Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter granskning av förskolans arbete med jämställdhet vid Väjerns förskola, Sotenäs kommun. Verksam hetsrapport

Transkript

1 Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter granskning av förskolans arbete med jämställdhet vid Väjerns förskola, Sotenäs kommun

2 Verksamhetsrapport 1(11) kronehåll Inledning Frågeställning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Inledning Skolinspektionen genomför under våren och hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med jämställdhet. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om barnen erbjuds en jämställd förskola där flickor och pojkar får möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster. Granskningen av förskolans arbete med jämställdhet genomförs i 18 kommuner med både fristående och kommunala huvudmän. Väjerns förskola i Sotenäs kommun ingår i urvalet av förskolor. Väjems förskola besöktes den maj 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Intervju med huvudmannen genomfördes den 27 maj Ansvariga utredare har varit Anna Gabrielsson och Magnus Jonasson. Skolinspektionen har inför besöket begärt in förskolans verksamhetsredogörelse samt dokument från huvudmannen då dessa utgör en del i Skolinspektionens arbete för att bedöma ansvarstagandet på huvudmannanivå. I denna rapport redovisar Skolinspektionens utredare sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Vidare görs en kort beskrivning av kvalitetsgranskningens syfte och frågeställning. Vägledande för bedömningarna avseende jämställdhetsarbetet på förskolorna är skollagenl, läroplanen för förskola2, Skolverkets allmänna råd samt relevanta utredningar och forskning. Bedömningar baseras på en analys av de data som framkommit med hjälp av olika metoder som använts vid granskningen. När kvalitetsgranskningen är avslutad i dess helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. För de verksamheter som ingått i urvalet är förhoppningen att rapporten kan användas i jämförande 1 Skollagen (2010:800) 2 Lpfö 98 - reviderad 2010

3 Verkswnhetsrapport 2(11) syfte, den kan också fungera som ett stöd för förskolor och huvudmän som inte ingått i granskningens urval. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Frågeställning För att uppnå syftet med kvalitetsgranskningen är följande frågeställning utgångspunkt: Arbetar förskolan med att erbjuda barnen möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan begränsningar från stereotypa könsmönster? I granskningen av verksamhetens kvalitet har framförallt tre områden granskats mer ingående. Dessa tar sin utgångspunkt i huruvida 1) det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 2) jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 3) flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. En sammanfattning av bedömningsunderlag av ovanstående tre områden beskrivs under bilaga 2. Beskrivning av huvudman och Väjerns förskola Väjerns förskola ligger i Väjerns samhälle i Sotenäs kommun. Kommunen består av flera kustsamhällen och har cirka 9000 invånare. Förskoleverksamheten är organiserad under Utbildningsförvaltningen och Utbildningsnämnden är den politiska organisation som ansvarar för verksamheterna inom nämndens område. Förskolorna i kommunen är indelade områdesvis under ledning av tre förskolechefer. Den granskade förskolan är belägen i ett enplanshus i mitten av ett bostadsområde med radhusbebyggelse. Det finns en mindre inhägnad gård som löper runt hela förskolan, och en mindre lekplats strax utanför gården. På förskolans gård finns en gräsmatta, sandlåda, bord och bänkar samt en lekstuga. Ytorna inomhus består av kök, fyra rum i varierande storlek, tambur och tvättrum/toalett. Rummen är möblerade med bord och stolar samt hyllor och lådor innehållande olika typer av material. Förskolan utgörs av en avdelning med

4 VerksarJ-nhetsrapport 3(11) barn i åldrarna 1 5 år, där en förskollärare och två barnskötare arbetar. Förskolan har dock två förskollärartjänster varav den ena är vakant i dagsläget. För närvarande är 6 flickor och 8 pojkar inskrivna i förskolan. I den verksamhetsredogörelse som inkommit inför Skolinspektionens granskning uppger förskolechefen att hon ser till att ett arbete med jämställdhetsuppdraget sker genom att belysa det som en punkt på APT, i diskussioner vid så kallad "pedagogisk timme" och andra samtal, samt att de arbetar med jämställdhetsuppdraget vid uppföljning av förskolans arbetsplan. Skolinspektionen har bett förskolechefen att få ta del av arbetsplanen men den har ännu inte inkommit. Skolinspektionen har dock tagit del av Sotenäs kommuns rapport för systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Där anges bland annat jämställdhet som ett utvecklingsområde för läsåret 15/16 med målet att öka personalens kunskap kring genusperspektiv. Resultat 1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskar Skolinspektionen om huvudmannen och förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete. I detta ingår om förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i sitt pedagogiska ledarskap. Vidare ingår att förskolechefen säkerställer att det ges gemensam kollegial tid för reflektion och att personalen kritiskt granskar sina värderingar, föreställningar och förhållningssätt. Dessutom granskar Skolinspektionen om personalen har kompetens att, och ges kompetensutveckling så att de, på vetenskaplig grund och/eller utifrån beprövad erfarenhet kan arbeta med uppdraget. Inom ramen för granskningen har Skolinspektionen intervjuat en representant för huvudmannen samt förskolechef och all personal vid den granskade förskolan. Skolinspektionen har också tagit del av dokumentation med relevans för granskningen och en verksamhetsredogörelse avseende den aktuella förskolan. I Sotenäs kommuns rapport för systematiskt kvalitetsarbete i förskolan (den så kallade "SKA-rapporten") anges att jämställdhet är ett av de utvecklingsområden som förskolorna arbetat med under förra läsåret (14/15). Kommunen har bland annat genomfört en fortbildningsdag kring genusperspektiv för alla pe-

5 rksamhetsrapport 4(11) dagoger i förskolan och i rapporten uppges att "jämställdhetsarbetet ingår som en naturlig del i arbetet". Vidare anges att jämställdhet är ett prioriterat mål även för innevarande läsår där det förväntade resultatet är "en ökad kunskap kring genusperspektiv". För att nå målet anges att jämställdhet ska finnas med som en stående punkt på APT samt att diskussioner ska föras under pedagogernas veckovisa planeringstid, så kallad "pedagogisk timme". I rapporten anges också tidsbrist som ett möjligt hinder för målupfyllelse avseende jämställdhetsområdet. Representant för huvudmannen uppger i intervju att SKA-rapporten redovisas till nämnden varje år och då sker "en dialog om vad som fungerat bra och vad som fungerat mindre bra". I intervjun uppges vidare att huvudmannens representant inte är insatt i hur förskolorna arbetar med jämställdhet, men att "vi har gjort vad vi kan för att det ska bli en del av barnens vardag". Förskolechefen uppger i intervju att Utbildningsnämnen är noga med att förskolorna arbetar med och utvärderar de prioriterade målen i SKA-rapporten. Vidare uppges i intervjun att förskolechefen inte har satt upp några specifika mål för jämställdhetsarbetet på den granskade förskolan, men att diskussioner kring jämställdhet kommit upp under personalens "pedagogiska timme". Enligt förskolechefen finns det för närvarande inga planerade kompetensutvecldingsinsatser avseende jämställdhetsuppdraget. Personalen bekräftar att de inte har fått något uppdrag från sin chef att arbeta med jämställdhetsuppdraget. De säger sig heller inte känna till några särskilda mål från kommunen kring jämställdhetsarbete i förskolan. Personalen menar att frågan ska tas upp till diskussion under pedagogisk timme men att de inte hinner då de endast har en timme i veckan till förfogande. Enligt personalen ska denna timme inrymma många olika saker såsom diskussioner kring barngruppen och individuella barn, praktiska frågor samt veckoplanering. Personalen uttrycker vidare att de vid något tillfälle har deltagit vid en föreläsning om jämställdhet men att det var länge sedan och att de kan behöva mer kompetensutveclding inom jämställdhetsområdet. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att den granskade förskolan inte ges tillräckliga förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Jämställdhetsarbetet inkluderas på övergripande nivå i det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs gemensamt i kommunen. Det saknas dock mål och rutiner för att arbeta med jämställdhetsuppdraget på den aktuella förskolan. Förskolechefen och personalen arbetar inte strukturerat med jämställdhet och den tid som finns avsatt för planering räcker inte till för reflektion eller kompetensutveckling kring jämställdhetsuppdraget.

6 crkseirm he,.:s Era p po 5 (11) 2. jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Bedömningsområdet innehåller granskning om jämställdhetsarbetet genomsyrar verksamheten, snarare än att det bedrivs som projekt eller att enstaka medarbetare är bärare av uppdraget. Här ingår om all pedagogisk personal medverkar i arbetet och om läroplanens mål är kända och tolkade av all personal. Vidare ingår om förskolans miljö är utformad för att motverka traditionella könsmönster och könsroller och om förskolans material är anpassat för uppdraget. Representant för huvudmannen uppger i intervjun att personalen ute på förskolorna är medvetna om att jämställdhet är ett viktigt och prioriterat område "där vi inte får falla tillbaka i gamla roller, vi måste arbeta hela tiden". Representanten menar att förskolan generellt är bra på att anta utmaningen att arbeta med jämställdhet. Enligt förskolechefen finns inga specifika mål för att arbeta med jämställdhetsuppdraget på den granskade förskolan. Förskolechefen uttrycker att det inte finns något motstånd hos personalen mot jämställdhetsarbete men det är ingen fråga som prioriteras i det dagliga arbetet. Vidare menar förskolechefen att jämställdhetsuppdraget ändå "finns med i vardagen även om man inte pratar om det" och att personalen "kan sin läroplan" och känner till dess jämställdhetsmål. Personalen uppger i intervju att de har en plan mot kränkande behandling som också innefattar likabehandling. I planen som Skolinspektionen tagit del av finns inga uttalade skrivningar för arbete ur ett jämställdhetsperspektiv utöver den del som handlar om diskrimineringsgrunderna. Personalen uppger vidare att de haft begränsade möjligheter att arbeta medvetet med jämställdhetsuppdraget, och har därför inte heller diskuterat och tolkat målen i läroplanen. I intervjun uppger förskolechefen att förskolans miljö är utformad så att alla barn ska kunna ta del av allt material och alla lärmiljöer oavsett kön, och att allt tillgängligt material används för och av alla barn. Personalen uttrycker i intervjun att de vid planering av förskolans miljö inte utgår från flickor och pojkar utan har försökt skapa öppna rum som möjliggör många olika aktiviteter. De menar att de eftersträvar öppna flexibla miljöer, där barnen kan plocka med sig material från en del av förskolan till en annan beroende på vad de vill leka med för stunden. De uppger också att de tänker på hur materialet ska kunna tilltala alla barn oavsett kön och att de i syfte att motverka traditionella könsroller och

7 Verksamhe- srapport 6(11) könsmönster försöker köpa in mer könsneutralt material såsom lego och olika spel. De menar samtidigt att de i samma syfte har införskaffat både riddare och prinsessor för att locka även flickor att leka med förskolans riddarborg. Under Skolinspektionens besök sker mycket av aktiviteterna utomhus på förskolans gård. På den främre delen av gården finns två sandlådor, rutschkana, lekstuga, en diskbänk samt bord och stolar. Här finns också sandleksaker, leksaksbilar, bobbycars och trehjulingar. På baksidan av huset går gården över i en inhägnad gräsmatta som under besöket öppnas för barnen endast vid ett tillfälle då några av de större barnen får vara där och leka. På denna del av gården finns inget material förutom ett bord med bänkar. Under utevistelserrta leker barnen fritt under överinseende av personalen. Skolinspektionen kan notera att alla barn rör sig över hela gården och självständigt använder det material som finns tillgängligt. Inomhus utgörs miljön av flera rum som innehåller olika typer av material. I ett rum finns skapandematerial, figurdockor, pussel, flanosagor, ett dockhus och tidigare nämnda riddarborg. I ett annat finns ett leksakskök, dockor, dockvagnar, gunghäst, mjuka djur, filtar, kuddar och sittmöbler i barnstorlek. I det största rummet finns matbord där barnen äter sina måltider samt mer material för skapande. I ytterligare ett rum finns små sittmöbler och en hylla med duplo, cd-skivor, leksaksbilar, dinosaurier, tågbana, byggstavar och en mindre uppsättning böcker. Böckerna är av varierande tematik och kan tilltala alla barn oavsett kön. Under observationerna bekräftas personalens uppfattning att barnen rör sig fritt mellan rummen och använder material på eget initiativ i olika slags aktiviteter. Även om materialet är relativt traditionellt presenterat och grupperat, till exempel en "hemvrå" med kök och dockor, så är inte barnen bundna av att leka just där materialet förvaras eller på det sätt som kan anses förväntat. Exempelvis använder några barn filtar för att bygga en koja under matbordet, vilket personalen uppmuntrar och stödjer. Ett barn kör ut en barnvagn med docka ifrån hemvrå-rummet och säger att hen kör rally och parkerar därefter i ett påhittat garage. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att jämställdhetsarbetet inte fullt ut genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Förskolans miljö och material är på flera sätt utformade så att de ger möjligheter att tilltala och bredda barnens förmågor och intressen. Det finns en variation av material och barnen kan själva förändra och använda miljön för olika slags aktiviteter. På förskolan finns dock inga uttalade mål för jämställdhetsarbete och personalen har inte tillräckliga möjligheter att

8 Verksamhetsrappor' Ic 7(11) reflektera kring och tolka läroplanens mål för jämställdhet. Det saknas därmed en gemensam bild av hur arbetet med jämställdhet ska bedrivas vid förskolan. 3. Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Granskningen av området tar i stora delar sin utgångspunkt i vad forskning visat att förskolor ofta brister i vad gäller jämställdhetsuppdraget. Skolinspektionen granskar om personalen förhåller sig likvärdigt till flickor och pojkar avseende den språkliga och fysiska interaktionen och i att ge stöd i vardagliga situationer. Vidare ingår om personalen vägleder flickor respektive pojkar så att deras möjligheter att pröva olika miljöer och material breddas och varieras. Dessutom ingår om förskolan erbjuder aktiviteter så att flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen. Under Skolinspektionens observationer i verksamheten förekommer flera situationer där flickor och pojkar bemöts likvärdigt. Exempelvis kan Skolinspektionen notera att barnen, oavsett kön, får stöd i måltidssituationer utefter behov och mognad. Alla barn utom de allra minsta uppmuntras att prova själva först, och får därefter hjälp om så behövs. Skolinspektionen observerar heller inga skillnader i hur personalen förhåller sig till flickor respektive pojkar i andra vardagliga situationer såsom på- och avklädning av ytterkläder och toalettbesök. De planerade aktiviteter som genomförs under Skolinspektionens besök är genomgående riktade till hela barngruppen och därmed är alla barn delaktiga i dessa. Under aktiviteterna noterar Skolinspektionen inga skillnader i vilket utrymme pojkar och flickor ges eller i vilken utsträckning barnen får positiv uppmärksamhet. Däremot observeras ett exempel på att personalen uppmuntrar olika intresseområden för flickor och pojkar när vuxna och barn sitter tillsammans och ritar. Först vill en pojke ha hjälp att rita en teckning, och en personal frågar "vill du att jag ska rita en crossmotorcykel?". Därefter räcker en flicka fram sitt papper och personalen frågar "ska jag rita en blomma?". Vid ett annat tillfälle observeras hur en flicka som klättrar omkring på lekstugan lyfts bort av personalen med kommentaren "du är högt och lågt du!". Skolinspektionen noterar inga exempel

9 Verksamhetsrapporr 8(11) på att personalen bemöter pojkarna som klättrar samtidigt med liknande tilltal. Exemplen bekräftar den uppfattning som personalen ger uttryck för i intervjun att de försöker bemöta och kommunicera med flickor och pojkar på samma sätt men att de troligtvis inte alltid gör det. Personalen uppger i sammanhanget att de behöver arbeta mer medvetet med att kartlägga hur de förhåller sig till barnen ur ett jämställdhetsperspektiv. Både förskolechef och personal påpekar att det vore värdefullt att filma i verksamheten för att synliggöra och reflektera kring personalens arbets- och förhållningssätt. Förskolechefen uppger vidare i intervju att hon inte vet rent konkret hur personalen arbetar för att bemöta flickor och pojkar likvärdigt, men att hon anser att personalen har ett bra bemötande gentemot barnen. Hon uttrycker att "jag upplever att det är rätt likvärdigt men det skulle inte förvåna mig om det finns mer att arbeta med. Det handlar ju hela tiden om att synliggöra och bli medveten". Under Skolinspektionens besök består en betydande del av tiden av "fri lek" där barnen i stor utsträckning sysselsätter sig på egen hand med olika aktiviteter under överinseende av de vuxna. Flickor och pojkar leker tillsammans och går självmant in och ut ur olika konstellationer och barnen interagerar betydligt mer med varandra än med personalen. I självskattningen inför besöket uppger personalen att de anordnar varierade aktiviteter och aktivt uppmuntrar barnen att variera var och med vad de leker. Skolinspektionen kan dock inte notera några tydliga exempel på att personalen aktivt vägleder och uppmuntrar flickor och pojkar att prova olika material och miljöer. Personalen uppger i intervju att de under en period hade en grupp pojkar som inte ville leka med flickor och att personalen då arbetade aktivt med bland annat rollspel för att motverka att barnen leker könsuppdelat. Personalen uppger vidare att de ständigt i vardagen arbetar med värdegrundsfrågor bland annat genom att "vi pratar med dem varenda dag om hur man ska vara mot varandra". Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolan inte fullt ut erbjuder flickor och pojkar samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Mot bakgrund av Skolinspektionens observationer visar granskningen inte på några skillnader i fysisk interaktion mellan personal och pojkar respektive flickor, eller i hur stort utrymme flickor och pojkar ges i planerade aktiviteter. Alla barn oavsett kön får stöd i vardagen i likvärdig utsträckning. Personalen arbetar dock inte tillräckligt aktivt med att vägleda barnen för att bredda och variera deras möjligheter att pröva olika miljöer och material. Vidare upplever personalen själva att de inte alltid bemöter flickor och pojkar likvärdigt och obser-

10 Verksamhatsrappor 9(11) vationerna visar att det förekommer olika förväntningar på barnen utifrån kön och att personalen inte alltid kommunicerar likvärdigt med pojkar och flickor. Haga 2 1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas hur huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen3 utifrån att förskolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster och könsroller. I värdegrunden förskrivs att förskolan aktivt och medvetet ska "påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem".4 Arbetet med jämställdhet och demokratiska värden är således en viktig förutsättning för att klara förskolans lärandeuppdrag och förbereda för skolan och den omvärld barnen befinner sig i. Vidare granskas förskolechefens roll och ansvar för systematisk och kontinuerlig planering, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. De allmänna råden för systematisk kvalitetsarbete understryker att kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av förskollärare och övrig personal. De allmänna råden för förskolan5 med kommentarer utgår från prioriterade områden som Skolverket identifierat som viktiga att ge stöd och vägledning i. Ett sådant område är värdegrundsarbetet där det betonas att personalen behöver analysera, reflektera och kritiskt granska sina egna värderingar, föreställningar om traditionella könsmönster och förhållningssätt och hur detta uttrycks i verksamheten.6 Analysen bör innehålla vilka konsekvenser detta kan få för barnen. Arbetet kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Det är viktigt att fortlöpande kartlägga och analysera behovet av kompetensutveckling för att tillhandahålla kompetensutveckling utifrån personalens behov i förhållande till förskolans uppdrag, för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter kap. 3 skollagen (2010:800) 4 Lpfö 98/2010, s. 8 5 SKOLFS 2013:179, Kommentarerna till rådet om barngruppernas storlek och sammansättning reviderades Ibid s Lpfö 98/2010, s. 16

11 Ve,rksamhetsrapport 10(11) Enligt delegationen för jämställdhet är viktiga framgångsfaktorer8 att granska sig själv, kunskap, reflektionstid, att sätta in förskolans jämställdhetsarbete i ett större sammanhang (demokrati och makt), engagemang på alla nivåer, kontinuerlig dokumentation/observation, analys och utvärdering av arbetet, och slutligen tålamod (tid). 2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas bland annat om all personal medverkar i arbetet med att motverka stereotypa könsmönster och könsroller samt om jämställdhetsarbetet drivs som en process. Jämställdhet, som grundläggande demokratiskt värde, ska både gestaltas och förmedlas. Enlig skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, där alla människors lika värde och jämställdhet är viktiga utgångpunkter. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja detta.9 Det främjande arbetet innebär att personalen bland annat ges tid att diskutera sådant som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. Enligt allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är det en av verksamhetens fortgående uppgifter och kan därför inte drivas enbart som ett enskilt projekt10. I propositionen "Kvalitet i förskolan" betonas att jämställdhet ska vara en synlig och tydlig del av värdegrundsarbetet.11 Dessutom betonas att de nationella målen och riktlinjerna i läroplanen ska vara kända och tolkade av all personal (även nyanställda) på förskolan för att jämställdhetsarbetet ska bli effektivt och ge resultat.12 Vidare granskas om förskolans miljö är utformad och material är anpassat så att det motverkar stereotypa könsroller och könsmönster. Förskolans lärandemiljö ska utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande.13 Materialen ska tilltala olika sorters intressen och innehåll. Material inklusive litteratur ska erbjudas så att de motverkar traditionella könsroller och könsmönster. Skolverket framhåller i de allmänna råden för förskolan att förskolans miljö signalerar vilket beteende som är förväntat, vilka möten och aktiviteter som är möjliga och signalerar även hur viktiga olika 8 SOU 2006:75 s. 125 ff 9 1 kap. 5 skollagen (2010:800) 10 SKOLFS 2012:10 11 Prop. 2004/05:11 s Prop. 2004/05:11 s Ibid s. 16

12 Verksamhetsrapporrt 11(11) aktiviteter är Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Inom detta område granskas den språkliga och fysiska interaktionen mellan personal och flickor respektive pojkar. Förskolans jämställdhetsarbete handlar om att sätta barnen i fokus så att de får möjlighet att utvecklas och bredda sina lekmönster och intressen. En del i detta är att förskolans personal behöver vara uppmärksam på hur de utformar verksamheten utifrån ett lärandeperspektiv, till exempel inom språklig utveckling, genom sitt omsorgsbeteende och språkbruk. Det är därför viktigt att personalen är medvetna om sitt förhållningssätt och (i förkommande fall) vilka skillnader de gör på individer utifrån vilket kön de har och att lika villkor skapas för både flickor och pojkar. Ett sätt att göra detta på är att vara medveten om till exempel vilket stöd som ges i vardagliga situationer samt vilken vägledning som pojkar respektive flickor får, för att pröva olika miljöer så att det breddas och varieras. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. "Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar från stereotypa könsroller."15 I kommentarer till den reviderade läroplanen betonas att förskolan ska bidra till att barnen utvecklas allsidigt utifrån sina förutsättningar. Det innebär att pojkar respektive flickor ska ges samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen för språk, skapande, undersökande och experimenterande etc. Det handlar om vilka förväntningar de vuxna har på flickor respektive pojkar och hur de bemöts i olika situationer. I jämställdhetsarbete ingår att reflektera över hur de som arbetar i förskolan bedömer och bemöter flickor och pojkar, deras egenskaper och val av aktiviteter. 14 SKOLFS 2013:179, sid Lpfö 98/2010, s. 5