Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter granskning av förskolans arbete med jämställdhet vid förskolan Stallängen, Tidaholms kommun

Transkript

1 Bilaga 1 Verksamhetsrapport Dnr :6591 Verksamhetsrapport efter granskning av förskolans arbete med jämställdhet vid förskolan Stallängen, Tidaholms kommun

2 Verksamhetsrapport 1(14) Innehåll Inledning Frågeställning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Inledning genomför under våren och hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med jämställdhet. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om barnen erbjuds en jämställd förskola där flickor och pojkar får möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster. Granskningen av förskolans arbete med jämställdhet genomförs i 18 kommuner med både fristående och kommunala huvudmän. Förskolan Stallängen, i Tidaholms kommun ingår i urvalet av förskolor. Förskolan Stallängen besöktes den april 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Intervju med huvudmannen genomfördes 12 april. Ansvariga utredare har varit Yrsa Alm Holmkvist och Vivianne Majoros Wastrell. har inför besöket begärt in förskolans verksamhetsredogörelse samt dokument från huvudmannen då dessa utgör en del i s arbete för att bedöma ansvarstagandet på huvudmannanivå. I denna rapport redovisar s utredare sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Vidare görs en kort beskrivning av kvalitetsgranskningens syfte och frågeställning. Vägledande för bedömningarna avseende jämställdhetsarbetet på förskolorna är skollagenl, läroplanen för förskola2, Skolverkets allmänna råd samt relevanta utredningar och forskning. Bedömningar baseras på en analys av de data som framkommit med hjälp av olika metoder som använts vid granskningen. När kvalitetsgranskningen är avslutad i dess helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. 1 skollagen (2010:800) 2 Lpfö 98 - reviderad 2010

3 Verksam hetsrapport 2(14) För de verksamheter som ingått i urvalet är förhoppningen att rapporten kan användas i jämförande syfte, den kan också fungera som ett stöd för förskolor och huvudmän som inte ingått i granskningens urval. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Frågeställning För att uppnå syftet med kvalitetsgranskningen är följande frågeställning utgångspunkt: Arbetar förskolan med att erbjuda barnen möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan begränsningar från stereotypa könsmönster? I granskningen av verksamhetens kvalitet har framförallt tre områden granskats mer ingående. Dessa tar sin utgångspunkt i huruvida 1) det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 2) järnställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 3) flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. En sammanfattning av bedömningsunderlag av ovanstående tre områden beskrivs under bilaga 2. Beskrivning av huvudman och förskolan Stallängen Tidaholms kommun med ca invånare är huvudman för förskolan Stallängen. Kommunen bedriver förskoleverksamhet i ytterligare 13 förskolor. Barnoch utbildningsförvaltningen ansvarar bland annat för utbildningen i förskola, grundskola och gymnasieskola. På förvaltningsnivå finns en utbildningschef och

4 Verksam hetsrapport 3(14) en barnomsorgsadministratör. Förskolorna i kommunen är fördelade på tre förskolechefer. Förskolechefen på förskolan Stallängen ansvarar i dagsläget för fem förskolor. Förskolan Stallängen ligger i centrala Tidaholm. Förskolan består vanligtvis av fyra avdelningar. Två avdelningar för barn i åldern ett till tre år och två för barn mellan tre till fem år. Vid s besök är förskolans samtliga fyraåringar tillfälligt placerade i en egen grupp. Det finns 81 barn på förskolan. Personalgruppen består av 9 förskollärare och 6,3 barnskötare omräknat till heltidstjänster. Avdelningen Nyckelpigan, som besökt, består av 14 barn i åldern 1-3 år, 6 flickor och 8 pojkar. Personalgruppen utgörs av två legitimerade förskollärare och en barnskötare, samtliga arbetar heltid på avdelningen. Miljön inomhus består av tre rum fördelade på ett större lekrum, ett rum som kallas "bilrummet" och ett rum där barnen bland annat äter. Gården som Nyckelpigan har tillgång till består av en gräsbevuxen yta med plattlagda gångar. Det finns två olika sandlådor, rutschkana med klätterställning och en gungställning. Varken huvudman eller förskolan har några formulerade mål för arbetet med jämställdhet. Huvudmannen upprättade i december 2015 nya rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet där bland annat läroplanens mål ska följas upp. En första uppföljning kommer enligt huvudmannen att ske januari Resultat 1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas om huvudmannen och förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete. Vidare granskas om förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i sitt pedagogiska ledarskap. I detta ingår t ex att förskolechefen säkerställer att det ges gemensam kollegial tid för reflektion och att säkerställa att personalen kritiskt granskar sina värderingar, föreställningar och förhållningssätt. Området granskar också om personalen har kompetens att, och ges kompetensutveckling så att de, på vetenskaplig grund och/eller utifrån beprövad erfarenhet kan arbeta med uppdraget.

5 Verksamhetsrapport 4(14) Huvudmannens insända dokumentation kring förskolans arbete med jämställdhet, begärd av, visar att Tidaholm ingår i ett jämställdhetsåtagande kallat "Jämställt Västra Götaland " som avser personalpolitiska mål. har också tagit del av Verksamhetsplan för Barn och utbildning, på kommunens hemsida, där mål för Barn och utbildningsnämndens verksamhet finns formulerade. Nämndens verksamhetsplan kompletteras med ett dokument Att mäta måluppfyllelse. Dokumentet visar nyckeltal och statistik med syfte att fungera som ett underlag till analys av måluppfyllelse och bedömningar. Det finns 20 effektmål, men inget av dessa berör jämställdhetsområdet. Ett av effektmålen vänder sig till förskolan; barnen ska känna sig trygga i verksamheten. Representanter för huvudmannen (ordförande och vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden) uppger i intervjun att nämnden inte specifikt diskuterat de olika områden som behandlas inom arbetet för likabehandling men de säger att det finns jämställdhetsmål formulerade i de olika förskolornas likabehandlingsplaner. De uppger i intervjun att vid varje nämndsammanträde finns rapporter om det förekommit kränkande behandling i verksamheterna. I övrigt följer huvudmannen upp områdena trygghet i förskolan och förskolornas arbete med barnens språkutveckling. Representanterna för huvudmannen berättar att de sedan december 2015 arbetar med ett nytt så kallat årshjul som ska ge nämnden bättre underlag för att bland annat följa förskolans arbete. Förskolechefen uppger vid intervjun att förskolan lämnar in underlag till barnoch utbildningsnämnden om det förekommer kränkningar i verksamheten. Vidare redovisar förskolorna resultat på en föräldraenkät avseende trygghet i förskolan. Förskolechefen uppger också att huvudmannen har tillgång till förskolornas likabehandlingsplaner, men i övrigt följs inget annat upp. Både arbetslag vid besökt avdelning och fokusgrupp (representanter från förskolans andra avdelningar) säger att det inte finns något specifikt mål kring jämställdhet varken på huvudmannanivå eller på den egna förskolan. Förskolechefen berättar i intervjun att förskolan inte arbetar specifikt med jämställdhet. Hon uppger att förskolans likabehandlingsplan innehåller mål och konkreta åtgärder för respektive avdelning. Den likabehandlingsplan som tar del av under besöket beskriver på ett övergripande sätt hur förskolan arbetar för att alla barn i förskolan ska behandlas likvärdigt och hur förskolan arbetar för att motverka kräkningar. Arbetslaget uppger i intervjun att fokus för likabehandlingsarbetet är barnens trygghet och att det saknas specifika beskrivningar av hur avdelningens arbete med jämställdhet ska bedrivas.

6 Verksamiletsrappoilt 5(14) Förskolechefen beskriver i intervjun att arbetslaget regelbundet har gemensam planeringstid och att det finns en pedagoggrupp där olika pedagogiska frågor diskuteras. Hon uppger vidare att förskolan har arbetsplatsträff på kvällstid men att de inte har fördjupat diskussionerna kring jämställdhet i något av dessa forum. Vidare uppger förskolechefen att hon tänker att förskolan till hösten ska komma igång med att granska sitt eget förhållningssätt inom ramen för det utvecklingsarbete inom barnkonventionen som kommunen påbörjat. I intervjuerna ger förskolechef, arbetslag och fokusgruppen uttryck för olika uppfattningar om huruvida personalen på förskolan har tillräcklig kompetens att på vetenskaplig grund och/eller utifrån beprövad erfarenhet motverka stereotypa könsroller. Förskolechefen bedömer att det till en viss del finns kompetens i förskolan. Personal i arbetslaget tycker att hon inte fått kunskap kring jämställdhetsarbetet under sin förskollärarutbildning. I intervjun med fokusgruppen uttrycker någon att kompetensen skiftar mellan personalen på förskolan. Samtliga intervjuade i fokusgrupp och arbetslag uppger att det inte erbjudits någon kompetensutveckling kring genus eller jämställdhet de senaste åren. Arbetslaget säger att de önskar få ytterligare kunskap kring området. Sammanfattningsvis bedömer att det på förskolan Stallängen i viss mån finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Personal och förskolechef tangerar jämställdhetsperspektivet i flera av de diskussioner som förs gällande likabehandlingsarbetet, värdegrundsdiskussioner och inom ramen för den nu aktuella kommunövergripande satsningen på barnkonventionen. Däremot finns det ingen styrning vare sig från huvudman eller förskolechef som tydliggör förskolans arbete med jämställdhet. Det finns inte heller någon uppföljning i huvudmannens eller förskolechefens systematiska kvalitetsarbete av arbetet med jämställdhet. Utan en sådan uppföljning kan inte resultatet av förskolans arbete analyseras och utvecklas vidare. Därmed finns det en risk att nödvändiga åtgärder inte vidtas. Exempelvis visar granskningen att huvudmannen och förskolechefen inte säkerställt att personalen har tillräcklig kompetens för att på vetenskaplig grund och/eller beprövad erfarenhet motverka stereotypa könsroller.

7 Verksamhetsrappe 6 (14) 2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Området granskar om jämställdhetsarbetet genomsyrar verksamheten, snarare än att det bedrivs som projekt eller att enstaka medarbetare är bärare av uppdraget. Här granskas därför om all pedagogisk personal medverkar i arbetet och om läroplanens mål är kända och tolkade av all personal. Området granskas också utifrån om förskolans miljö är utformad för att motverka traditionella könsmönster och könsroller och om förskolans material är anpassat för uppdraget. I intervju med fokusgruppert uppger representanter för förskolans olika avdelningar att de har svårt att göra en bedömning av huruvida verksamheten genomsyras av ett jämställdhetsarbete. De menar att de tror och hoppas att verksamheten är jämställd men att de inte vet om det är så. De beskriver att det förut funnits jämställdhetsmål formulerade för förskolans verksamhet men att dessa inte varit aktuella de senaste åren. Personalen på avdelningen Nyckelpigan uttrycker i intervjun att de inte har ett särskilt fokus på sitt arbete med jämställdhet. Deras utgångspunkt är i stället att bemöta varje barn individuellt och på så sätt ge barnen möjlighet att leka och utvecklas efter egna förutsättningar. Den självskattning som personalen på avdelningen gjort inför s besök visar att personalen på avdelningen delar uppfattningen att de i ganska hög grad tar hänsyn till barnens olika behov och förutsättningar vid pedagogisk planering och dokumentation. Personalen säger i intervjun att eftersom de är en småbarnsavdelning så är det inte någon skillnad i hur de tänker kring barnen. "Man tänker inte att det är en flicka eller pojke. Man tänker att det är ett barn." Vidare säger personalen att de inför att arbetslaget bildades hösten 2015 förde diskussioner kring vilken barnsyn de har men inte specifikt tog upp jämställdhetsarbetet i dessa diskussioner. I den verksamhetsredogörelse som förskolechefen lämnat till uppger förskolechefen att de diskuterat jämställdhetsuppdraget i den så kallade pedagoggruppen på förskolan. I intervjun beskriver förskolechefen att de däremot inte gemensamt diskuterat och tolkat läroplanens mål för jämställdhet på hela förskolan. De har gemensamma diskussioner kring likabehandlingsplanens olika områden när det är dags att utvärdera planen inför att en ny ska göra. Förskolechefen säger vidare att det vid dessa tillfällen inte förts några specifika diskussioner kring jämställdhet.

8 VerksamhetsrappoK: 7(14) På avdelningen är de olika rummen indelade i olika miljöer. I ett av rummen finns tre bord som bland annat används vid måltiderna och ett bord som används för att måla, leka med lera och annat skapande, ett lågt bord med stolar, en avskild hörna med en stor rund matta för samlingar och en soffa som används för bland annat sagoläsning. I rummet firms också öppen golvyta för lek. I bokhyllor finns lite material i plastlådor, till exempel olika byggklossar, pussel och olika figurer tillgängliga. En stor del av materialet är placerat så att barnen inte självständigt kan ta del av det. Ett annat rum är inrett för att ge möjlighet till bland annat vila. Där finns också material för utklädning och annan rollek såsom exempelvis en köksmiljö. En rutschkana och koja är också tillgängliga för barnen. I ett angränsande rum finns material för bland annat bil- och tåglek. De böcker som gått igenom har varierande tema och det finns både flickor och pojkar som huvudpersoner i handlingen. observerar under besöket att personalen hjälper barnen att få material och leksakerna barnen efterfrågar i de fall barnen inte själva kan nå materialet. Lekmiljön utomhus består av en sandlåda där det finns en rutschkana med ett litet hus under och ytterligare en sandlåda där det finns gungor. En stor del av gården har plattor så att barnen kan cykla. Åt ena hållet gränsar gården till en annan förskola och åt ett annat håll finns gården för de äldre barnen på Stallängen. Det finns också ett par bord och bänkar på gården. Det material som observerar att barnen har tillgång till utomhus under besöket är fyra cyklar, en större leksaksbil som barnen kan sitta på samt några större plastbilar. I sandlådorna finns också några skyfflar, spadar, hinkar och någon skottkärra. Vidare finns olika bräder, några plaströr och en sopborste tillgängliga. I intervjun uppger arbetslaget att de upplever att de flesta miljöerna på avdelningen lockar både flickor och pojkar till lek. De ger dock exempel på att det finns pojkar som gärna är i bilrummet en hel dag om inte personalen hjälper dem att se att det också går att leka på andra ställen. De säger att en nackdel med de stora ytorna är att de inte kan vara med och styra och hjälpa barnen att leka överallt. Vad det gäller det lekmaterial som finns på avdelningen uppger personalen i intervjun att de vill att materialet ska kunna möjliggöra att flera barn leker tillsammans. En personal uttrycker att hon tycker att det blir tydligt för barnen när material av en sort, till exempel bilar, finns på ett särskilt ställe och inte blandas upp med till exempel material för kökslek. Hon menar att barnen annars lätt tappar uppmärksamheten och att det då blir "för mycket stök". Personalen menar vidare i intervjun att de placerar en del av materialet utom räckhåll för barnen.

9 Verksam hetsrapport 8(14) "Många små barn river bara ut. Vi kan inte ha för mycket grejor, då måste man städa hela tiden". Personalen uppger att de upplever att de i stort sett har tillräckligt med material för att arbeta med den aktuella barngruppen. De säger att de skulle vilja ha ytterligare material och redskap för att kunna arbeta mer med teknik på avdelningen. De diskuterar också att materialet som finns utomhus kan behöva kompletteras med till exempel dockor, dockvagnar och kökstillbehör. Sammanfattningsvis bedömer att få delar av verksamheten på förskolan Stallängen genomsyras av ett jämställdhetsarbete. Miljöer och material ger vissa möjligheter för personal att planera en variationsrik verksamhet för barnen. Det finns ett varierat material för aktiviteter och lek inomhus. Däremot saknas det rikt och varierat material för barnens utomhusaktiviteter. Granskningen visar vidare att personalen inte i tillräcklig grad ser över på vilket sätt materialet är exponerat eller är tillgängligt så att flickor och pojkar får möjlighet att göra egna val. Eftersom materialet till stor del finns utom räckhåll för barnen begränsas förutsättningarna för barnen att lockas av ännu obekanta leksaker eller material. Förskolechefen och personalen granskar heller inte i tillräcklig omfattning miljön, dess användning och materialet ur ett jämställdhetsperspektiv. gör bedömningen att verksamheten utgår från barnens behov och intressen men att personalen inte medvetet integrerar jämställdhetsuppdraget i sitt arbete. Vidare visar granskningen att läroplanens mål för jämställdhetsarbetet inte är kända och tolkade av all personal på förskolan.

10 Verksamhetsrapport 9(14) 3. Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Granskningen av området tar i stora delar sin utgångspunkt i vad forskning visat att förskolor ofta brister i vad gäller jämställdhetsuppdraget. Området granskar därför om personalen förhåller sig likvärdigt till flickor och pojkar avseende den språkliga och fysiska interaktionen och i att ge stöd i vardagliga situationer. Vidare granskas därför också om personalen vägleder flickor respektive pojkar så att deras möjligheter att pröva olika miljöer och material breddas och varieras. I området ingår också att granska om förskolan erbjuder aktiviteter så att flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen. Då forskning pekar på att det kan skilja sig mellan olika miljöer och situationer granskas området särskilt utifrån detta. Under s besök förekommer flera situationer där personalen samspelar med barnen i deras lek. Personalen visar intresse för vad barnen leker och tänker. Personalen deltar i leken vid några tillfällen, till exempel hämtar personal vid ett flertal tillfällen ner en plastlåda med lera och sitter sedan tillsammans med barnen och "degar". Under den tid som observerar verksamheten får flickor och pojkar i lika hög grad hjälp med att ta fram nytt material till leken, om de ber om eller pekar på det. Personalen finns nära de olika barnens lek och interagerar i olika leksituationer utan någon skillnad vad gäller flickor eller pojkar. observerar dock, som också nämnts i föregående område, att en del av materialet är placerat på sådant sätt att barnen inte kan lockas av materialet eftersom de inte utan hjälp av personalen kan få syn på det. Vid de tillfällen då personalen leder en aktivitet riktar de sig till alla barn. Vid den samling som hade möjlighet att observera riktar sig personalen till barnen ett och ett och varje barn får välja ett sångkort. Alla barnen förväntas lyssna uppmärksamt på kamraterna. Personalen använder konsekvent barnens namn när de tilltalar barnen. Samtalsklimatet är positivt och personalen tillrättavisar flickor och pojkar på ett likvärdigt sätt. En annan av de observerade vuxenledda aktiviteterna är en promenad till en närliggande park där förskolan deltar i firandet av förskolans dag. Vid promenaden samtalar de vuxna med de barnen de har runt sig på vägen till parken, utan skillnad mellan flickor och pojkar.

11 hetsrappofr 10(14) I vardagliga situationer som när barnen äter, klär på och av sig vid utevistelse visar observationerna att de barn som behöver hjälp får det i lika hög utsträckning oavsett kön. Personalen "läser av" det barnen kan behöva hjälp med utan att barnet behöver säga vad han eller hon vill ha hjälp med. Personalen säger i intervjun att de försöker ge barnen tillräckligt med tid så att de själva klarar att ta på och av sig kläderna själva. Det inträffar vid några tillfällen att barn blir ledsna och barnen får tröst och fysisk närhet på samma sätt, oavsett om det är en flicka eller pojke. observerar inte heller att personalen gör några skillnader mellan flickor och pojkar i den övriga fysiska kontakten som barnen får under besöket. Det förekommer att både flickor och pojkar får kramar och blir smekta över håret eller ryggen. Personalen uppger i intervjun att de inte tror att de gör någon skillnad beroende på barnets kön utan mer utifrån vad barnet vill och visar behov av eftersom barnen fortfarande är så små. Under s observationer av barnens lek utomhus förekommer det endast vid något enstaka tillfälle att barnen leker tillsammans flicka och pojke. De flesta pojkarna ägnar tiden åt att cykla eller att gå och föra en plastbil runt gården. De flesta flickorna håller sig i närheten av de vuxna och gräver lite i sandlådan och åker på rutschkanan om en vuxen är i närheten. Det finns under s besök en vuxen stationerad i sandlådan och en vid rutschkanan. Barnen leker med materialet som finns framme eller det material barnen uttrycker att de vill ha. Endast vid ett tillfälle under observationen hämtar en vuxen något material, i det här fallet några plastslangar, utan att något barn ber om det. Personalen uppger i intervjun att de är medvetna om hur de samtalar med barnen och att de är observanta på vilka ord de använder och hur de pratar om vardagliga saker. Till exempel är de noggranna med att fråga om det är barnens mamma eller pappa tvättat kläderna. De beskriver också att de har svårt för att säga hur deras språkliga interaktion verkligen ser ut och att de skulle vilja filma sig själva för att få syn på om de gör någon skillnad. Just nu upplever personalen att några barn har ett mer utvecklat språk än övriga och att de kanske därför oftare samtalar med dessa barn. Vid de måltidssituationer observerar förs flera samtal. Personalen samtalar med barnen samtidigt som de hjälper något barn att dela mat eller hälla upp dricka. Konversationen både med flickor och pojkar handlar till stor del om maten. Med de allra yngsta barnen består den språkliga kommunikationen oftast av att personalen sätter ord på det barnen visar att de vill eller försöker säga. Till exempel är det en pojke som börjar peka på såskannan. Den vuxne frågar då om det är såsen han vill ha och pojken nickar.

12 Verksamhetsrapport 11(14) Under besöket observerar inte många tillfällen där personalen medvetet för in nytt material eller utmanar barnen i deras lek. Barnen leker sina lekar med det material de själva väljer och har tillgång till. Personalen vägleder inte heller flickor respektive pojkar så att deras möjligheter att pröva olika material och miljöer breddas och varieras under s besök. Sammanfattningsvis bedömer att förskolans verksamhet till viss del erbjuder flickor och pojkar möjlighet att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen. Den språkliga och fysiska interaktionen mellan personal och flickor respektive pojkar är likvärdig. Personalen ger flickor och pojkar hjälp i samma utsträckning i vardagliga situationer, såsom vid påoch avklädning samt vid måltider. I de aktiviteter som leds av personalen får flickor och pojkar lika stort utrymme. Personalen vägleder dock inte i tillräcklig grad flickor respektive pojkar så att deras möjligheter att pröva olika miljöer och material breddas och varieras. Bilaga 2 1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas hur huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen3 utifrån att förskolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster och könsroller. I värdegrunden förskrivs att förskolan aktivt och medvetet ska "påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem".4 Arbetet med jämställdhet och demokratiska värden är således en viktig förutsättning för att klara förskolans lärandeuppdrag och förbereda för skolan och den omvärld barnen befinner sig i. Vidare granskas förskolechefens roll och ansvar för systematisk och kontinuerlig planering, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. De allmänna råden för systematisk kvalitetsarbete understryker att kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av förskollärare och övrig personal. 3 4 kap. 3 skollagen (2010:800) Lpfö 98/2010, s. 8

13 Verksamhetsrapport 12 (14) De allmänna råden för förskolan5 med kommentarer utgår från prioriterade områden som Skolverket identifierat som viktiga att ge stöd och vägledning i. Ett sådant område är värdegrundsarbetet där det betonas att personalen behöver analysera, reflektera och kritiskt granska sina egna värderingar, föreställningar om traditionella könsmönster och förhållningssätt och hur detta uttrycks i verksamheten.6 Analysen bör innehålla vilka konsekvenser detta kan få för barnen. Arbetet kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Det är viktigt att fortlöpande kartlägga och analysera behovet av kompetensutveckling för att tillhandahålla kompetensutveckling utifrån personalens behov i förhållande till förskolans uppdrag, för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter.7 Enligt delegationen för jämställdhet är viktiga framgångsfaktorer5 att granska sig själv, kunskap, reflektionstid, att sätta in förskolans jämställdhetsarbete i ett större sammanhang (demokrati och makt), engagemang på alla nivåer, kontinuerlig dokumentation/observation, analys och utvärdering av arbetet, och slutligen tålamod (tid). 2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas bland annat om all personal medverkar i arbetet med att motverka stereotypa könsmönster och könsroller samt om jämställdhetsarbetet drivs som en process. Jämställdhet, som grundläggande demokratiskt värde, ska både gestaltas och förmedlas. Enlig skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, där alla människors lika värde och jämställdhet är viktiga utgångpunkter. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja detta.9 5 SKOLFS 2013:179, Kommentarerna till rådet om barngruppernas storlek och sammansättning reviderades Ibid s Lpfö 98/2010, s SOU 2006:75 s. 125 ff 9 1 kap. 5 skollagen (2010:800)

14 Verksam h:9,t3 [ra p I19,3[i'l: 13(14) Det främjande arbetet innebär att personalen bland annat ges tid att diskutera sådant som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. Enligt allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är det en av verksamhetens fortgående uppgifter och kan därför inte drivas enbart som ett enskilt projekt10. I propositionen "Kvalitet i förskolan" betonas att jämställdhet ska vara en synlig och tydlig del av värdegrundsarbetet.11 Dessutom betonas att de nationella målen och riktlinjerna i läroplanen ska vara kända och tolkade av all personal (även nyanställda) på förskolan för att jämställdhetsarbetet ska bli effektivt och ge resultat.12 Vidare granskas om förskolans miljö är utformad och material är anpassat så att det motverkar stereotypa könsroller och könsmönster. Förskolans lärandemiljö ska utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande.13 Materialen ska tilltala olika sorters intressen och innehåll. Material inklusive litteratur ska erbjudas så att de motverkar traditionella könsroller och könsmönster. Skolverket framhåller i de allmänna råden för förskolan att förskolans miljö signalerar vilket beteende som är förväntat, vilka möten och aktiviteter som är möjliga och signalerar även hur viktiga olika aktiviteter är Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Inom detta område granskas den språkliga och fysiska interaktionen mellan personal och flickor respektive pojkar. Förskolans jämställdhetsarbete handlar om att sätta barnen i fokus så att de får möjlighet att utvecklas och bredda sina lekmönster och intressen. En del i detta är att förskolans personal behöver vara uppmärksam på hur de utformar verksamheten utifrån ett lärandeperspektiv, till exempel inom språklig utveckling, genom sitt omsorgsbeteende och språkbruk. Det är därför viktigt att personalen är medvetna om sitt förhållningssätt och (i förkommande fall) vilka skillnader de gör på individer utifrån vilket kön de har och att lika villkor skapas för både flickor och pojkar. " SKOLFS 2012:10 n Prop. 2004/05:11 s Prop. 2004/05:11 s Ibid s SKOLFS 2013:179, sid

15 VerksamhetsrappoLfl: 14 (14) Ett sätt att göra detta på är att vara medveten om till exempel vilket stöd som ges i vardagliga situationer samt vilken vägledning som pojkar respektive flickor får, för att pröva olika miljöer så att det breddas och varieras. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. "Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar från stereotypa könsroller."15 I kommentarer till den reviderade läroplanen betonas att förskolan ska bidra till att barnen utvecklas allsidigt utifrån sina förutsättningar. Det innebär att pojkar respektive flickor ska ges samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen för språk, skapande, undersökande och experimenterande etc. Det handlar om vilka förväntningar de vuxna har på flickor respektive pojkar och hur de bemöts i olika situationer. I jämställdhetsarbete ingår att reflektera över hur de som arbetar i förskolan bedömer och bemöter flickor och pojkar, deras egenskaper och val av aktiviteter. 15 Lpfö 98/2010, s. 5