Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Transkript

1 Bilaga 1 Verksamhetsrapport Dnr :6591 Verksamhetsrapport efter granskning av förskolans arbete med jämställdhet vid förskolan Pikku-Erkki, Sverigefinska skolan i Eskilstuna

2 Verksamhetsrapport 1(14) Innehåll Inledning Frågeställning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Inledning genomför under våren och hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med jämställdhet. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om barnen erbjuds en jämställd förskola där flickor och pojkar får möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster. Granskningen av förskolans arbete med jämställdhet genomförs i 18 kommuner med både fristående och kommunala huvudmän. Förskolan Pikku-Erkki, Sverigefinska skolan i Eskilstuna ingår i urvalet av förskolor. Förskolan Pikku-Erkki besöktes den mars 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Intervjuer med huvudmannen genomfördes den 31 mars Ansvariga utredare har varit Siv Wilborgsson och Yrsa Alm Holmkvist. har inför besöket begärt in förskolans verksamhetsredogörelse samt dokument från huvudmannen då dessa utgör en del i s arbete för att bedöma ansvarstagandet på huvudmannanivå. I denna rapport redovisar s utredare sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Vidare görs en kort beskrivning av kvalitetsgranskningens syfte och frågeställning. Vägledande för bedömningarna avseende jämställdhetsarbetet på förskolorna är skollagenl, läroplanen för förskola2, Skolverkets allmänna råd samt relevanta utredningar och forskning. Bedömningar baseras på en analys av de data som framkommit med hjälp av olika metoder som använts vid granskningen. När kvalitetsgranskningen är avslutad i dess helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. 1 skollagen (2010:800) 2 Lpfö 98 - reviderad 2010

3 Verksamhetsrapport 2(14) För de verksamheter som ingått i urvalet är förhoppningen att rapporten kan användas i jämförande syfte, den kan också fungera som ett stöd för förskolor och huvudmän som inte ingått i granskningens urval. Den enskilda förskolerapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Frågeställning För att uppnå syftet med kvalitetsgranskningen är följande frågeställning utgångspunkt: Arbetar förskolan med att erbjuda barnen möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan begränsningar från stereotypa könsmönster? I granskningen av verksamhetens kvalitet har framförallt tre områden granskats mer ingående. Dessa tar sin utgångspunkt i huruvida 1) det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 2) jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 3) flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. En sammanfattning av bedömningsunderlag av ovanstående tre områden beskrivs under bilaga 1. Beskrivning av huvudman och förskolan Pikku-Erkki Förskolan Pikku-Erkki lyder under stiftelsen ERIK som även driver Sverigefinska skolan i Eskilstuna. Stiftelsens ändamål är, enligt uppgifter på Länsstyrelsen, att "verka för aktiv tvåspråkighet samt ingående kännedom om svensk och finsk kultur; en stark sverigefinsk identitet". För att nå målet, bildade stiftelsen 1994 förskolan Pikku-Erkki och grundskolan Sverigefinska skolan i Eskilstuna, Erkki-skolan. Styrelsen för stiftelsen är den samma för både för- och grundskola. Förskolan Pikku-Erkki ligger centralt i Eskilstuna i samma byggnad som grundskolan, som omfattar förskoleklass till och med årskurs 6. Byggnaden är en folkskola som tidigare har fungerat som skola. Förskoleverksamheten har tidigare varit utspridd i olika lokaler men är sedan ett halvår tillbaka placerad i skolans lokaler. Förskolan är belägen i bottenvåningen av byggnaden. På skolans gård är

4 Ve rk2 ta. 3(14) en mindre del av ytan inhägnad och utrustad för förskolebarn. I närområdet finns tillgång till flera lekparker. Förskolan Pikku-Erkki har tre avdelningar med sammanlagt 101 barn i åldrarna 1-5 år. Verksamheten är indelad i en småbarnsavdelning (1-3 år) med 39 barn, en storbarnsavdelning (3-5 år) med 37 barn samt en syskonavdelning (1-5 år) med 25 barn. Ytterligare en förskoleavdelning (1-5 år) i närområdet ingår förskolan. Vid s besök har förskolan totalt 19,5 anställda. Förutom förskolechefen är ytterligare en person utbildad förskollärare. besökte gruppen Majavat som består av 12 barn, i åldern 3-4 år. Barngruppen består av fem flickor och sju pojkar. I gruppen arbetar tre personer 100 procent vardera, varav en är utbildade barnskötare. Gruppen tillhör storbarnsavdelningen och där arbetar två personer 100 procent vardera, varav en är förskollärare och en är utbildad barnskötare. Till storbarnsgruppen är ytterligare två personer knutna, vilket innebär totalt sju personal. Gruppen Majavat har tillgång till en hemvist med tre rum, teknik/sov/lek/samlingsrum, allrum samt ett rum med vad som kan karaktäriseras som en inbyggd hemvrå. Därutöver delar gruppen Majavat lokaler för skapande verksamhet, aktiviteter, tambur/hall och toaletter med femåringarna. Storbarnsavdelningens arbetssätt bygger på en indelning av barnen i mindre grupper, varav Majavat är en grupp. Utifrån olika aktiviteter och barnantal bildas spontana grupper tillsammans med en annan 3-5-årsgrupp samt femåringarna. Målsättningen med mindre grupper är att kunna möta barnen individuellt. Förskolan har fokus på barnens språkutveckling och de vuxna använder det finska språket aktivt i alla delar av verksamheten. Förskolans verksamhetsredogörelse visar att förskolan arbetar med värdegrundsfrågor och likabehandling. Stiftelsen ERK beskriver på sin hemsida att Pikku-Erkki är en tvåspråkig förskola. Under s besök bedrivs emellertid all verksamhet på finska. Utifrån denna faktor har s observationer vad det gäller den verbala kommunikationen genomförts med ett större fokus på kroppsspråk samt barnens respons på de vuxnas kommunikation. Det framkommer under flera intervjuer att respondenterna reflekterar kring betydelsen av att vissa begrepp inte förekommer i finska språket. Bland annat förekommer inte begreppen han och hon, utan det finska ordet "hän".

5 Verksamhetsrapport 4(14) Jämställdhet och jämlikhet är ett och samma begrepp i Finland. Huruvida detta påverkar personalens förhållningssätt har inte bedömt. Resultat 1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas om huvudmannen och förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete. Vidare granskas om förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i sitt pedagogiska ledarskap. I detta ingår t ex att förskolechefen säkerställer att det ges gemensam kollegial tid för reflektion och att säkerställa att personalen kritiskt granskar sina värderingar, föreställningar och förhållningssätt. Området granskar också om personalen har kompetens att, och ges kompetensutveckling så att de, på vetenskaplig grund och/eller utifrån beprövad erfarenhet kan arbeta med uppdraget. Intervjuerna med representanten för huvudmannen, förskolechef, arbetslag (personal i besökt avdelning) och fokusgrupp (personal från andra avdelningar) visar att både huvudman och förskola har fokus på likabehandlingsarbetet, men att det inom ramen för detta arbete inte görs något specifikt kring jämställdhet. I intervjun framför arbetslaget att huvudmannen inte klargjort mål eller följt upp jämställdhetsarbetet. Förskolechefen berättar att de inte har pratat om jämställdhet, men att hon redovisar arbetet med likabehandlingsplanen för huvudmannen. Representanten för huvudmannen bekräftar förskolechefens beskrivning att de inte har pratat om jämställdhet, vilket uppges bero på att de redan arbetar utifrån målen i läroplanen. Representanten för huvudmalmen upplever att det är oklart vad som är dennes roll. Styrelsens så kallade årshjul, en plan för mål och uppföljning, visar att styrelsen har verksamhetsmål och följer upp bland annat kränkande behandling men jämställdhet är inte synliggjort i dokumentet. Vid intervjuerna med arbetslag, förskolechef och fokusgrupp berättar de att förskolan inte planerar, följer upp och utvecklar utbildningen systematiskt och kontinuerligt utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Utgångspunkten i planering och uppföljning är likabehandlingsplanen och alla barns lika värde. Fokusgruppert bekräftar att huvudmannen inte har lyft fram jämställdhetsuppdraget och att förskolechefen har fokuserat på likabehandlingsplanen vid olika möten.

6 5(14) Representanten för huvudmannen menar i intervjun att förskolechefen har ett stort ansvar för personalens kompetensutveckling. Förskolechefen berättar vid intervjun att arbetslaget "inte har fått någon kompetensutveckling inom jämställdhetsområdet", däremot har några i personalgruppen under sin fritid förkovrat sig inom området jämställdhet. Vidare menar förskolechefen att större andelen av personalen har förvärvat sin kunskap om jämställdhet genom erfarenhet. Arbetslaget berättar att kompetensutvecklingen de senaste två åren har handlat om olika lärandeområden. Vid intervjun uppger några personer i fokusgruppen att det behövs en djupare kunskap inom jämställdhetsområdet, då de menar att det är viktigt att all personal är medveten om egna värderingar och förhållningssätt. Fokusgruppen anser att de saknar tid för diskussioner om värderingar och förhållningssätt. Avsaknaden av tid beskriver även arbetslaget och uppger att flytten till nya lokaler tagit mycket tid i anspråk. Även den självskattning som personalen gjort inför s besök visar att arbetslaget är enigt om att de inte har erbjudits någon kompetensutveckling om jämställdhetsuppdraget samt att tid för reflektion ges i ingen eller liten omfattning. Förskolechefen beskriver i intervjun olika forum för dialog, men uppger att jämställdhetsarbetet inte har varit i fokus för diskussion i dessa forum. Sammanfattningsvis bedömer att förutsättningarna för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller i större utsträckning behöver synlig- och tydliggöras. Representanten för huvudmannen och besökt förskola lyfter fram ett aktivt arbete med likabehandling och fokus på alla barns lika värde. Både huvudman och besökt förskola beskriver dessa värden som en garant för jämställdhetsuppdraget. styrker att dessa områden är viktiga enligt skollag och läroplan för förskolan, men vill understryka att jämställdhetsuppdraget kräver en aktiv och medveten strategi samt handling. Granskningen visar att huvudmannen och förskolechefen inte i tillräckligt hög grad tydlig- och synliggör, förankrar, följer upp målen och utifrån en analys av resultat vidtar nödvändiga åtgärder. Personalens kompetens säkerställs i ringa grad för att de, på vetenskaplig grund och/eller utifrån beprövad erfarenhet, ska kunna bedriva ett jämställdhetsarbete som motsvarar läroplanens skrivningar. Personalen får inte tillräckligt med kollegial tid för reflektion med möjlighet att kritiskt granska sina värderingar och förhållningssätt utifrån jämställdhetsuppdraget.

7 --)ULii1j1 6 (14) 2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Området granskar om jämställdhetsarbetet genomsyrar verksamheten, snarare än att det bedrivs som projekt eller att enstaka medarbetare är bärare av uppdraget. Här granskas därför om all pedagogisk personal medverkar i arbetet och om läroplanens mål är kända och tolkade av all personal. Området granskas också utifrån om förskolans miljö är utformad för att motverka traditionella könsmönster och könsroller och om förskolans material är anpassat för uppdraget. När det gäller om all personal medverkar i arbetet med att motverka stereotypa könsmönster och könsroller, visar självskattningen att det inte finns en tydlig samsyn kring vad uppdraget innebär. Arbetslag, fokusgrupp och förskolechef uppger vid intervjuerna att de anser att det är viktigt att verksamheten utgår ifrån allas lika värde. De menar att traditionella könsmönster och könsroller motverkas på så sätt. Förskolechefen berättar vid intervjun att "vi kanske tror att vi arbetar med jämställdhet hela tiden, genom arbetet med likabehandlingsplanen". Arbetslag, fokusgrupp och förskolechef beskriver i intervjuerna att förskolan inte arbetar speciellt med jämställdhet och att de därför inte kan redogöra för några strategier för jämställdhetsarbetet. Vid intervjun med arbetslaget uppger de att läroplanens mål för jämställdhet är mindre kända och tolkade. "Vi har inte diskuterat läroplanens skrivningar om jämställdhet, utan vi har inriktat oss mot alla barns lika värde", säger arbetslaget. Förskolechefen menar att all personal har läst läroplanen och på så sätt har kunskap. Fokusgruppen berättar i intervjun att de vid planering av verksamhetens innehåll utgår ifrån läroplanens kapitel om "Normer och värden" och ifrån alla barns lika värde. Förskolechef, arbetslag och fokusgrupp säger i intervjuerna att de reflekterar kring vilken betydelse de har som förebilder. Förskolechefen berättar i intervjun hur hon ser på personalens roll som förebilder. Hon menar att personalens könstillhörighet påverkar verksamheten, då alla har värderingar med sig ifrån sin egen uppväxt. Vidare beskriver förskolechefen att det kan visa sig på olika sätt i möten med barnen, exempelvis vuxna som tycker om att pyssla med flickorna. Förskolechefen anser vidare att det är viktigt att personalen reflekterar kring sin egen roll som förebild.

8 Verksamhetsrapport 7(14) Arbetslaget och fokusgruppen menar att alla bär på sin "ryggsäck", men att det inom förskolan finns ett uppdrag som ska styra förhållningssättet. Fokusgruppen anser vidare att det svenska språket till skillnad från det finska, kanske förstärker tankarna om ett visst kön, exempelvis sjuksköterska. De menar att de finska begreppen inte är så könsbundna, vilket kanske påverkar deras förhållningssätt i mötet med barnen. s kartläggning av miljön visar att den ger möjlighet för både flickor och pojkar att bredda sina förmågor och intressen. Inomhusmiljön är utformad så att det finns möjlighet till en variation av lek och aktiviteter. Miljön i hemvisten erbjuder möjlighet till bygg- och konstruktionslek, undersökande, experimenterande, språk, kommunikation, fantasi- och rollek, avkoppling och vila. Utöver hemvisten har barnen tillgång till två rum, där materialet är tillgängligt och exponerat på barnens nivå. På tredje våningen finns enligt samtliga intervjuade en ateljé dit personalen kan gå med några barn, för att i mindre grupp arbeta med bland annat skapande, fantasi, språk och kommunikation. Barnen har också tillgång till en gymnastikhall som tillsammans med utemiljön ger möjlighet till större fysisk rörelse. Utomhusmiljön inrymmer skolans gård, med tillgång till en inhägnad yta för förskolans verksamhet. På den inhägnade ytan finns gungor, vippgunga, lek- och klätterställning med rutschbana samt sandlåda. Miljön utomhus kompletteras med bland annat sandleksaker, cyklar och grävmaskiner. I intervjun beskriver arbetslaget att miljöerna inomhus inte är fasta och att de vill att rummen ska vara inspirerande, så att barnen kan göra egna val. Vidare uppger arbetslaget att teknikrummet även används som sovrum. Detta innebär att rummet inte har fullständig utrustning för lekar eller utforskande inom teknik, säger arbetslaget. Förskolechefen menar att "miljön är ändamålsenlig". Självskattningen visar att det finns olika uppfattningar om huruvida det finns en medveten strategi bakom miljöns utformning. s kartläggning av material visar på ett brett utbud som är anpassat till åldersgruppen. Bland annat finns det tillgång till bygg, konstruktion, roll- och fantasilek. Det finns material som är sorterat i lådor, till exempel bondgårdsdjur och dockor i olika karaktärer som möjliggör fantasi- och rollek. I en av de sorterade lådorna finns utklädningskläder i barnstorlek och för olika roller, exempelvis polis och prinsessa. Barnen har också möjlighet till undersökande, experimenterade och teknik genom exempelvis material för vägning, mätning och smartboard. Vidare har barnen tillgång till musikinstrument och material för skapande såsom färg och papper. Böcker på svenska står på ett och samma ställe medan böcker på finska är utspridda på avdelningen.

9 - Eän 8(14) Utbudet i böckerna vad det gäller huvudkaraktär och tematik är varierat, exempelvis djur, olika familjer och liv. Arbetslaget berättar att Eskilstuna kommun har skänkt böcker 'till förskolan, som barnen sedan ska få, och att de tidigare har lånat böcker på biblioteket. Arbetslaget saknar barnens möjlighet att själva välja böcker och någon i arbetslaget menar att de skänkta böckerna "ser ut att ha ett ovanligt innehåll". s granskning av böckerna visar att det är kvalitetsmärkta böcker med mottot "Ut med stereotyper och in med möjligheter". Merparten av Majavats material förvaras placerade i skåp som är försedda med luckor, där materialet är illustrerat, vilket gör att barnen måste peka och/eller fråga en vuxen om material. Materialet är således inte lättillgängligt eller exponerat så att det väcker nyfikenhet. Arbetslaget berättar att syftet med att ha materialet placerat på detta sätt, är att barnen ska träna början och avslut på lekar utifrån lådornas teman. Förskolechefen säger att i varje låda finns utvalt material till olika lekar och att det är viktigt att barnen får göra egna val. Vid intervjuerna uppger arbetslaget och förskolechefen att det är viktigt att barnen får välja vad de vill leka med. Fokusgruppen uppger vid intervjun att leksaker och material tillhör alla barn oavsett kön samt att alla barn ska "kunna göra sina egna val, vilket de har rätt till". Arbetslaget berättar att de kanske inte har reflekterat så mycket kring materialet. Sammanfattningsvis bedömer att förskolans verksamhet delvis genomsyras av jämställdhetsarbetet. Förskolans personal beskriver de viktiga värdena såsom alla barns lika värde och barns fria val av lekar, material och aktiviteter. Uppdraget med att motverka traditionella könsmönster och könsroller förväntas ske inom ramen för ovanstående värden. styrker att detta är viktiga värden som tydligt skrivs fram i läroplanen för förskolan, men vill understryka att det krävs medvetna strategier och handling för att nå jämställdsmålen. konstaterar att personalen vid förskolan inte beskriver mål och strategier för jämställdhetsuppdraget. Vidare är läroplansmålen avseende jämställdhetsuppdraget inte heller kända och tolkade av all personal på förskolan. En kartläggning visar att miljön är utformad och materialet är anpassat så att den motverkar stereotypa könsroller och könsmönster. Däremot ger personalen en tudelad bild av huruvida det firms en medveten strategi för lokalernas utformning samt om materialet är anpassat så att det motverkar stereotypa könsroller och könsmönster.

10 Verksamhetsrapport 9(14) 3. Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Granskningen av området tar i stora delar sin utgångspunkt i vad forskning visat att förskolor ofta brister i vad gäller jämställdhetsuppdraget. Området granskar därför om personalen förhåller sig likvärdigt till flickor och pojkar avseende den språkliga och fysiska interaktionen och i att ge stöd i vardagliga situationer. Vidare granskas därför också om personalen vägleder flickor respektive pojkar så att deras möjligheter att pröva olika miljöer och material breddas och varieras. I området ingår också att granska om förskolan erbjuder aktiviteter så att flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen. Då forskning pekar på att det kan skilja sig mellan olika miljöer och situationer granskas området särskilt utifrån detta. Den språkliga och fysiska interaktionen mellan personal och flickor respektive pojkar är delvis likvärdig. Observationerna visar att gruppen Majavat präglas av en riklig kommunikation, både språkligt och fysiskt i de situationer som är bedömningsbara. Det finns exempel på hur flickor och pojkar svarar på personals kommunikation genom att barnen svarar på frågor med en hel mening eller med flera meningar. Båda könen tilltalas med namn vid samtliga observationstillfällen. Personalens kommunikation är i hög utsträckning positiv med både flickor och pojkar, vilket visar sig i tonläge, intonation, glada och intresserade ansikten. När vuxna ger respons så sker det i lika hög utsträckning till båda könen. Ett exempel på kommunikation som sker i lika stor utsträckning med både pojkar och flickor är vid en måltidssituation där barnen och vuxna samtalar med varandra och efter en stund pekar en pojke på en bild bakom personalen. Den vuxne vänder sig om och tittar först på bilden och sedan på pojken och ler. Samtalet fortsätter med att den vuxne frågar något som pojken ger ett längre svar på. Ett annat exempel är när en flicka och en vuxen samtalar samtidigt som flickan visar något som är stort eller långt med sina händer. Flickan berättar något som den vuxne visar intresse för genom att vända sig mot flickan, le och nicka med huvudet. Flickan svarar med meningar på den vuxnes fråga eller påstående. Vid intervjun beskriver arbetslaget att de försöker "möta barnet som individ" och att alla barn är lika mycket värda. "Vi försöker ha samma tonläge samt intonation och vi inte ställer varför-frågor." Både arbetslag och förskolechef betonar att de använder barnens tilltalsnamn samt att de säger "hän" i stället för hon och han.

11 Verksamhetsrappc 10 (14) Detta kan ha betydelse för hur förskolan behandlar flickor och pojkar, säger arbetslag och förskolechef. Vidare uppger förskolechefen att hon hör hur personalen använder öppna frågor, eftersom barnen behöver utveckla sitt språk. Självskattning visar att arbetslaget bedömer att de i ganska hög grad är medvetna om hur de talar med barnen och vilken betydelse språket har. Bedömningen och enigheten i självskattningen är densamma vad det gäller att vara medveten om sitt kroppsspråk i möten med barnen. observerar vid ett tillfälle, sångsamling, hur personalen vägleder så att flickor och pojkars möjlighet att pröva olika material varieras genom att pojkar och flickor uppmuntras att använda utklädningskläder av olika karaktär. Övriga observationer visar att personalen inte påverkar barnen så att de prövar olika material och miljö. Arbetslaget menar att de pratar med barnen om vad barnen tycker eftersom barn ska få välja. Vidare säger arbetslaget att de har frågat barnen "om de tycker att de får leka med vad de vill". De anser att barnens fria val av aktiviteter och miljö är viktigt. "Vi går efter barnens behov och intressen som styr aktiviteterna", säger förskolechefen. I den icke vuxenplanerade leken tillåter personalen några pojkar att hålla sig längre ifrån de vuxnas delaktighet. En sådan situation är när dessa pojkar leker i hem-vrån och en vuxen sitter utanför vid ingången. Leken pågår en lång stund och den vuxne säger något till pojkarna då ljudnivån i hem-vrån blir högre. I allrummet sitter samtidigt flera flickor och en vuxen på golvet och leker med mindre byggklossar. Den vuxne är aktiv i leken genom att bygga med klossarna, bland annat en telefon som leder leken vidare. Någon i personal i arbetslaget säger i intervjun att det normalt inte brukar vara pojkar i hem-vrån, utan att det oftast är flickor som vill vara själva. Vid intervjuer uttrycker både arbetslag och förskolechef att flickor kanske vill vara nära personalen. noterar vid observationerna att i den icke vuxenplarterade leken uppmuntrar inte personalen pojkar och flickor till att leka tillsammans i de olika rummen. Ett exempel är när några pojkar leker i hemvrån medan stora flertalet flickor och en pojke leker i allrummet, några flickor sitter vid bordet och ritar eller lägger pussel. Det sitter en vuxen på golvet och en till två vuxna befinner sig vid bordet med flickorna. Arbetslaget berättar i intervjun att de inte kan påverka vilka barn de har och att barnen leker med olika barn, inte bara flickor med flickor eller pojkar med pojkar. De menar vidare att barnen kanske leker med barn som varit på samma avdelning innan de kom till Maj avat. Vid intervjun med arbetslaget uppger någon personal att på grund av flytten till nya lokaler har de inte hittat någon bra struktur för hur rummen ska användas. Personalen ger i hög utsträckning både pojkar och flickor hjälp, både om de ber om eller inte ber om hjälp.

12 VerksamhetsrappG1:: 11(14) Vid tambur/hallsituationen uppmanar en vuxen med ord och kroppsspråk, genom att peka på kläderna, två pojkar att klä på sig. En annan pojke sätter sig på golvet och vänder byxan bak och fram. Den vuxne ler, böjer sig ner mot pojken säger något samtidigt som hon visar hur byxan ska ligga. Pojken tar på sig byxan samt jackan och ställer sig upp framför den vuxne. De ser på varandra och den vuxne böjer sig ner och knäpper knapparna på jackan. En flicka kommer ut i tamburen/hallen och den vuxne tar fram en tröja och en kofta samt säger något till flickan. Flickan väljer koftan genom att ta den. Flickan tar på sig koftan och säger något till den vuxne. Den vuxne ler och böjer sig ner och hjälper flickan med en knapp. I intervjun säger förskolechefen att hon uppfattar att flickor och pojkar får lika mycket hjälp, men att alla barn inte ber om hjälp. Hon säger att de har en princip på förskolan, "alla som behöver hjälp ska få det". Sammanfattningsvis bedömer att flickor och pojkar delvis har samma möjlighet att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. bedömer att personalen i hög utsträckning erbjuder en språklig och fysisk interaktion med flickor och pojkar, så att den till stor del är likvärdig. Personalen ger stöd i vardagliga situationer till både flickor respektive pojkar. Personalen tillskriver olika material lika stort värde och attraktion genom att de erbjuder samma material till både flickor och pojkar, utifrån barnens val. Arbetslaget vägleder delvis flickor och pojkar till att pröva olika miljöer och material, men i mindre omfattning i icke vuxenplanerade aktiviteter. Samtliga intervjuade beskriver att barns inflytande och självständighet är viktiga värden. bedömer dock att flickor och pojkar som väljer aktiviteter, miljö och material enbart utifrån sin egen referensram eller med påverkan av kamrater får färre möjligheter till breddning och variation.

13 p po[il' 12 (14) Bilaga 1 1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas hur huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen3 utifrån att förskolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster och könsroller. I värdegrunden förskrivs att förskolan aktivt och medvetet ska "påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem".4 Arbetet med jämställdhet och demokratiska värden är således en viktig förutsättning för att klara förskolans lärandeuppdrag och förbereda för skolan och den omvärld barnen befinner sig i. Vidare granskas förskolechefens roll och ansvar för systematisk och kontinuerlig planering, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. De allmänna råden för systematisk kvalitetsarbete understryker att kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av förskollärare och övrig personal. De allmänna råden för förskolan5 med kommentarer utgår från prioriterade områden som Skolverket identifierat som viktiga att ge stöd och vägledning i. Ett sådant område är värdegrundsarbetet där det betonas att personalen behöver analysera, reflektera och kritiskt granska sina egna värderingar, föreställningar om traditionella könsmönster och förhållningssätt och hur detta uttrycks i verksamheten.6 Analysen bör innehålla vilka konsekvenser detta kan få för barnen. Arbetet kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Det är viktigt att fortlöpande kartlägga och analysera behovet av kompetensutveckling för att tillhandahålla kompetensutveckling utifrån personalens behov i förhållande till förskolans uppdrag, för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter kap. 3 skollagen (2010:800) 4 Lpfö 98/2010, s. 8 5 SKOLFS 2013:179, Kommentarerna till rådet om barngruppernas storlek och sammansättning reviderades Ibid s Lpfö 98/2010, s. 16

14 Verksamhetsvappovi 13 (14) Enligt delegationen för jämställdhet är viktiga framgångsfaktorer8 att granska sig själv, kunskap, reflektionstid, att sätta in förskolans jämställdhetsarbete i ett större sammanhang (demokrati och makt), engagemang på alla nivåer, kontinuerlig dokumentation/observation, analys och utvärdering av arbetet, och slutligen tålamod (tid). 2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas bland annat om all personal medverkar i arbetet med att motverka stereotypa könsmönster och könsroller samt om jämställdhetsarbetet drivs som en process. Jämställdhet, som grundläggande demokratiskt värde, ska både gestaltas och förmedlas. Enlig skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, där alla människors lika värde och jämställdhet är viktiga utgångpunkter. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja detta.9 Det främjande arbetet innebär att personalen bland annat ges tid att diskutera sådant som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. Enligt allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är det en av verksamhetens fortgående uppgifter och kan därför inte drivas enbart som ett enskilt projektil). I propositionen "Kvalitet i förskolan" betonas att jämställdhet ska vara en synlig och tydlig del av värdegrundsarbetet.11 Dessutom betonas att de nationella målen och riktlinjerna i läroplanen ska vara kända och tolkade av all personal (även nyanställda) på förskolan för att jämställdhetsarbetet ska bli effektivt och ge resultat.12 Vidare granskas om förskolans miljö är utformad och material är anpassat så att det motverkar stereotypa könsroller och könsmönster. Förskolans lärandemiljö ska utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande.13 Materialen ska tilltala olika sorters intressen och innehåll. 8 SOU 2006:75 s. 125 ff 9 1 kap. 5 skollagen (2010:800) 10 SKOLFS 2012:10 11 Prop. 2004/05:11 s Prop. 2004/05:11 s Ibid s. 16

15 =Ill j J-11"J 14 (14) Material inklusive litteratur ska erbjudas så att de motverkar traditionella könsroller och könsmönster. Skolverket framhåller i de allmänna råden för förskolan att förskolans miljö signalerar vilket beteende som är förväntat, vilka möten och aktiviteter som är möjliga och signalerar även hur viktiga olika aktiviteter är." 3. Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Inom detta område granskas den språkliga och fysiska interaktionen mellan personal och flickor respektive pojkar. Förskolans jämställdhetsarbete handlar om att sätta barnen i fokus så att de får möjlighet att utvecklas och bredda sina lekmönster och intressen. En del i detta är att förskolans personal behöver vara uppmärksam på hur de utformar verksamheten utifrån ett lärandeperspektiv, till exempel inom språklig utveckling, genom sitt omsorgsbeteende och språkbruk. Det är därför viktigt att personalen är medvetna om sitt förhållningssätt och (i förkommande fall) vilka skillnader de gör på individer utifrån vilket kön de har och att lika villkor skapas för både flickor och pojkar. Ett sätt att göra detta på är att vara medveten om till exempel vilket stöd som ges i vardagliga situationer samt vilken vägledning som pojkar respektive flickor får, för att pröva olika miljöer så att det breddas och varieras. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. "Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar från stereotypa könsroller."15 I kommentarer till den reviderade läroplanen betonas att förskolan ska bidra till att barnen utvecklas allsidigt utifrån sina förutsättningar. Det innebär att pojkar respektive flickor ska ges samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen för språk, skapande, undersökande och experimenterande etc. Det handlar om vilka förväntningar de vuxna har på flickor respektive pojkar och hur de bemöts i olika situationer. I jämställdhetsarbete ingår att reflektera över hur de som arbetar i förskolan bedömer och bemöter flickor och pojkar, deras egenskaper och val av aktiviteter. " SKOLFS 2013:179, sid Lpfö 98/2010, s. 5