Verksamhetsrapport. fin. Skolinspektionen

Transkript

1 fin Bilaga 1 Skolinspektionen Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter granskning av förskolans arbete med järnställdhet vid förskolan Axet och Druvan, S:t Staffans församling, Svenska kyrkan Staffanstorp

2 Verrkssarnh srappo[ct 1(15) Innehåll Inledning Frågeställning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Inledning Skolinspektionen genomför under våren och hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med jämställdhet. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om barnen erbjuds en jämställd förskola där flickor och pojkar får möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster. Granskningen av förskolans arbete med jämställdhet genomförs i 18 kommuner med både fristående och kommunala huvudmän. Förskolan Axet och Druvan, i Staffanstorp kommun ingår i urvalet av förskolor. Förskolan Druvan besöktes den 31 maj och 1-2 juni 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Intervju med huvudmannen genomfördes den 31 maj Ansvariga utredare har varit Vivianne Majoros Wastrell och Siv Wilborgsson. Skolinspektionen har inför besöket begärt in förskolans verksamhetsredogörelse samt dokument från huvudmannen då dessa utgör en del i Skolinspektionens arbete för att bedöma ansvarstagandet på huvudmannanivå. I denna rapport redovisar Skolinspektionens utredare sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Vidare görs en kort beskrivning av kvalitetsgranskningens syfte och frågeställning. Vägledande för bedömningarna avseende jämställdhetsarbetet på förskolorna är skon agenl, läroplanen för förskola2, Skolverkets allmänna råd samt relevanta utredningar och forskning. Bedömningar baseras på en analys av de data som framkommit med hjälp av olika metoder som använts vid granskningen. När kvalitetsgranskningen är avslutad i dess helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. 1 Skollagen (2010:800) 2 Lpfö 98 - reviderad 2010

3 Verkssi --Da'a3 ra p p 0 K: 2(15) För de verksamheter som ingått i urvalet är förhoppningen att rapporten kan användas i jämförande syfte, den kan också fungera som ett stöd för förskolor och huvudmän som inte ingått i granskningens urval. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Frågeställning För att uppnå syftet med kvalitetsgranskningen är följande frågeställning utgångspunkt: Arbetar förskolan med att erbjuda barnen möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan begränsningar från stereotypa könsmönster? I granskningen av verksamhetens kvalitet har framförallt tre områden granskats mer ingående. Dessa tar sin utgångspunkt i huruvida 1) det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 2) jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 3) flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. En sammanfattning av bedömningsunderlag av ovanstående tre områden beskrivs under bilaga 2. Beskrivning av huvudman och förskolan Axet och Druvan Förskolan Axet och Druvan är en fristående förskola i centralorten Staffanstorp som är belägen i Staffanstorps kommun. Förskolan består av två enheter, Axet respektive Druvan, som ligger med ungefär 4 kilometers avstånd. Staffanstorps kommun, som ligger mellan Malmö och Lund, har cirka invånare. Det finns 11 kommunala och 16 fristående förskolor i kommunen. S:t Staffans församling, Svenska kyrkan, driver förskolan Axet och Druvan och kyrkorådet är ansvarig för förskolans verksamhet. Därtill finns ett förskoleutskott som är verksamhetsnära och bereder ärenden rörande förskolan till kyrkorådet. Kyrkoherden i S:t Staffans församling är högsta chef för all verksamhet inklusive förskolan. Enheten Druvans lokaler ligger i ett fristående hus i utkanten av Staffanstorp tätort. Förskolan har ett lantligt läge och i närområdet finns det även ett villaområde. Druvan består av en avdelning, placerad vid Nevishögs kyrka, och Axet av tre avdelningar, vid församlingsgården i Staffanstorp. Förskolechefen ansvarar

4 - I 1 Skolinspektionen h,923 o 3(15) för båda enheterna som drivs som en förskola. Förskolechefen arbetar 70 procent med förskolan samt 30 procent med andra uppgifter för S:t Staffans församling. Avdelning Druvan har 19 barn i åldrarna 1-5 år, varav 10 flickor och 9 pojkar. På avdelningen arbetar två legitimerade förskollärare, varav en heltid och en 80 procent samt tre barnskötare, varav en heltid och två personer med vardera 75 procent. Avdelningen har denna personalförstärkning eftersom det i arbetsuppgifterna också ingår att förbereda alla måltider samt ta hand om all disk. Lunchen levereras till Druvan från enheten Axet. Hela barngruppen går månatligt till kyrkan på vardagsgudstjänst. Ett par gånger i veckan delas barnen in i åldersbaserade grupper och har aktiviteter på förmiddagarna. De äldsta barnen på Axet och Druvan har även aktiviteter tillsammans och åker bland annat fyra gånger per termin på utflykter gemensamt. Det finns inga mål för förskolans jämställdhetsuppdrag formulerade från huvudmannen. Jämställdhetsuppdraget ingår i förskolans likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling som nyligen reviderats och ännu inte implementerats fullt ut i verksamheten. Resultat 1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller Inom detta område granskas om huvudmannen och förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete. Vidare granskas om förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i sitt pedagogiska ledarskap. I detta ingår till exempel att förskolechefen säkerställer att det ges gemensam kollegial tid för reflektion och att säkerställa att personalen kritiskt granskar sina värderingar, föreställningar och förhållningssätt. Området granskar också om personalen har kompetens att, och ges kompetensutveckling så att de, på vetenskaplig grund och/eller utifrån beprövad erfarenhet kan arbeta med uppdraget. Vid intervjun uppger representanter för huvudmannen (vice ordförande i kyrkorådet och kyrkoherden) att i S:t Staffans församlingsarbete är jämställdheten ett mål i sig. Detta eftersom de menar att det inte ska utvecklas några skillnader mellan flickor och pojkar samt att man ska behandla människor utifrån deras behov.

5 VerkeA rim h al'eg [i',,s1 p p(-3 5 4(15) Både representanter för huvudmannen, förskolechefen och arbetslaget uppger vid intervjuerna att varken huvudmarmen eller förskolechefen tidigare formulerat några mål för jämställdhetsarbetet. En revidering av förskolan Axet och Druvans likabehandlingsplan har dock skett under senvåren Den reviderade planen överlämnades av förskolechefen till Skolinspektionen vid besöket. I denna finns nu mål och strategier för förskolans jämställdhetsarbete formulerade. Då planen är så pass ny har den ännu inte implementerats. Huvudmannen uppger att de mål som förskolan formulerar också blir huvudmarmens mål för arbetet, det vill säga att huvudmannen inte sätter upp några egna mål för järnställdhetsarbetet. Uppföljningen av förskolans arbete, förklarar representanterna från huvudmannen vid intervjun, sker i samband med den årliga verksamhetsberättelsen däri förskolechefen lämnar en verksamhetsrapport. Vidare sker det vid en årlig budgetkonferens där förskolechefen och förskoleutskottet diskuterar mål och årets långsiktiga planering. Uppföljningen av förskolans arbete, menar huvudmannen, sker alltså också muntligen utöver verksamhetsberättelsen. Kyrkorådet beviljar de medel som förskolechefen äskar för att åtgärda de behov förskolan har. Förskolechefen är av samma uppfattning och menar att den återkoppling som sker till huvudman är den som sker i den årliga verksamhetsberättelsen samt vid förskolechefens årliga budgetmöte med huvudmannen. Som framgår ovan har dock inte jämställdhetsuppdraget ingått i denna uppföljning. Även arbetslaget menar i intervjun att en uppföljning av jämställdhetsuppdraget inte sker från huvudmannens sida, vilket nu skett genom den reviderade likabehandlingsplanen. Förskolechefen uppger i både verksamhetsredogörelsen och intervjun att hon är av uppfattningen att förskolan behövde ta fram tydligare mål och plan för uppföljning för jämställdhetsuppdraget. I den till Skolinspektionen inskickade verksamhetsredogörelsen beskriver dock förskolechefen att personalen följer upp, analyserar och vidtar åtgärder kopplat till jämställdhetsuppdraget. I arbetslagets självskattning visar svaren på att majoriteten av personalen på Druvan inte anser sig vara delaktiga i att följa upp och utvärdera arbetet med jämställdhetsuppdraget. Representanterna för huvudmannen menar i intervjun att det finns ett förtroende för förskolechefen och att de förlitar sig på att denna kommer till förskoleutskottet och beskriver de eventuella kompetensutvecklingssatsningar som behöver genomföras. Vidare säger de att de i den reviderade likabehandlingsplanens framtagande och färdiga resultat både ser engagemang, reflektion samt kunskap i jämställdhet hos

6 Ve rc hi3 a Fil KV:n ra rp ipo 5(15) både personal och förskolechef. Detta, menar de, tyder på en kompetens i detta uppdrag. I den inskickade verksamhetsredogörelsen skriver förskolechefen att hon ser till att arbetslaget arbetar med jämställdhetsuppdraget genom pedagogiska diskussioner i olika sammanhang såsom pedagogmöten varannan vecka, kommungemensamma kunskapsdagar, studiedagar och på de månatliga arbetsplatsträffarna. Hon beskriver i intervjun att de även arbetar med BRUK (bedömning, reflektion, utveckling, kvalitet), ett självskattningsmaterial från Skolverket, och att avdelningen har enskild planering varje vecka. Förskolechefen berättar att personalen inför Skolinspektionens besök har tagit del av litteratur kopplat till jämställdhet och även diskuterat vid gemensam arbetsplatsträff. Vidare menar förskolechefen att den enskilda planeringstiden även går använda till reflektionstid kopplad till fördjupad kunskap där personalen har möjlighet att läsa litteratur. Arbetslaget berättar att förskolechefen både brukar tipsa om, och ge personalen vetenskaplig litteratur. De anser att planeringstid och reflektionstid ofta försvinner vid vikariebehov och att de tycker sig behöva mer tid till reflektion. Arbetslaget bekräftar i självskattningen att de inte har gemensam tid för reflektion, där även jämställdhetsuppdraget ingår. Det varierar i självskattningen hur arbetslaget på enheten Druvan anser att de har genomgått utbildning/fortbildning vad gäller jämställdhet. Arbetslaget uttryckeri intervjun att de har blivit mer medvetna om uppdraget, men att de anser att de behöver mer kunskaper för att kunna arbeta med jämställdhetsuppdraget. De menar vidare att det är självklart att arbeta med jämställdhetsuppdraget på förskolan, men att det även väcker tankar om hur det egna förhållningssättet är i realiteten. Förskolechefen uttrycker i intervjun att hon inte kan uttala sig om personalens kompetens huruvida de på vetenskaplig grund och/eller utifrån beprövad erfarenhet kan arbeta med uppdraget. Men förskolechefen tillägger att det eventuellt kan vara något förskolan har behov av att utveckla. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller på flera sätt saknas. Huvudmannen samt förskolechefen har hittills inte inkluderat jämställdhetsarbetet i tillräcklig hög grad i ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete. Förskolan har inte förrän helt nyligen formulerat mål för jämställdhetsuppdraget som utgår från förskolans läroplan. I den nyligen reviderade likabehandlingsplanen finns tydliga mål formulerade, strategier för att nå målen samt planerad utvärdering vad det gäller jämställdhetsuppdraget. Den är emellertid ännu inte implementerad i verksamheten. Det har därför heller inte skett någon uppföljning samt planering av åtgärder utifrån

7 Verksam helu'.2 vappo[il; 6(15) jämställdhetsmål. Förskolechefen inkluderar inte heller jämställdhetsarbetet i tillräcklig hög grad i det pedagogiska ledarskapet. Förskolechefen säkerställer att personalen får gemensam tid för kollegial reflektion där personalen reflekterar över värdegrundsuppdraget, dock inkluderas inte jämställdhetsuppdraget i tillräcklig omfattning. Förskolechefen behöver säkerställa att all personal har den kompetens som krävs för att de, på vetenskaplig grund och/eller utifrån beprövad erfarenhet, ska kunna bedriva ett jämställdhetsarbete som motsvarar läroplanens skrivningar. 2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Området granskar om jämställdhetsarbetet genomsyrar verksamheten, snarare än att det bedrivs som projekt eller att enstaka medarbetare är bärare av uppdraget. Här granskas om all pedagogisk personal medverkar i arbetet och om läroplanens mål är kända och tolkade av all personal. Området granskas också utifrån om förskolans miljö är utformad för att motverka traditionella könsmönster och könsroller och om förskolans material är anpassat för uppdraget. Förskolechefen berättar vid intervjun att hon anser att personalen kontinuerligt arbetar med jämställdhetsuppdraget. Hon förklarar vidare att detta ska ingå i allt arbete på förskolan och att uppdraget kommer in i vardagen. Vidare menar hon att jämställdhet ingår i mycket, exempelvis i arbetet med allas lika värde. Hennes uppfattning är att personalen är uppmärksam på jämställdhetsuppdraget och att det på förskolan sker diskussioner kring jämställdhet. Förskolechefen och arbetslaget menar, vid intervjuerna, att den låga personalomsättningen gör att introduktion till nyanställda inte sker frekvent, men i de fall det sker en introduktion till en nyanställd får jämställdhet inte något specifikt fokus. Arbetslaget berättar vidare att de inte har arbetat specifikt med jämställdhetsuppdraget utan att de aktivt har arbetat med värdegrtmdsuppdraget där de anser jämställdhet ingår. De berättar vidare att de vid avdelningsreflektionerna kan sitta ner och reflektera, exempelvis med att analysera och granska mål, verksamhet och lärprocesser. I självskattningen menar huvudparten av personalen att de inte reflekterar kring jämställdhetsuppdraget på de gemensamma reflektionerna. Intervjun med arbetslaget visar att det varierar i arbetslaget huruvida läroplanens mål för jämställdhet är kända och tolkade av all personal.

8 VerCkSaRlhetsrapport 7(15) Den strategi som förskolechefen, i intervjun, uppger att hon uppfattar att personalen främst använder sig av i sitt arbete med jämställdhetsuppdraget är samtal med barnen. Arbetslaget menar att en av de strategier de använder sig av är att dela upp barngruppen i mindre grupper, för att möjliggöra att stödja och möta alla barns individuella behov, vilket observationerna också styrker. Personalen delar in barnen i åldersanpassade grupper på förmiddagen och har både samling, aktivitet och fri lek. Huset som enheten Druvan ligger i är ett stort tvåvåningshus. Förskolans gård, som löper runt tre sidor av förskolans byggnad, är omgärdat av ett staket. Gården är stor och innehåller bland annat vindskydd, naturområde med hinderbana, cykelgångar, gungor, olika lekhus, stor sandlåda och ett utbud av varierande lekmiljöer och lekmaterial. På bottenvåningen i lokalerna finns rum med kök, tambur, två större och ett mindre lekrum samt ett mindre avgränsat utrymme för skapande verksamhet. I ett av de större rummen finns lekmaterial riktad till de yngsta barnen samt en stor koja med kuddar och filtar. Det finns även ett utbud av flick- och pojkdockor samt dockor med varierande etnisk härkomst. Det andra stora rummet innehåller ett stort varierat utbud av lekmaterial riktad till de äldre barnen. I det mindre rummet, som främst de yngre barnen använder, finns en stor leksaksbil som barnen kan sitta och leka i, samt en hylla med främst olika konstruktionsmaterial samt fordon. Det finns även inslag av olika smågubbar och "My little pony"- figurer. På ovanvåningen finns personalutrymme samt två lekrum som de äldsta barnen använder. Dessa två lekutrymmen innehåller ett stort och varierat utbud av lekmaterial för exempelvis skapande, rollek, konstruktion och spel. Förskolechefen uppger vid intervjun att personalen har ansvar och förutsättningar för att utforma den pedagogiska miljön och att det även finns en utvecklingsvilja bland personalen. Personalen bekräftar förskolechefens uppfattning att de har förutsättningar för att utforma den pedagogiska miljön så att det motverkar traditionella könsmönster. I de fall förskolechefen medverkar i utformandet av miljön sker detta, enligt henne, vid diskussioner då material köps in. Hon är av uppfattningen att personalen tänker mycket på att materialet de köper in ska vara variationsrikt och passa både flickor och pojkar. Alla i arbetslaget anser vid självskattningen att materialet som förskolan köper in granskas ur ett jämställdhetsperspektiv och att de har en medveten strategi bakom miljön inomhus, som främjar en variation i flickor och pojkars lek

9 Verks 81 rfil 9:1IS r';i1 p p o 8 (15) Personalen berättar vid intervjun att rummen i stor utsträckning inte är statiska utan möjliggör att motverka traditionella könsmönster och könsroller genom variation och förändring samt att de i arbetslaget medvetet arbetar för detta. Vid Skolinspektionens besök observeras när barn förändrar miljön inomhus och börjar flytta på en stor möbel vid lek på ovanvåningen. Personalen frågar barnen vad de gör, varpå barnen förklarar att de vill möblera om så att de kan se den stora målningen på väggen. Personalen hjälper barnen att möblera om i rummet efter barnens önskemål. Arbetslaget menar att de som personal flyttar material och ändrar kontinuerligt i rummen efter behov och intresse och på så sätt anpassar Druvans material efter uppdraget att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Om barnen inte visar intresse för ett material så introducerar personalen ett nytt eller byter material mellan rummen, vilket Skolinspektionen också ser vid besöket på Druvan. Ett exempel är då en personal hämtar en stor tågbana från ovanvåningen, med vilken de yngre barnen sedan aktivt leker de dagar Skolinspektionen är på besök. Arbetslaget menar vidare att barnen har möjlighet att fritt kurma välja det material de vill använda och att barnen har valmöjlighet att göra vad de vill i de olika rummen. Personalen anser att barnen är delaktiga vid inköp av material och att de får rösta vid inköp av material, för att ge barnen en röst vid val av nytt lekmaterial. Förskolechefen är av uppfattningen att personalen är uppmärksamma på urvalet i de böcker de lånar på biblioteket, utifrån exempelvis diskrimineringsgrunderna samt jämställdhet. Skolinspektionens kartläggning av förskolans böcker visar att bokbeståndet erbjuder barnen ett åldersanpassat och varierat utbud av böcker. Huvudrollsinnehavarna och böckernas handling är mångfaldiga. Böckerna är placerade tillgängliga för barnen i tre olika rum. De böcker som är riktade till de yngre barnen är placerade i en låda lågt och de böcker som är riktade till de äldre barnen är placerade i hyllor, högre upp, tillgängliga för de äldre barnen. Personalen anser att materialet på förskolan är varierat, vilket kartläggningen av materialet även styrker. På en hylla finns exempelvis både en rosa och en grå borg exponerade och tillgängliga för barnen. På nedervåningen finns ett mindre urval av utklädningskläder tillgängliga med både inslag av traditionellt kodade flick- och pojkkläder samt könsneutrala inslag såsom exempelvis utklädningskläder föreställande olika djur. På ovanvå-

10 Verkol Pul aib ra p pk) 9(15) ningen, som de äldre barnen på förskolan disponerar, finns ett stort urval av utklädningskläder tillgängligt för barnen och består av en stor variation av exempelvis djur-, Pippi-, down-, indian-, spindelman- och tylldräkter. Personalen uttrycker, i intervjun, att de anser att miljön och dess material är tillräckligt och ändamålsenligt för jämställdhetsuppdraget. De förklarar vidare att de anser att det istället är avgörande hur man som personal arbetar med miljön och dess material. Självskattningen som arbetslaget har svarat på visar att det varierar huruvida de anser om de arbetar aktivt eller inte för att motverka att traditionella könsmönster befästs bland barnen och i förskolan som helhet. Majoriteten anser att så sker. Personalen svarar i självskattningen att de uppmuntrar och arrangerar aktiviteter som främjar en variation i pojkar och flickors lek. Personalen menar vid intervjun att det finns barn som inte vill göra annorlunda saker, men att personalen genom aktivitetstavlan vägleder barnen att prova annat, vilket observationerna också visar. Förskolechefen menar att de aldrig delar in barnen efter kön, utan att de anpassar aktiviteter efter ålder och utveckling. Ett sådant exempel är gruppen som har uteverksamhet där barnen måste ha fyllt fyra år, ska kunna kissa utomhus och äta själva. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att jämställdhetsarbetet på flera sätt genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka stereotypa könsroller och könsmönster. Förskolans miljö och material är utformade och anpassade för att motverka stereotypa könsroller och könsmönster. Det tilltalar också olika intressen och möjliggör breddning av barnens förmågor och intressen. Intervjuerna och personalens självskattning visar dock att det varierar huruvida personalen anser att de har kunskap om uppdraget och om de aktivt arbetar för att motverka traditionella könsmönster. Personalen refererar till sitt arbete med värdegrunden och likabehandling. Skolinspektionen styrker att likabehandling och arbete med värdegrundsfrågor är viktigt enligt skollag och läroplan för förskolan, men vill understryka att jämställdhetsuppdraget kräver en aktiv och medveten strategi samt handling.

11 Verksa ITU h 3 P351B3 pe 10(15) 3. Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Granskningen av området tar i stora delar sin utgångspunkt i vad forskning visat att förskolor ofta brister i vad gäller jämställdhetsuppdraget. Området granskar därför om personalen förhåller sig likvärdigt till flickor och pojkar avseende den språkliga och fysiska interaktionen och i att ge stöd i vardagliga situationer. Vidare granskas också om personalen vägleder flickor respektive pojkar så att deras möjligheter att pröva olika miljöer och material breddas och varieras. I området ingår att granska om förskolan erbjuder aktiviteter så att flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen. Då forskning pekar på att det kan skilja sig mellan olika miljöer och situationer granskas området särskilt utifrån detta. Självskattningen, som arbetslaget svarat på, visar att samtliga tycker sig uppmärksamma och lyssna på alla barn i förskolan. I den språkliga interaktionen med barnen så uttrycker arbetslaget att de tror att de interagerar med barnen likvärdigt, men att de även kan se att pojkar får fler tillsägelser. Personalen svarar i självskattningen att de anser att de i arbetslaget är medvetna hur de pratar med barnen och vilken betydelse språket har. Observationerna visar att den språkliga interaktionen mellan personal och flickor respektive pojkar överlag är likvärdig. De tysta barnen får mindre språklig interaktion med personalen än de barn som är språkligt aktiva, men det skiljer sig inte åt mellan könen. Personalen ställer mer öppna frågor till de äldre barnen än de yngre, men inte heller här skiljer det sig inte åt mellan könen. Personalen använder sig av ett rikt och nyanserat språk till både flickor och pojkar. Personalens användning av ord skiljer sig överlag inte åt om de talar med en flicka eller pojke. Barnens namn används i hög utsträckning av personalen, dock noterar Skolinspektionen vid flera tillfällen att personalen grupperar och använder sig av samlingsnamnet "pojkar" då de ropar på barnen. Detta sker inte då personalen kallar på flickorna. Personalen har i hög grad en positiv kommunikation med alla barn samt bemöter alla barn respektfullt. Förskolan har ett klimat som präglas av få tillsägelser. Arbetslagets självskattning visar att personalen bedömer att de aktivt uppmuntrar barnen att variera var, med vem och med vad de leker. Observationerna visar att personalen varierar gruppindelningen och att de på så sätt möjliggör för barnen att pröva olika miljöer.

12 Verksam hets appwt 11(15) Skolinspektionen observerar att personalen stundtals använder sig av en aktivitetstavla där barnen får välja mellan fyra olika aktiviteter. Det är endast ett antal barn som kan välja samma lekaktivitet. Personalens tanke med aktivitetstavlan är att flickor och pojkar ska leka tillsammans, att bilda nya lekkonstellationer och att presentera nytt lekmaterial för barngruppen. Vid Skolinspektionens besök presenteras två nya lekmaterial för barngruppen med hjälp av aktivitetstavlan. Arbetslaget svarar i självskattningen att de tycker att de varierar barnens aktiviteter så att alla barn får möjlighet att prova olika aktiviteter och att de även erbjuder aktiviteter så att flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen. Förskolechefen menar att miljön är utformad så att den inte ska vara könstereotyp och att barnen leker med vad de har lust till. Fortsättningsvis berättar hon att personalen bjuder in barnen i olika miljöer. Observationerna visar att personalen i hög utsträckning vägleder flickor respektive pojkar så att deras möjligheter att pröva olika miljöer breddas och varieras. Personalen är vid observationerna närvarande i de olika miljöerna, på barnens nivå och ger stöd till barnen så att de prövar olika platser att vara på. Alla i arbetslaget anser i självskattningen att de som personal är medveten om sitt kroppsspråk i mötet med barnen, om vilken betydelse detta har och att de bekräftar barnen på flera olika sätt. I intervjun menar arbetslaget att de barn som vill, får komma och sitta i knä oavsett kön. Vidare förklarar de att de som personal har fysisk kontakt med de barn som finns nära och att de tänker att det även finns barn som inte vill ha fysisk nära kontakt. Dessa barn försöker personalen istället ge uppmärksamhet och lyfta fram inom något annat område. Förskolechefen anser att de på förskolan blir mer och mer medvetna om att det kan finnas en skillnad i bemötande när det gäller kroppsspråk och att de eventuellt behöver filma för att se om det finns någon skillnad i bemötande, och sedan arbeta utifrån det. Förskolechefen menar att hon är osäker. på huruvida personalen förhåller sig likvärdigt fysiskt med barnen, men att hon har en uppfattning att personalen är väldigt fysisk med alla barn. Vid Skolinspektionens besök är den fysiska interaktionen mellan personal och barn överlag likvärdig och personalen har ett omvårdande förhållningssätt till alla barn. I den fria leken utomhus är flickorna närmre personalen och pojkarna håller sig något längre bort. Personalen är, vid observationerna, något mer aktiv med pojkarna i den fria inomhusleken. När det gäller det stöd barnen får i vardagliga situationer menar personalen, i intervjun, att de tänker på i vilken ålder barnen är och ger stöd utifrån det.

13 Kva 51Prå ['n 9'113 [C,STIF,-3 12(15) Vidare förklarar personalen att de frågar barnen om de vill ha hjälp och uppmuntrar till att barnen hjälper varandra. Förskolechefen anser att stöd i vardagliga situationer inte har diskuterats på förskolan, men att hon har en uppfattning om att det är likvärdigt. Observationerna visar att personalen till synes ger alla barn ett likvärdigt stöd i vardagen. Personalen är lyhörd, uppmärksam och agerar på de icke verbala signalerna, då barn har behov av stöd. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att både pojkar och flickor i förskolans verksamhet erbjuds samma möjlighet att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Den språkliga interaktionen mellan personal och flickor respektive pojkar är överlag likvärdig på Druvan. Personalen har en positiv kommunikation med och använder ett rikt och nyanserat språk till både flickor och pojkar. Granskningen visar att den fysiska interaktionen mellan personal och flickor respektive pojkar är överlag likvärdig. Personalen har ett likvärdigt kroppsspråk samt ger stöd till alla barn i vardagliga situationer. Personalen varierar och erbjuder olika aktiviteter så att flickor och pojkar har samma möjlighet att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen. Bilaga 2 1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas hur huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen3 utifrån att förskolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster och könsroller. I värdegrunden förskrivs att förskolan aktivt och medvetet ska "påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem".4 Arbetet med jämställdhet och demokratiska värden är således en viktig förutsättning för att klara förskolans lärandeuppdrag och förbereda för skolan och den omvärld barnen befinner sig i. Vidare granskas förskolechefens roll och ansvar för systematisk och kontinuerlig planering, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. 3 4 kap. 3 skollagen (2010:800) 4 Lpfö 98/2010, s. 8

14 Verk2amheltsvap it2, (15) De allmänna råden för systematisk kvalitetsarbete understryker att kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av förskollärare och övrig personal. De allmänna råden för förskolan5 med kommentarer utgår från prioriterade områden som Skolverket identifierat som viktiga att ge stöd och vägledning i. Ett sådant område är värdegrundsarbetet där det betonas att personalen behöver analysera, reflektera och kritiskt granska sina egna värderingar, föreställningar om traditionella könsmönster och förhållningssätt och hur detta uttrycks i verksamheten.6 Analysen bör innehålla vilka konsekvenser detta kan få för barnen. Arbetet kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Det är viktigt att fortlöpande kartlägga och analysera behovet av kompetensutveckling för att tillhandahålla kompetensutveckling utifrån personalens behov i förhållande till förskolans uppdrag, för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter.7 Enligt delegationen för jämställdhet är viktiga framgångsfaktorers att granska sig själv, kunskap, reflektionstid, att sätta in förskolans jämställdhetsarbete i ett större sammanhang (demokrati och makt), engagemang på alla nivåer, kontinuerlig dokumentation/observation, analys och utvärdering av arbetet, och slutligen tålamod (tid). 2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas bland annat om all personal medverkar i arbetet med att motverka stereotypa könsmönster och könsroller samt om jämställdhetsarbetet drivs som en process. Jämställdhet, som grundläggande demokratiskt värde, ska både gestaltas och förmedlas. 5 SKOLFS 2013:179, Kommentarerna till rådet om barngruppernas storlek och sammansättning reviderades Ibid s Lpfö 98/2010, s SOU 2006:75 s. 125 ff

15 Verksamhetsrapport 14 (15) Enlig skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, där alla människors lika värde och jämställdhet är viktiga utgångpunkter. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja detta.' Det främjande arbetet innebär att personalen bland annat ges tid att diskutera sådant som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. Enligt allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är det en av verksamhetens fortgående uppgifter och kan därför inte drivas enbart som ett enskilt projekt'''. I propositionen "Kvalitet i förskolan" betonas att jämställdhet ska vara en synlig och tydlig del av värdegrundsarbetet." Dessutom betonas att de nationella målen och riktlinjerna i läroplanen ska vara kända och folkade av all personal (äyen nyanställda) på förskolan för att jämställdhetsarbetet ska bli effektivt och ge resultat.12 Vidare granskas om förskolans miljö är utformad och material är anpassat så att det motverkar stereotypa könsroller och könsmönster. Förskolans lärandemiljö ska utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande.13 Materialen ska tilltala olika sorters intressen och innehåll. Material inklusive litteratur ska erbjudas så att de motverkar traditionella könsroller och könsmönster. Skolverket framhåller i de allmänna råden för förskolan att förskolans miljö signalerar vilket beteende som är förväntat, vilka möten och aktiviteter som är möjliga och signalerar även hur viktiga olika aktiviteter är." 3. Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Inom detta område granskas den språkliga och fysiska interaktionen mellan personal och flickor respektive pojkar. Förskolans jämställdhetsarbete handlar om 9 1 kap. 5 skollagen (2010:800) " SKOLFS 2012:10 11 Prop. 2004/05:11 s Prop. 2004/05:11 s Ibid s SKOLFS 2013:179, sid

16 Verksamhetsrapport 15 (15) att sätta barnen i fokus så att de får möjlighet att utvecklas och bredda sina lekmönster och intressen. En del i detta är att förskolans personal behöver vara uppmärksam på hur de utformar verksamheten utifrån ett lärandeperspektiv, till exempel inom språklig utveckling, genom sitt omsorgsbeteende och språkbruk. Det är därför viktigt att personalen är medvetna om sitt förhållningssätt och (i förkommande fall) vilka skillnader de gör på individer utifrån vilket kön de har och att lika villkor skapas för både flickor och pojkar. Ett sätt att göra detta på är att vara medveten om till exempel vilket stöd som ges i vardagliga situationer samt vilken vägledning som pojkar respektive flickor får, för att pröva olika miljöer så att det breddas och varieras. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. "Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar från stereotypa könsroller." I kommentarer till den reviderade läroplanen betonas att förskolan ska bidra till att barnen utvecklas allsidigt utifrån sina förutsättningar. Det innebär att pojkar respektive flickor ska ges samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen för språk, skapande, undersökande och experimenterande etc. Det handlar om vilka förväntningar de vuxna har på flickor respektive pojkar och hur de bemöts i olika situationer. I jämställdhetsarbete ingår att reflektera över hur de som arbetar i förskolan bedömer och bemöter flickor och pojkar, deras egenskaper och val av aktiviteter. 15 Lpfö 98/2010, s. 5