Verksamhetsrapport. efter granskning av förskolans arbete med jämställdhet vid förskolan Lövestad, Sjöbo kommun

Transkript

1 Bilaga 1 efter granskning av förskolans arbete med jämställdhet vid förskolan Lövestad, Sjöbo kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 1(15) Innehåll Inledning Frågeställning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Inledning Skolinspektionen genomför under våren och hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med jämställdhet. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om barnen erbjuds en jämställd förskola där flickor och pojkar får möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster. Granskningen av förskolans arbete med jämställdhet genomförs i 18 kommuner med både fristående och kommunala huvudmän. Förskolan Lövestad, i Sjöbo kommun ingår i urvalet av förskolor. Förskolan Lövestad besöktes den april 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Intervju med huvudmannen genomfördes 13 april. Ansvariga utredare har varit Vivianne Majoros Wastrell och Arma Sanden. Skolinspektionen har inför besöket begärt in förskolans verksamhetsredogörelse samt dokument från huvudmannen då dessa utgör en del i Skolinspektionens arbete för att bedöma ansvarstagandet på huvudmannanivå. I denna rapport redovisar Skolinspektionens utredare sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Vidare görs en kort beskrivning av kvalitetsgranskningens syfte och frågeställning. Vägledande för bedömningarna avseende jämställdhetsarbetet på förskolorna är skollagenl, läroplanen för förskola2, Skolverkets allmänna råd samt relevanta utredningar och forskning. Bedömningar baseras på en analys av de data som framkommit med hjälp av olika metoder som använts vid granskningen. När kvalitetsgranskningen är avslutad i dess helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgrartskningsrapport. 1 Skollagen (2010:800) 2 Lpfö 98 - reviderad 2010

3 2(15) För de verksamheter som ingått i urvalet är förhoppningen att rapporten kan användas i jämförande syfte, den kan också fungera som ett stöd för förskolor och huvudmän som inte ingått i granskningens urval. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Frågeställning För att uppnå syftet med kvalitetsgranskningen är följande frågeställning utgångspunkt: Arbetar förskolan med att erbjuda barnen möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan begränsningar från stereotypa könsmönster? I granskningen av verksamhetens kvalitet har framförallt tre områden granskats mer ingående. Dessa tar sin utgångspunkt i huruvida 1) det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 2) jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 3) flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. En sammanfattning av bedömningsunderlag av ovanstående tre områden beskrivs under bilaga 2.

4 3(15) Beskrivning av huvudman och förskolan Lövestad Förskolan Lövestad ligger i Sjöbo kommun som har ca cirka invånare. I Sjöbo kommun har familjenämnden det övergripande ansvaret för verksamhet inom förskolan. Enligt Sjöbo kommuns hemsida finns det drygt 1000 barn mellan 1 och 5 år i förskoleverksamhet i kommunen. Det finns 10 kommunala och 11 fristående förskolor i kommunen. De kommunala förskolorna är organiserade i två av grundskolans enheter samt i tre egna förskole-enheter. Lövestad förskola med 72 inskrivna barn är en nybyggd förskola som är belägen vid Lövestad skola i samhället Lövestad ungefär 1,5 mil utanför Sjöbo. Förskolan leds av en förskolechef som även är rektor för Lövestad skola. Verksamheten bedrivs i 1-5 årsgrupper indelade med hemvist på avdelningarna Björken och Lönnen. Avdelning Björken består av 36 barn, varav 12 är flickor och 24 är pojkar och avdelning Lönnen består av 36 barn, varav 15 är flickor och 21 är pojkar. Det finns 11,9 heltidstjänster på förskolan varav 6,68 heltidstjänster är förskollärare. På avdelningen Lönnen, som Skolinspektionen besökte, arbetar 4,37 årsarbetare varav 1,8 förskollärare och på utegruppen Kastanjen arbetar 3,3 årsarbetare varav 2,13 förskollärare. Miljön inomhus på avdelningen Lönnen består av ett stort rum och några små rum. Förskolan har en inhägnad gård på framsidan av förskolan som de båda avdelningarna delar. Gården är uppdelad i olika lekutrymmen med asfalterade gångar och större ytor, rabatter med buskage och träd, sandlådor, gräsmattor med mera. De båda avdelningarna Lönnen och Björken har återkommande åldersbaserad tvärgruppsverksamhet och dagliga rutiner såsom samling, fruktstund och utomhusvistelse. I de åldersbaserade grupperna vistas barn i åldrarna 3-5 år en dag i veckan samt var tredje måndag i utegruppen, Kastanjen. I Utforskarna deltar barn 5-6 år, Upptäckarna barn 3-4 år, Spanarna 1 barn 2-3 år och i Spanarna 2 barn 1-2 år Huvudmannens mål för jämställdhetsuppdraget för förskolan handlar om jämställdhet på arbetsplatsen med fler män i förskolan och rör förskolans styrdokument.

5 Verksamhetsrappoki: 4(15) Resultat 1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskar Skolinspektionen om huvudmannen och förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete. I detta ingår om förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i sitt pedagogiska ledarskap. Vidare ingår att förskolechefen säkerställer att det ges gemensam kollegial tid för reflektion och att personalen kritiskt granskar sina värderingar, föreställningar och förhållningssätt. Dessutom granskar Skolinspektionen om personalen har kompetens att, och ges kompetensutveckling så att de, på vetenskaplig grund och/eller utifrån beprövad erfarenhet kan arbeta med uppdraget. Skolinspektionen har vid besöket på Lövestad förskola intervjuat representant för huvudman (ordförande), förskolechef, personal på avdelning Lönnen samt en fokusgrupp bestående av personalrepresentanter - en barnskötare, tre förskollärare och en specialpedagog som i första hand stöttar arbetslagen vid deras reflektionspass på avdelningen. Fokusgruppen uppger i intervjun att huvudmannen för två år sedan beslutade om en inriktning att verksamheten skulle arbeta mer mot HBTQ-frågor. Vidare förklarar de att uppdraget kom från huvudman, sedan till förskolechefer och vidare ner till förskolan som i sin tur satte sina egna lokala mål. Jämställdhetsmålen för förskolans verksamhet menar de, "kommer inte uppifrån" utan bygger på personalens eget intresse. Vid intervju med representant för huvudmannen uppger representanten att kommunen har övergripande mål som dock inte nått ut på nämndsnivå. Som anledning till detta anger representant för huvudmannen i intervjun att en centralt ansvarig person för jämställdhetsarbetet har slutat arbeta i kommunen. Förskolechefen uppger i intervjun att det finns en jämställdhetsgrupp i kommunen som för ett par år sedan har haft workshops riktade till chefer och att det tidigare fanns en jämställdhetsplan i kommunen. Denna jämställdhetsplan menar hon idag är en likabehandlingsplan som handlar om jämställdhet på arbetsplatsen och som "slår igenom hos oss mest genom att vi i vår annonsering skriver ut att vi vill ha manliga sökande". Detta exempel på hur kommunen arbetar övergripande med rekrytering tar även representanten för huvudmannen upp i intervjun, "att vi vill ha fler killar "

6 5(15) Vidare berättar representanten för huvudmannen att den skriftliga återrapporteringen kring kvalité i förskola, som ges till nämnden, rör sig kring fakta såsom antalet barn. Huvudmarmen berättar att cheferna kallas till nämndsmötena vid olika tillfällen och att de då muntligen berättar "hur de uppfattar sin verksamhet". Nämnden har då möjlighet att ställa frågor, men att uppföljningen endast sker muntligt. Dokumentationen och intervjuerna visar på att det inte finns dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete angående jämställhetuppdraget i kommunen. Vidare att det inte finns några jämställdhetsmål utifrån förskolans uppdrag. I verksamhetsredogörelsen beskriver förskolechefen att de på förskolan arbetar utifrån "läroplanens givna uppdrag" och sätter upp årliga åtgärder i förskolans kvalitetsplan. Detta arbete utgår ifrån den årliga kommungemensamma trivselenkäten (riktad till 4-5 åringar). Vid intervjun uppger förskolechefen att de på förskolan har förankrat jämställdhetsmålen via den lokala kvalitetsplanen där de gemensamt har satt upp de årliga åtgärderna. Kvalitetsplanen menar hon att de följer upp vid "olika möten". Självskattningen, som arbetslaget rapporterat till Skolinspektionen innan besöket, visar att personalen är av olika åsikter huruvida de själva är delaktiga i uppföljningen och utvärderingen av jämställdhetsarbetet men att majoriteten anser sig vara delaktiga. Arbetslaget berättar att förskolechefen berör jämställdhetsmålen på arbetslagsmöten genom att ta upp och påminna om "tänk nu på". Vidare säger de att en uppföljning av jämställdhetsuppdraget inte sker och att återkoppling sker på individnivå i de enskilda samtalen med "hur har det gått?". Fokusgruppen menar att förskolechefen följer upp genom kvalitetsarbetet samt via de årliga barnenkäterna. Förskolechefen menar i intervjun att det finns en medvetenhet kring jämställdhetsuppdraget men att det finns en "skillnad i hur mycket var och en aktivt agerar kring det". Arbetslaget uttrycker i intervjun att de inte har jobbat specifikt med jämställdhetsuppdraget på förskolan utan att de i diskussioner "mer pratar om hur vi ska jobba överlag". De berättar att de för något år sedan lyfte uppdraget på ett föräldramöte där föräldrarna diskuterade förskolans uppdrag kontra föräldrarnas åsikter i ämnet. Vidare berättar förskolechefen att förskolan deltar i Högskolan Kristianstads satsning kring förskola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och att viss personal även deltar i forskningscirklar. I början av året bestämdes att förskolan skulle ha mer fokus på genus och en av årets åtgärder är att personalen ska läsa "Genuspedagogik" av Kajsa Svaleryd.

7 Verksamhetsrappori 6(15) Anledningen till att förskolan ska ha fokus på genus menar förskolechefen är att de i trivselenkäten såg ett resultat där barnen pekade på att det "är lite skillnad mellan flickor och pojkar". Fokusgruppen menar att de är på "god väg" för att på vetenskaplig grund och/eller utifrån beprövad erfarenhet kunna motverka stereotypa könsroller och könsmönster, men att de kontinuerligt behöver ta del av forskning, utbyta tankar med varandra samt genom att hålla diskussionerna levande för att kunna göra detta fullt ut. De menar att söka och ta del av lämplig litteratur är något de som personal gör själva. Förskolechefen uppger i intervjun att kommunen har satsat på kompetensutveckling kring "tidig upptäckt, hitta barn tidigt i verksamheten" som har övergått till inriktningen "barn gör rätt om de kan", och att det inte skett någon kompetensutveckling kring jämställdhetsuppdraget från huvudmannens sida. De kompetenssatsningar som har gjorts från huvudmannen menar förskolechefen har "märkts i relationer och handling" på Lövestad förskola. Representant för huvudman uttrycker i intervjun att det inte finns något politiskt ställningstagande kring vilken fortbildning personalen ska ha utan att detta ligger på förvaltningsnivån. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att det på flera sätt inte finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller på Lövestad förskola. Huvudmannen har inte tydliggjorda och förankrade mål för jämställdhet med inriktning mot de mål som finns i läroplanen för förskolan. Förskolechefen skapar förutsättningar i form av tid för reflektion både enskilt och i kollegiala forum, dock har inte jämställdhet inkluderats i någon större utsträckning i dessa. Förskolechefen inkluderar inte jämställdhetsuppdraget i organiserade system för pedagogisk dokumentation samt uppföljning av satta mål. Personalens kompetens att på vetenskaplig grund och/ eller utifrån beprövad erfarenhet bedriva jämställdhetsuppdraget är i nuläget inte tillräcklig. 2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller Bedömningsområdet innehåller granskning om jämställdhetsarbetet genomsyrar verksamheten, snarare än att det bedrivs som projekt eller att enstaka medarbetare är bärare av uppdraget. Här ingår om all pedagogisk personal medverkar i arbetet och om läroplanens mål är kända och tolkade av all personal. Vidare ingår om förskolans miljö är utformad för att motverka traditionella könsmönster och könsroller och om förskolans material är anpassat för uppdraget.

8 Verksamhetsrappoi 7(15) Fokusgrupp samt arbetslag uppger i intervjuer att de uppfattar att jämställdhetsuppdraget genomsyrar förskolans verksamhet som helhet. Däremot uppfattar de att arbetet med att bredda barnens aktiviteter, och på så sätt motverka stereotypa könsroller och könsmönster, sker som punktinsatser och inte varje dag. På så sätt genomsyrar det verksamheten, säger fokusgruppen. Vidare uppger båda intervjuade personalgrupper att de i arbetet med jämställdhetsuppdraget tänker att de möter barnet som individ och inte utifrån kön. Utmaningen för förskolans jämställdhetsuppdrag menar förskolechefen är att man som personal anser att man inte behöver ha fokus på jämställdhet eftersom man anser det som självklart att alla jobbar med ämnet. Fokusgruppen menar att förskolan är bra på att skapa förutsättningar och att inte värdera handlingar. Förskolans uppdrag anser de är att jobba med medvetenheten kring detta. Arbetslaget uttrycker att det är viktigt att vuxna agerar som förebilder och att det "behövs fler män" i förskolan för att visa på att både män och kvinnor kan jobba med barn. Fokusgruppen och arbetslaget uttrycker i intervjun att personalen på förskolan Lövestad reflekterar och diskuterar kring förskolans läroplan både enskilt och i kollegiala diskussioner dock utan något särskilt fokus på jämställdhetsuppdraget. Förskolechefen uppger i intervjun att hon skapar utrymme för reflektion på flera sätt. Ett exempel är, enligt förskolechefen, att personalen på förskolan har individuella så kallade "personliga åtaganden". Inom ramen för dessa ska personalen själv få tänka kring värdegrund och välja ett utvecklingsområde de själva anser är angeläget. Med fokus på sina personliga utvecklingsområden ska personalen under året låta filma sig själva i en undervisningssituation. Utöver detta menar hon att det förs diskussioner och reflektioner bland personalen på de månatliga arbetsplatsträffarna, på planeringsmöten, genom avdelningsreflektion 2 I/2 timme varannan vecka och på de två årliga studiedagarna då verksamheten är stängd. Vidare berättar hon att nyanställda på förskolan får en introduktion i arbetet på förskolan och följer den plan som finns i kommunen, men här utan något specifikt fokus på jämställdhetsuppdraget. Personalens självskattrtffig bekräftar detta då majoriteten anser att nyanställda inte introduceras i jämställdhetsarbetet på förskolan. Arbetslaget berättar i intervjun att de på sin reflektionstid pratar om hur de bemöter barnen och stöttar varandra kollegialt.

9 8(15) Förskolan har ännu inga reflektionsprotokoll som stöd till att granska sina egna värderingar på avdelningsreflektionen, men förskolechefen uttrycker i intervjun att detta är något de behöver. Skolinspektionens kartläggning av miljön inomhus visar att miljön i rummen såsom olika lekytor ger vissa möjligheter till förändring och variation, men att det finns ett mindre utbud med material i rummen som barnen kan förändra miljön med. Arbetslaget är i intervjun av olika åsikter vad det gäller om rummen är statiska eller föränderliga. Majoriteten menar att rummen är statiska och signalerar vad barnen kan göra där, som till exempel att skapa i "skrivhörnan", men att barnen i sin tur kan förändra miljön genom att ta in material i rummet. Vid Skolinspektionens observationer leker barnen främst med det material som redan finns i de olika rummen och förändrar inte sin lekmiljö genom att förflytta lekmaterial mellan rummen på avdelningen. Det observeras vid flera tillfällen att barnen flyttar runt lägre stolar i det större rummet som de bygger "kojor" och "bussar" med. Arbetslaget uppger i intervjun att de ändrar i miljön kontinuerligt utifrån barnens intresse och att de med rummens uppbyggnad erbjuder barnen olika lekytor. Vidare säger arbetslaget att de upplever att skrivhörnan och affären är könsneutrala och innehåller något som lockar både flickor och pojkar. I skaparrummet vid skrivhörnan observerar Skolinspektionen både flickor och pojkar vid besöket. Vidare visar observationerna att det i affären, vid leksaksköket, vistas övervägande flickor. Arbetslaget uppger att de är av uppfattningen att det övervägande är pojkar som vistas där. Väggarna på avdelningen Lönnen innehåller få inslag av uppsatt material och den pedagogiska dokumentationen som finns representerar i hög utsträckning lika många flickor som pojkar. Den självskattning som Skolinspektionen bett arbetslaget att fylla i inför besöket visar att de anser att de har en medveten strategi i utformningen av miljön som främjar en variation i flickors och pojkars lek. Det lilla utbudet av lekmaterialet som finns tillgängligt för barnen på hyllorna är i hög utsträckning fordon och konstruktionsmaterial samt mycket material anpassat till att utmana de yngre barnen exempelvis bondgårdsdjur och dockvagnar. I ett av de mindre rummen på avdelningen finns inget löst lekmaterial utan miljön består av stora möbler såsom en lekbil barnen kan klättra in i och en leksaksspis. I ett angränsande rum finns utklädningskläder exempelvis Spindelmannen-, drak- och riddardräkter, klänningar och mantlar.

10 Verksam hetsrapport 9(15) Arbetslaget menar i intervjun att de anser att materialet som de erbjuder barnen är ändamålsenlig i relation till förskolans jämställdhetsuppdrag. Självskattningen visar att majoriteten av arbetslaget anser att de inte granskar materialet som de köper in utifrån ett jämställdhetsperspektiv. I utomhusmiljön finns exempelvis cykelgångar, sandlådor, gungor, fotbollsplan och lekhus. Barnen har även tillgång till förråd där de kan hämta cyklar, bollar, sandredskap med mera. Förskolechefen uppger i intervjun att personalen har förutsättningar att utforma samt förändra den pedagogiska miljön och att hon tar sitt ansvar genom exempelvis inhandlingen av material såsom litteratur. Arbetslaget berättar i intervjun att de har gjort en inventering av avdelningens böcker som då visade på att, "det var väldigt traditionellt" och uttrycker vidare att "de måste få det med balanserat". Skolinspektionens inventering av bokbeståndet på avdelningen bekräftar arbetslagets beskrivning. Den visar att majoriteten av böckerna har pojkar som huvudrollsinnehavare och att det finns många böcker med fordon. Innehållet i böckerna visar på en begränsad möjlighet för alla barn att bredda sina fönnågor och intressen. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att jämställdhetsarbetet genomsyrar vissa delar av verksamheten. Personalen visar exempelvis en medvetenhet kring uppdraget, men samtidigt är inte läroplanens mål kända och tolkade av all personal. Bara de som valt att ha med det som ett så kallat individuellt personlig utvecklingsmål har arbetat med uppdraget mer på djupet. Vidare bedömer Skolinspektionen att förskolans miljö och material inte i tillräcklig utsträckning bidrar till att motverka stereotypa könsroller och könsmönster. Lekytoma i inomhusmiljön är till stor del statiska och ger begränsade möjligheter till att bredda förmågor och intressen. Särskilt i relation till att granskningen visar att barnen bara har tillgång till ett begränsat utbud av material som de kan använda för att förändra miljöerna. Materialet har en låg grad av variation och mycket av det som finns tillgängligt är mer anpassat för de yngre barnen. Även förskolans bokbestånd ger begränsad möjlighet till att bredda förmågor och intressen. 3. Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Granskningen av området tar i stora delar sin utgångspunkt i vad forskning visat att förskolor ofta brister i vad gäller jämställdhetsuppdraget. Skolinspektionen granskar om personalen förhåller sig likvärdigt till flickor och pojkar avseende den språkliga och fysiska interaktionen och i att ge stöd i vardagliga situationer. Vidare ingår om personalen vägleder flickor respektive pojkar så att deras möjligheter att pröva olika miljöer och material breddas och varieras. Dessutom ingår om förskolan erbjuder aktiviteter så att flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen.

11 Verksamhetsrappoyt 10(15) Vid de observationer som Skolinspektionen genomför vid Lövestad förskola förhåller sig de vuxna under dagens rutiner och aktiviteter överlag likvärdigt till flickor och pojkar avseende den språkliga och fysiska interaktionen. Personalen ställer övervägande slutna frågor till barnen, men gör detta i lika hög utsträckning till både flickor och pojkar. Personalens förhållningssätt varierar något mer när det gäller den fysiska interaktionen. Observationerna visar att det finns exempel då personal ger mer respons och fysisk interaktion till flickor som söker uppmärksamhet och att pojkar får fler tillsägelser än flickor. De yngre barnen får i högre utsträckning tillgång till fysisk interaktion med personalen än de äldre, då de bärs och sitter i knä, men det skiljer sig inte åt mellan könen. Arbetslaget berättar i intervjun att för att säkerställa att flickor och pojkar ges stöd i vardagliga situationer i lika stor utsträckning planerar de att göra en så kallad kontaktbarometer. Det innebär att de som personal ska skriva upp vilka barn de har interagerat med. På så sätt menar arbetslaget att de kan synliggöra om det finns barn i barngruppen som försvinner i mängden. Observationerna visar att i flera av de olika situationer och aktiviteter som Skolinspektionen granskar - den fria leken inomhus, måltiden samt i strukturerad lärarplaneradaktivitet inomhus - ger personalen i lika hög utsträckning hjälp i vardagliga situationer till flickor som till pojkar. I tambursituationen varierar dock personalens förhållningssätt. Observationerna visar att de äldre flickorna i högre utsträckning än de äldre pojkarna får hjälp utan att de ber om det och blir påklädda av en del personal. Det finns exempel där det är skillnad mellan hur personalen agerar i relation till flickor respektive pojkar som ber om hjälp. Exempelvis bär en flicka runt på sina ytterkläder i flera minuter innan någon vuxen uppmärksammar hennes önskan om hjälp. Observationerna visar att de vuxna erbjuder barnen samma aktiviteter i den fria leken, måltidssituation samt strukturerad lärarledd aktivitet. Flickor och pojkar har i hög utsträckning samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen. Detta inkluderar inte tambursituationen då de skillnader som finns i bemötandet även påverkar dessa möjligheter för barnen. Barnen har i tambursituationen inte samma möjligheter till lärande. I den fria leken utomhus varierar personalens förhållningssätt. Det finns personal som ger pojkar hjälp i mindre utsträckning än flickor.

12 I 1 - Skolinspektionen Verksam hetsrapport 11(15) Exempelvis då en pojke som blir jagad av en kamrat söker uppmärksamhet från två i personalen som inte ger respons förrän barnet, som upprepande gånger ber om hjälp, ställer sig bredvid en personal och högt påtalar att han behöver hjälp med konflikten. Arbetslagets självskattning visar att de anser att de vägleder flickor respektive pojkar så att deras möjligheter att pröva olika miljöer och material breddas och varieras. De menar i intervjun att genom att vara närvarande pedagoger i leken kan de medvetet erbjuda och locka barnen till andra aktiviteter. Vid besöket på Lövestad förskola observerar Skolinspektionen få initiativ till aktiviteter initierad av personal i den fria leken. Skolinspektionen noterar att personalen ansluter i högre utsträckning till den lek som barnen påbörjar eller initierar än de erbjuder och lockar till aktiviteter som kan bredda barnens intressen. Observationerna visar att barnen i hög utsträckning leker könsuppdelat i den fria leken och att personalen i låg utsträckning aktivt går in och vägleder barnen i leken för att bredda. Arbetslaget uttrycker i intervjun att de upplever att barnen leker mer könsblandat i de yngre åldrarna och i de äldre åldrarna mer könsuppdelat. Vidare säger de att de själva har observerat att barnen tenderar att leka mer könsuppdelat i fri lek utomhus. De menar att de behöver tänka vidare på vad de som personal kan göra för att främja att barnen leker mer med varandra. I den fria leken ute och inne visar observationerna att personalen i låg utsträckning vägleder barnen så att deras möjligheter att pröva olika material och miljöer breddas och varieras. Personalen övervakar och intar en passiv roll i den fria leken utomhus. Observationerna visar också goda exempel med personal som vägleder barnen i exempelvis utomhusleken. Ett annat exempel är när en personal cyklar och interagerar aktivt med barnen, då involverar personalen både flickor och pojkar i leken. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolan i viss mån erbjuder flickor och pojkar möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Detta varierar och sker inte i alla situationer/aktiviteter under dagen. Exempelvis sker det i lägre utsträckning i tambursituationer än i strukturerad/vuxeninitierad aktivitet. Personalen vägleder barnen i låg utsträckning så att deras möjligheter att pröva olika material och miljöer breddas och varieras. Den språkliga och fysiska interaktionen mellan personal och flickor respektive pojkar är till stor del likvärdig under dagens alla aktiviteter.

13 Verksam hetsrapport 12 (15) Bilaga 1 1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas hur huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen3 utifrån att förskolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster och könsroller. I värdegrunden förskrivs att förskolan aktivt och medvetet ska "påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem".4 Arbetet med jämställdhet och demokratiska värden är således en viktig förutsätlning för att klara förskolans lärandeuppdrag och förbereda för skolan och den omvärld barnen befinner sig i. Vidare granskas förskolechefens roll och ansvar för systematisk och kontinuerlig planering, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. De allmänna råden för systematisk kvalitetsarbete understryker att kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av förskollärare och övrig personal. De allmänna råden för förskolan5 med kommentarer utgår från prioriterade områden som Skolverket identifierat som viktiga att ge stöd och vägledning i. Ett sådant område är värdegrundsarbetet där det betonas att personalen behöver analysera, reflektera och kritiskt granska sina egna värderingar, föreställningar om traditionella könsmönster och förhållningssätt och hur detta uttrycks i verksamheten.' Analysen bör innehålla vilka konsekvenser detta kan få för barnen. Arbetet kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Det är viktigt att fortlöpande kartlägga och analysera behovet av kompetensutveckling för att tillhandahålla kompetensutveckling utifrån personalens behov i förhållande till förskolans uppdrag, för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter kap. 3 skollagen (2010:800) 4 Lpfö 98/2010, s. 8 5 SKOLFS 2013:179, Kommentarerna till rådet om barngruppernas storlek och sammansättning reviderades Ibid s Lpfö 98/2010, s. 16

14 Verksam hetsrapport 13 (15) Enligt delegationen för jämställdhet är viktiga framgångsfaktorers att granska sig själv, kunskap, reflektionstid, att sätta in förskolans jämställdhetsarbete i ett större sammanhang (demokrati och makt), engagemang på alla nivåer, kontinuerlig dokumentation/observation, analys och utvärdering av arbetet, och slutligen tålamod (tid). 2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas bland annat om all personal medverkar i arbetet med att motverka stereotypa könsmönster och könsroller samt om jämställdhetsarbetet drivs som en process. Jämställdhet, som grundläggande demokratiskt värde, ska både gestaltas och förmedlas Enlig skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, där alla människors lika värde och jämställdhet är viktiga utgångpunkter. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja detta.9 Det främjande arbetet innebär att personalen bland annat ges tid att diskutera sådant som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. Enligt allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är det en av verksamhetens fortgående uppgifter och kan därför inte drivas enbart som ett enskilt projekt10. I propositionen "Kvalitet i förskolan" betonas att jämställdhet ska vara en synlig och tydlig del av värdegrundsarbetetn Dessutom betonas att de nationella målen och riktlinjerna i läroplanen ska vara kända och tolkade av all personal (även nyanställda) på förskolan för att jämställdhetsarbetet ska bli effektivt och ge resultat.12 Vidare granskas om förskolans miljö är utformad och material är anpassat så att det motverkar stereotypa könsroller och könsmönster. 8 SOU 2006:75 s. 125 ff 9 1 kap. 5 skollagen (2010:800) 10 SKOLFS 2012:10 11 Prop. 2004/05:11 s Prop. 2004/05:11 s. 58

15 14 (15) Förskolans lärandemiljö ska utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande.13 Materialen ska tilltala olika sorters intressen och innehåll. Material inklusive litteratur ska erbjudas så att de motverkar traditionella könsroller och könsmönster. Skolverket framhåller i de allmänna råden för förskolan att förskolans miljö signalerar vilket beteende som är förväntat, vilka möten och aktiviteter som är möjliga och signalerar även hur viktiga olika aktiviteter är Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Inom detta område granskas den språkliga och fysiska interaktionen mellan personal och flickor respektive pojkar. Förskolans jämställdhetsarbete handlar om att sätta barnen i fokus så att de får möjlighet att utvecklas och bredda sina lekmönster och intressen. En del i detta är att förskolans personal behöver vara uppmärksam på hur de utformar verksamheten utifrån ett lärandeperspektiv, till exempel inom språklig utveckling, genom sitt omsorgsbeteende och språkbruk. Det är därför viktigt att personalen är medvetna om sitt förhållningssätt och (i förkommande fall) vilka skillnader de gör på individer utifrån vilket kön de har och att lika villkor skapas för både flickor och pojkar. Ett sätt att göra detta på är att vara medveten om till exempel vilket stöd som ges i vardagliga situationer samt vilken vägledning som pojkar respektive flickor får, för att pröva olika miljöer så att det breddas och varieras. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. "Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar från stereotypa könsroller."15 I kommentarer till den reviderade läroplanen betonas att förskolan ska bidra till att barnen utvecklas allsidigt utifrån sina förutsättningar. 13 Ibid s SKOLFS 2013:179, sid Lpfö 98/2010, s. 5

16 15 (15) Det innebär att pojkar respektive flickor ska ges samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen för språk, skapande, undersökande och experimenterande etc. Det handlar om vilka förväntningar de vuxna har på flickor respektive pojkar och hur de bemöts i olika situationer. I jämställdhetsarbete ingår att reflektera över hur de som arbetar i förskolan bedömer och bemöter flickor och pojkar, deras egenskaper och val av aktiviteter.