en Bilaga 1 Verksamhetsrapport Skolinspektionen efter granskning av förskolans arbete med jämställdhet vid förskolan Asmyren, Forshaga kommun

Transkript

1 en Bilaga 1 Skolinspektionen Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter granskning av förskolans arbete med jämställdhet vid förskolan Asmyren, Forshaga kommun

2 Verksam hetsrappa rä: 1(12) Innehåll Inledning Frågeställning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Inledning Skolinspektionen genomför under våren och hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med jämställdhet. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om barnen erbjuds en jämställd förskola där flickor och pojkar får möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster. Granskningen av förskolans arbete med jämställdhet genomförs i 18 kommuner med både fristående och kommunala huvudmän. Förskolan Åsmyren i Forshaga kommun ingår i urvalet av förskolor. Förskolan Åsmyren besöktes den juni 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Intervju med huvudmannen genomfördes den 21 juni Ansvariga utredare har varit Anna Gabrielsson och Jenny Bergman. Skolinspektionen har inför besöket begärt in förskolans verksamhetsredogörelse samt dokument från huvudmannen då dessa utgör en del i Skolinspektionens arbete för att bedöma ansvarstagandet på huvudmannanivå. I denna rapport redovisar Skolinspektionens utredare sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Vidare görs en kort beskrivning av kvalitetsgranskningens syfte och frågeställning. Vägledande för bedömningarna avseende jämställdhetsarbetet på förskolorna är skoll.agenl, läroplanen för förskola2, Skolverkets allmänna råd samt relevanta utredningar och forskning. Bedömningar baseras på en analys av de data som framkommit med hjälp av olika metoder som använts vid granskningen. När kvalitetsgranskningen är avslutad i dess helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. För de verksamheter som ingått i urvalet är förhoppningen att rapporten kan användas i jämförande 1 Skollagen (2010:800) 2 Lpfö 98 - reviderad 2010

3 Verksam hetsnroc-r: 2 (12) syfte, den kan också fungera som ett stöd för förskolor och huvudmän som inte ingått i granskningens urval. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Frågeställning För att uppnå syftet med kvalitetsgranskningen är följande frågeställning utgångspunkt: Arbetar förskolan med att erbjuda barnen möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan begränsningar från stereotypa könsmönster? I granskningen av verksamhetens kvalitet har framförallt tre områden granskats mer ingående. Dessa tar sin utgångspunkt i huruvida 1) det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 2) jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 3) flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. En sammanfattning av bedömningsunderlag av ovanstående tre områden beskrivs under bilaga 2. Beskrivning av huvudman och förskolan Åsmyren Förskolan Åsmyren ligger i Forshaga kommun. Kommunen består av tre tätorter samt landsbygd och har drygt invånare. Förskoleverksamheten är organiserad under Barn- och Utbildningsförvaltningen, som i sin tur leds av Barn- och Utbildningsnämnden. Kommunens förskolor är indelade i tre skolområden, med en förskolechef för varje område. Förskolan Åsmyren är placerad centralt i Forshaga tätort, i utkanten av ett bostadsområde som angränsar till ett naturområde med närhet till Klarälven. Vid förskolan finns två avdelningar, Kotten och Älvan, vilka båda har barn i åldrarna 1-5 år, något fler flickor än pojkar. Totalt är 35 barn inskrivna på förskolan, varav 17 vid Älvan som är den avdelning Skolinspektionen granskat. På förskolan finns sex heltidstjänster, varav fem förskolläramänster. Vid avdelningen Älvan arbetar vid tiden för granskningen tre legitimerade förskollärare och en barnskötare som fungerar som resursperson utöver ordinarie personal. Förskolan är belägen i ett fristående enplanshus och omgärdas av en inhägnad gård med bland annat sandlåda, gungor och stora öppna gräsmattor. Den granskade avdelningens inomhusytor utgörs av ett stort rum med både lekytor

4 VerksamhetsrappoK 3(12) och matplatser, tre mindre rum för vila och olika aktiviteter samt tambur och tvättrum. I den dokumentation som inkommit till Skolinspektionen inför granskningen anges "dialog, professionsutveciclande samtal och reflektion" som gemensamma arbetsformer för alla förskolor i Forshaga kommun. Vidare anges i förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling att personalen "jobbar mycket med att ha ett tillåtande och positivt klimat i barngruppen där hänsyn och förståelse för varandras/andras olikheter, kön, ålder m. m. skapas". I övrigt framkommer inga tydliga mål avseende jämställdhetsuppdraget i den inkomna dokumentationen. Resultat 1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskar Skolinspektionen om huvudmannen och förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete. I detta ingår om förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i sitt pedagogiska ledarskap. Vidare ingår att förskolechefen säkerställer att det ges gemensam kollegial tid för reflektion och att personalen kritiskt granskar sina värderingar, föreställningar och förhållningssätt. Dessutom granskar Skolinspektionen om personalen har kompetens att, och ges kompetensutveckling så att de, på vetenskaplig grund och/eller utifrån beprövad erfarenhet kan arbeta med uppdraget. Inom ramen för kvalitetsgranskningen har Skolinspektionen intervjuat förskolechef och arbetslag vid den granskade avdelningen, en så kallad fokusgrupp bestående av personal från förskolans andra avdelning samt representanter för huvudmannen. Huvudmannen representerades i intervjun av Barn- och Utbildningsnämndens ordförande samt Barn- och Utbildningsförvaltningens chef. I samtliga intervjuer uppges att det i kommunen inte finns några uttalade mål för jämställdhetsarbete i förskolan, vilket också framgår i den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av inför granskningen. Representanterna för huvudmannen uppger i intervjun att ett system kallat Stratsys används i kommunens systematiska kvalitetsarbete. Enligt representanterna utgår kvalitetsarbetet i Stratsys från "våra statliga mål" och de menar att "det finns inget jämställdhetsmål på en egen rad, vi tolkar in det under normer och

5 Verksam hets rat 73,3 4(12) värden". Vidare anser representanterna att jämställdhetsarbetet är levande i verksamheterna "i och med arbetet med likabehandlingsplanerna". De uppger också att huvudmannen följer upp förskolornas kvalitetsarbete bland annat genom redovisning av likabehandlingsplaner och genom "BRUK" som införts i kommunen under detta läsår. Förskolechefen uppger i intervju att kommunens övergripande mål sätts inom ramen för Stratsys och att de mål som är relevanta för jämställdhetsuppdraget syftar till att "alla barn ska ha lika förutsättningar och möjligheter". Förskolechefen uppger vidare att Åsmyrens förskola haft ett projektarbete kring "Tillgänglighet" under 2015 i syfte att öka tillgängligheten för alla barn genom att utveckla personalens arbetssätt. Detta leder enligt förskolechefen till en mer individanpassad verksamhet som bidrar till att både flickor och pojkar gynnas att göra medvetna val under sin dag på förskolan. Enligt förskolechefen utgår förskolornas arbete från målen som satts upp inom Stratsys samt styrdokumenten, och förskolan utvärderar systematiskt sitt arbete med normer och värden i BRUK. Förskolechefen menar att jämställdhet ingår som en del av detta, dock finns inga uttalade mål specifikt för jämställdhetsarbetet. Vid den granskade förskolan är därmed inte jämställdhetsuppdraget fullt ut inkluderat i det systematiska kvalitetsarbetet. Både förskolechef och representanter för huvudmannen lyfter i intervjuerna att det generellt i kommunen är svårt för personalen att få ut tillräckligt med reflektions- och planeringstid. Förskolechefen uppger dock att hela hennes skolområde arbetat aktivt med att skapa forum för reflektion och hon menar att det är ett prioriterat område i hela kommunen. Enligt huvudmannens representanter har all förskolepersonal i kommunen fem gemensamma kompetensutvecklingsdagar varje läsår med bland annat föreläsningar och erfarenhetsutbyte. I intervju uppger dock representanterna för huvudmannen att kommunen hittills inte haft någon kompetensutveckling kring jämställdhetsuppdraget, men att personalens kompetens överlag är god då 79 % av förskolans personal har behörighet att undervisa i förskolan. Huvudmannens representant tillägger också att kommunen under fem år arbetat med ett tema kring "värdskap, hur vi bemöter varandra" och menar att jämställdhet kan innefattas i detta. Personalen vid den granskade avdelningen berättar i intervju att det inte uttalats några specifika eller prioriterade mål från huvudmannen kring jämställdhetsuppdraget i förskolan. De uppger att de arbetar efter läroplanen, och att de för diskussioner kring jämställdhet i sin verksamhet, bland annat inom likabehandlingsarbetet. Personalen menar dock att tiden inte räcker till för att arbeta

6 Verksam hets ra p [orl 5(12) mer aktivt och strukturerat med jämställdhetsuppdraget. I intervju med fokusgruppen bekräftas denna bild. All personal som Skolinspektionen intervjuat uttrycker samstämt att de önskar mer tid för pedagogiska diskussioner och reflektion. De uttrycker också ett behov av kompetensutveckling kring järnställclhetsuppdraget då de hittills inte haft några kompetenshöjande insatser inom detta område. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att det inte finns tillräckliga förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Huvudmannen har inga specifika mål för jämställdhetsuppdraget och förskolechefen har inte tydliggjort några specifika mål för jämställdhetsuppdraget på den granskade förskolan. Jämställdhetsuppdraget är därmed inte inkluderat i vare sig huvudmannens eller den aktuella förskolans systematiska kvalitetsarbete. Förskolechefen och personalen arbetar inte strukturerat med jämställdhet och den tid som finns avsatt för planering räcker inte till för reflektion kring jämställdhetsarbetet. Trots bristande förutsättningar visar personalen på en medvetenhet kring vikten av att arbeta med jämställdhetsuppdraget och fördjupa sin kompetens inom området. 2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Bedömningsområdet innehåller granskning om jämställdhetsarbetet genomsyrar verksamheten, snarare än att det bedrivs som projekt eller att enstaka medarbetare är bärare av uppdraget. Här ingår om all pedagogisk personal medverkar i arbetet och om läroplanens mål är kända och tolkade av all personal. Vidare ingår om förskolans miljö är utformad för att motverka traditionella könsmönster och könsroller och om förskolans material är anpassat för uppdraget. Förskolechefen uppger i intervju att det pågår ett ständigt arbete på förskolan gällande bemötande av flickor och pojkar, exempelvis kring "hur vi pratar med flickor och pojkar, vårt kroppsspråk, hur vi möter upp i hallen". Förskolechefen uttrycker att likabehandlingsarbetet som bedrivs på förskolan innefattar jämställdhet men "vi har inte benämnt det just som jämställdhetsarbete". Vidare menar förskolechefen att det finns en medvetenhet och kunskap kring jämställdhetsuppdraget hos personalen. Enligt förskolechefen är dock arbetslagets nuvarande sammansättning relativt ny då det har varit flera personalbyten på den granskade avdelningen, vilket har påverkat kontinuiteten i arbetet.

7 Verksa Eli hets rap p 6 (12) Vid den granskade avdelningen uppger personalen att de arbetar med att observera barnen i syfte att kartlägga barngruppens behov. Personalen beskriver hur de gemensamt diskuterar förskolans läroplan och regelbundet fördjupar sig i olika 'fokusmål" som de väljer ur läroplanen, exempelvis "från normer och värden som vi sedan jobbar vidare med". De har dock ännu inte haft jämställdhet som ett uttalat fokusmål, men menar att jämställdhetsfrågor ofta kommer in i de diskussioner som förs. Personalen uttrycker i intervjun en kunskap kring läroplanens mål för jämställdhet men menar att de inte reflekterat kring eller arbetat specifikt med jämställdhetsuppdraget eller sin egen roll som förebild ur ett jämställdhetsperspektiv. Däremot beskriver personalen att de i utformandet av lärmiljöerna tänkt på att alla barn oavsett kön ska kunna leka överallt och att de aktivt skapat lekytor som inte är statiska. Enligt personalen finns mycket material i lådor som lätt kan förflyttas och de olika rummen har olika karaktär men innehåller mycket varierat material. Exempelvis uttrycker personalen att "vi har inte någon utpekad dockvrå eller byggrum, det är inte bestämt vad de ska leka där [i de olika rummen]". Skolinspektionens observationer bekräftar personalens bild av iniljön och hur den används. Det största rummet, som också innefattar ett kökspentry, är inrett med bland annat matbord och stolar, en stor soffa, låga bord och stolar, hyllor med lekmaterial samt bokhyllor med böcker. Böckerna är av varierande tematik, har en relativt jämn fördelning mellan flick- och pojkkaraktärer och kan sägas tilltala alla barns intressen oavsett kön. Längs väggarna sitter bokstäver och bilder samt en "kompissol" med tankar om hur en bra kompis är. Bilderna och kompissolen visar både flickor och pojkar, och är inte könskodade. Vidare finns i rummet material såsom dockhus, gosedjur, klossar, duplo, utklädningskläder, leksaksgarage, bilar, spel, pussel (främst med olika djurmotiv) och kökstillbehör. Här finns också en mängd pysselmaterial. Allt material förutom en del av pysslet är tillgängligt för barnen som leker i olika konstellationer i hela rummet och flyttar runt materialet för att passa de olika lekarna som pågår. Utöver det stora rummet finns också ett vilorum som är sparsamt möblerat då det fylls med madrasser när de små barnen vilar, samt ett målarrum och ett sandlåderum. I målarrummet finns ett rikt och varierat utbud av material för att måla, rita och skapa. Sandlåderummet utgörs av en stor sandlåda som täcker nästan hela golvet samt en mängd flaskor, mått, burkar och skålar. Här finns även en leksaksspis och bord och pallar. Väggarna är målade som ett böljande landskap med kullar, blå himmel och flera stora solar. Enligt personalen är

8 Verksamhetsrapport 7(12) rummet populärt bland både flickor och pojkar, och många olika lekar uppstår i denna miljö. I tamburen har varje barn ett eget fack med en neutral namnskylt. Under namnskylten finns ytterligare en skylt med texten "Mamma:" och "Pappa:". I tamburen sitter även bilddokumentation från barnens vardag på förskolan. Här avbildas både flickor och pojkar i olika situationer inne och utomhus. Liksom bilderna i stora rummet är inte heller dessa bilder könskodade utan illustrerar att alla barn oavsett kön deltar i olika aktiviteter och har olika intresseområden. Utomhusmiljön består av en inhägnad gård som sträcker sig runt hela förskolan. Ytorna utgörs av större gräsmattor, sandlådor, asfalterade gångar och olika lekmiljöer såsom gungor, rutschkana, hinderbana av bildäck samt bänkar och bord. Lekmaterialet är varierat, exempelvis finns sandleksaker, bollar, cyklar, gunghästar, bandyklubbor, båtar och byggmaterial. Barnen rör sig fritt på gården, och Skolinspektionen noterar att flickor och pojkar leker tillsammans i olika konstellationer. Personalen lotsar barnen i olika aktiviteter och under observationerna finns inget som tyder på att barnens lek präglas av traditionella könsmönster och könsroller. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att jämställdhetsarbetet inte fullt ut genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Förskolans miljö och material är på flera sätt utformade så att de ger möjligheter att tilltala alla barn oavsett kön samt bredda barnens förmågor och intressen. Det finns en variation av material och barnen kan själva förändra och använda miljön för olika slags aktiviteter. Personalen har dock inte tillräckliga möjligheter att reflektera kring och tolka läroplanens mål för jämställdhet eller sin egen roll som förebild. Det saknas därmed en gemensam bild av hur arbetet med jämställdhet ska bedrivas vid förskolan. 3. Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Granskningen av området tar i stora delar sin utgångspunkt i vad forskning visat att förskolor ofta brister i vad gäller jämställdhetsuppdraget. Skolinspektionen granskar om personalen förhåller sig likvärdigt till flickor och pojkar avseende den språkliga och fysiska interaktiorten och i att ge stöd i vardagliga situationer. Vidare ingår om personalen vägleder flickor respektive pojkar så att deras möjligheter att pröva olika miljöer och material breddas och varieras. Dessutom ingår om förskolan erbjuder aktiviteter så att flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen.

9 Verksamhetsrapper 8 (12) Genomgående under besöket kan Skolinspektionen inte notera annat än att flickor och pojkar ges samma möjligheter och förutsättningar i de aktiviteter och situationer som observeras. Exempelvis sitter en personal och tre barn, två flickor och en pojke, och pysslar vid matbordet. De tillverkar kransar av papper inför midsommar som infaller två dagar efter Skolinspektionens besök. Barnen väljer färger till sina blommor och Skolinspektionen noterar att varken flickor eller pojkar väljer färger som traditionellt har förknippats med respektive kön. Alla tre barnen får stöd, bekräftelse och uppmuntran av personalen i likvärdig utsträckning. De samtalar om midsommar och det kommande firandet och personalen ser till att alla barn kommer till tals och blir lyssnade till. I den aktuella barngruppen finns några barn som enligt personalen tar mycket utrymme, och de arbetar därför mycket med att ge talutrymme till alla. Personalen uppger att de i detta arbete inte tänker ur ett jämställdhetsperspektiv utan mer utifrån att möta individuella barns behov "vissa barn tar mycket tid och en del behöver få mycket tid". Personalen uttrycker dock också i samband med detta att de aktivt strävar efter att "både flickor och pojkar ska få lika mycket tid och uppmärksamhet". Under Skolinspektionens besök finns flera exempel på aktiviteter, exempelvis en utflykt till skogen, en promenad för att plocka blommor samt dekorering av midsommarstången, då både flickor och pojkar erbjuds att delta. I samtliga aktiviteter väljer barnen att delta i olika konstellationer där flickor och pojkar ingår. Under skogsutflykten hör barnen ett högt ljud från en maskin och personalen uppmuntrar barnen att gå och se om de kan hitta maskinen som låter. Ljudet kommer från en flismaskin, och alla barnen, oavsett kön, tittar länge på maskinen och pratar intresserat med personalen om hur den fungerar. Generellt är personalen aktiva i att såväl erbjuda aktiviteter som dela in barnen i grupper för att möjliggöra för alla barn oavsett kön att pröva olika miljöer och uppleva nya erfarenheter. Vid samtal med personalen framkommer dock att det inte är ett medvetet ställningstagande ur ett jämställdhetsperspektiv som ligger till grund för arbetssättet, utan att de mer har tänkt i termer av inkludering och likabehandling. Skolinspektionen noterar under observationerna att barnen, oavsett kön, får stöd i måltidssituationer utefter behov. Skolinspektionen observerar heller inga skillnader i hur personalen förhåller sig till flickor respektive pojkar i andra vardagliga situationer såsom på- och avklädning av ytterkläder och toalettbesök. Personalen har genomgående under Skolinspektionens observationer ett förhållningssätt som är följsamt men samtidigt vägledande, och både pojkar och flickor möts av positiv kommunikation, bekräftande kroppsspråk samt fysisk kontakt i lika hög utsträckning.

10 Verksamhetsrapport 9(12) Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att flickor och pojkar på flera sätt har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Skolinspektionen har under observationerna inte kunnat notera några skillnader i språklig och fysisk interaktion mellan personal och flickor respektive pojkar. Förskolan erbjuder en bredd och variation i aktiviteter, miljöer och material. Personalen vägleder aktivt barnen så att alla oavsett kön kan få möjlighet att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen genom att ta del av olika aktiviteter och upplevelser. Personalens goda arbete är dock inte resultatet av ett medvetet och aktivt jämställdhetsarbete, då de i viss mån saknar en fördjupad medvetenhet kring hur jämställdhetsuppdraget kan bedrivas och utvecklas på förskolan. Bilaga 2 1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas hur huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen3 utifrån att förskolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster och könsroller. I värdegrunden förskrivs att förskolan aktivt och medvetet ska "påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem".4 Arbetet med jämställdhet och demokratiska värden är således en viktig förutsättning för att klara förskolans lärandeuppdrag och förbereda för skolan och den omvärld barnen befinner sig i. Vidare granskas förskolechefens roll och ansvar för systematisk och kontinuerlig planering, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. De allmänna råden för systematisk kvalitetsarbete understryker att kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av förskollärare och övrig personal. De allmänna råden för förskolan5 med kommentarer utgår från prioriterade områden som Skolverket identifierat som viktiga att ge stöd och vägledning i. Ett sådant område är värdegrundsarbetet där det betonas att personalen behöver analysera, reflektera och 3 4 kap. 3 skollagen (2010:800) 4 Lpfö 98/2010, s. 8 5 SKOLFS 2013:179, Kommentarerna till rådet om barngruppernas storlek och sammansättning reviderades 2016.

11 Verksamhetsrappori 10(12) kritiskt granska sina egna värderingar, föreställningar om traditionella könsmönster och förhållningssätt och hur detta uttrycks i verksamheten.6 Analysen bör innehålla vilka konsekvenser detta kan få för barnen. Arbetet kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Det är viktigt att fortlöpande kartlägga och analysera behovet av kompetensutveckling för att tillhandahålla kompetensutveckling utifrån personalens behov i förhållande till förskolans uppdrag, för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter.7 Enligt delegationen för jämställdhet är viktiga framgångsfaktorers att granska sig själv, kunskap, reflektionstid, att sätta in förskolans jämställdhetsarbete i ett större sammanhang (demokrati och makt), engagemang på alla nivåer, kontinuerlig dokumentation/observation, analys och utvärdering av arbetet, och slutligen tålamod (tid). 2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas bland annat om all personal medverkar i arbetet med att motverka stereotypa könsmönster och könsroller samt om jämställdhetsarbetet drivs som en process. Jämställdhet, som grundläggande demokratiskt värde, ska både gestaltas och förmedlas. Enlig skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, där alla människors lika värde och jämställdhet är viktiga utgångpunkter. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja detta.9 Det främjande arbetet innebär att personalen bland annat ges tid att diskutera sådant som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. Enligt allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är det en av verksamhetens fortgående uppgifter och kan därför inte drivas enbart som ett enskilt projektil). I propositionen "Kvalitet i förskolan" betonas att jämställdhet ska vara en synlig och tydlig del av värdegrundsarbetet.11 Dessutom betonas att de nationella målen och riktlinjerna i läroplanen ska vara kända och tolkade av all personal (även nyanställda) på förskolan för att 6 Ibid s Lpfö 98/2010, s SOU 2006:75 s. 125 ff 9 1 kap. 5 skollagen (2010:800) 10 SKOLFS 2012:10 11 Prop. 2004/05:11 s. 58

12 Verksamhetsrav2oK 11(12) jämställdhetsarbetet ska bli effektivt och ge resultat.12 Vidare granskas om förskolans miljö är utformad och material är anpassat så att det motverkar stereotypa könsroller och könsmönster. Förskolans lärandemiljö ska utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande.3 Materialen ska tilltala olika sorters intressen och innehåll. Material inklusive litteratur ska erbjudas så att de motverkar traditionella könsroller och könsmönster. Skolverket framhåller i de allmänna råden för förskolan att förskolans miljö signalerar vilket beteende som är förväntat, vilka möten och aktiviteter som är möjliga och signalerar även hur viktiga olika aktiviteter är Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Inom detta område granskas den språkliga och fysiska interaktionen mellan personal och flickor respektive pojkar. Förskolans jämställdhetsarbete handlar om att sätta barnen i fokus så att de får möjlighet att utvecklas och bredda sina lekmönster och intressen. En del i detta är att förskolans personal behöver vara uppmärksam på hur de utformar verksamheten utifrån ett lärandeperspektiv, till exempel inom språklig utveckling, genom sitt omsorgsbeteende och språkbruk. Det är därför viktigt att personalen är medvetna om sitt förhållningssätt och (i förkommande fall) vilka skillnader de gör på individer utifrån vilket kön de har och att lika villkor skapas för både flickor och pojkar. Ett sätt att göra detta på är att vara medveten om till exempel vilket stöd som ges i vardagliga situationer samt vilken vägledning som pojkar respektive flickor får, för att pröva olika miljöer så att det breddas och varieras. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. "Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar från stereotypa könsroller."15 I kommentarer till den reviderade läroplanen betonas att förskolan ska bidra till att barnen utvecklas allsidigt utifrån sina förutsättningar. Det innebär att pojkar respektive 12 Prop. 2004/05:11 s Ibid s SKOLFS 2013:179, sid Lpfö 98/2010, s. 5

13 Verksamhetsrapport 12 (12) flickor ska ges samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen för språk, skapande, undersökande och experimenterande etc. Det handlar om vilka förväntningar de vuxna har på flickor respektive pojkar och hur de bemöts i olika situationer. I jämställdhetsarbete ingår att reflektera över hur de som arbetar i förskolan bedömer och bemöter flickor och pojkar, deras egenskaper och val av aktiviteter.