personal i arbetslaget berättar att de kan uppmuntra exempelvis pojkar att delta i rollekar och att pojkarna också kan klä ut sig till prinsessor tillsammans med flickorna. Arbetslaget berättar att de varierar gruppindelningarna utifrån barnens ålder och mognad beroende på innehållet i aktiviteten. Skolinspektionen iakttar under observationstillfällena få tillfällen då personalen vägleder barnen att pröva olika miljöer och material under den mer fria leken. Arbetslaget säger i intervjun att de inte har reflekterat ur ett jämställdhetsperspektiv kring den litteratur som de väljer att läsa för barnen. De utgår från olika teman och kopplar litteraturen till det. Under Skolinspektionens besök sker inga av de vuxenplanerade aktiviteter som arbetslaget beskriver i sin intervju. Arbetslaget berättar att de har erbjudit barnen olika teman som har handlat om exempelvis luft, vatten och teknik. Detta ger både flickor och pojkar möjlighet att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen, menar arbetslaget.

9 8 (11) Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolans verksamhet överlag erbjuder barnen att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Den språkliga och fysiska interaktionen är likvärdig för flickor och pojkar. Vidare ger personalen stöd i vardagliga situationer till flickor och pojkar i lika hög utsträckning. Personalen vägleder barnen i de vuxenplanerade aktiviteterna så att deras möjlighet att pröva olika miljöer och material breddas och varieras. Skolinspektionen vill understryka att det är viktigt att barnens möjlighet att pröva olika miljöer och material breddas och varieras även under den mer fria leken. Förskolan erbjuder olika aktiviteter så att flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen.

10 9 (11) Bilaga 2 1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas hur huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen 3 utifrån att förskolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster och könsroller. I värdegrunden förskrivs att förskolan aktivt och medvetet ska påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. 4 Arbetet med jämställdhet och demokratiska värden är således en viktig förutsättning för att klara förskolans lärandeuppdrag och förbereda för skolan och den omvärld barnen befinner sig i. Vidare granskas förskolechefens roll och ansvar för systematisk och kontinuerlig planering, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. De allmänna råden för systematisk kvalitetsarbete understryker att kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av förskollärare och övrig personal. De allmänna råden för förskolan 5 med kommentarer utgår från prioriterade områden som Skolverket identifierat som viktiga att ge stöd och vägledning i. Ett sådant område är värdegrundsarbetet där det betonas att personalen behöver analysera, reflektera och kritiskt granska sina egna värderingar, föreställningar om traditionella könsmönster och förhållningssätt och hur detta uttrycks i verksamheten. 6 Analysen bör innehålla vilka konsekvenser detta kan få för barnen. Arbetet kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Det är viktigt att fortlöpande kartlägga och analysera behovet av kompetensutveckling för att tillhandahålla kompetensutveckling utifrån personalens behov i förhållande till förskolans uppdrag, för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. 7 Enligt delegationen för jämställdhet är viktiga framgångsfaktorer 8 att granska sig själv, kunskap, reflektionstid, att sätta in förskolans jämställdhetsarbete i ett större sammanhang (demokrati och makt), engagemang på alla nivåer, konti- 3 4 kap. 3 skollagen (2010:800) 4 Lpfö 98/2010, s. 8 5 SKOLFS 2013:179, Kommentarerna till rådet om barngruppernas storlek och sammansättning reviderades Ibid s Lpfö 98/2010, s SOU 2006:75 s. 125 ff

11 10 (11) nuerlig dokumentation/observation, analys och utvärdering av arbetet, och slutligen tålamod (tid). 2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas bland annat om all personal medverkar i arbetet med att motverka stereotypa könsmönster och könsroller samt om jämställdhetsarbetet drivs som en process. Jämställdhet, som grundläggande demokratiskt värde, ska både gestaltas och förmedlas. Enlig skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, där alla människors lika värde och jämställdhet är viktiga utgångpunkter. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja detta. 9 Det främjande arbetet innebär att personalen bland annat ges tid att diskutera sådant som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. Enligt allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är det en av verksamhetens fortgående uppgifter och kan därför inte drivas enbart som ett enskilt projekt 10. I propositionen Kvalitet i förskolan betonas att jämställdhet ska vara en synlig och tydlig del av värdegrundsarbetet. 11 Dessutom betonas att de nationella målen och riktlinjerna i läroplanen ska vara kända och tolkade av all personal (även nyanställda) på förskolan för att jämställdhetsarbetet ska bli effektivt och ge resultat. 12 Vidare granskas om förskolans miljö är utformad och material är anpassat så att det motverkar stereotypa könsroller och könsmönster. Förskolans lärandemiljö ska utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande. 13 Materialen ska tilltala olika sorters intressen och innehåll. Material inklusive litteratur ska erbjudas så att de motverkar traditionella könsroller och 9 1 kap. 5 skollagen (2010:800) 10 SKOLFS 2012:10 11 Prop. 2004/05:11 s Prop. 2004/05:11 s Ibid s. 16

12 11 (11) könsmönster. Skolverket framhåller i de allmänna råden för förskolan att förskolans miljö signalerar vilket beteende som är förväntat, vilka möten och aktiviteter som är möjliga och signalerar även hur viktiga olika aktiviteter är Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Inom detta område granskas den språkliga och fysiska interaktionen mellan personal och flickor respektive pojkar. Förskolans jämställdhetsarbete handlar om att sätta barnen i fokus så att de får möjlighet att utvecklas och bredda sina lekmönster och intressen. En del i detta är att förskolans personal behöver vara uppmärksam på hur de utformar verksamheten utifrån ett lärandeperspektiv, till exempel inom språklig utveckling, genom sitt omsorgsbeteende och språkbruk. Det är därför viktigt att personalen är medvetna om sitt förhållningssätt och (i förkommande fall) vilka skillnader de gör på individer utifrån vilket kön de har och att lika villkor skapas för både flickor och pojkar. Ett sätt att göra detta på är att vara medveten om till exempel vilket stöd som ges i vardagliga situationer samt vilken vägledning som pojkar respektive flickor får, för att pröva olika miljöer så att det breddas och varieras. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar från stereotypa könsroller. 15 I kommentarer till den reviderade läroplanen betonas att förskolan ska bidra till att barnen utvecklas allsidigt utifrån sina förutsättningar. Det innebär att pojkar respektive flickor ska ges samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen för språk, skapande, undersökande och experimenterande etc. Det handlar om vilka förväntningar de vuxna har på flickor respektive pojkar och hur de bemöts i olika situationer. I jämställdhetsarbete ingår att reflektera över hur de som arbetar i förskolan bedömer och bemöter flickor och pojkar, deras egenskaper och val av aktiviteter. 14 SKOLFS 2013:179, sid Lpfö 98/2010, s. 5