Förskolan Vidingsjö bys plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Förskolan Vidingsjö bys plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetslaget. Vår vision Alla barn på förskolan ska känna sig trygga. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Kartläggning av bra/mindre bra lekställen på förskolan. Vårdnadshavarnas delaktighet Uppsatta bilder som även diskuterades på utvecklingssamtal. Personalens delaktighet Regelbundna diskussioner om likabehandlingsfrågor på personalmöten. Just nu arbetar vi med handledning om vår värdegrund tillsammans med specialpedagog. Förankring av planen Planen mot diskriminering och kränkande behandling diskuteras och revideras av hela arbetslaget varje år i januari. All personal har ett eget exemplar av planen. Vid inskolning informeras vårdnadshavare om planen mot diskriminering och kränkande behandling och ett exemplar finns tillgängligt i varje tambur. Genom vårt arbete med normer och värden enligt styrdokumenten involveras barnen på ett naturligt sätt i dessa frågor.

2 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Diskussion i tvärgrupp på studiedagen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personal från Rubinen, Smaragden, Safiren och Topazen Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har planerat för större vuxennärvaro. Vi delar upp oss i de olika rummen för att iaktta och delta i barnens lek. Rutinerna gör att både barn och personal blir trygga i verksamheten. Barngruppen blir lugnare och kränkningar är lättare att upptäcka. Vi har beslutat att privata mobiltelefoner bara används i nödfall. Trivselregler har upprättats tillsammans med de äldsta barnen. De regler som finns för samling ger vägledning i leken. De bordsregler som finns används men behöver uppdateras. Barnen ges stöd i sin konflikthantering. Vi kan se att vissa barn har utvecklats i detta under året. Viss personal har gått kurs i tecken som stöd. Arbetet med tecken i barngruppen har utvecklats i olika utsträckning på de olika avdelningarna. Veckans tecken, sånger med tecken, uppsatta bilder med tecken och tecken som symbol för namn. Vi vill arbeta vidare med ett svårt dilemma: Hur ska vi göra för att barnen ska få vara i fred på toaletten? Är det en kränkning som vi ska acceptera? Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Diskussioner i arbetslaget på studiedagen i maj. Uppmärksamma trivselregler och bordsregler tillsammans med barnen. Ändra vid behov. för att årets plan utvärderas Arbetslaget.

3 Främjande insatser Främja lika rättigheter och möjligheter Kränkande behandling Ge barnen ökad medvetenhet om kränkningar och dess konsekvenser. Arbetslagen utvärderar vid revideringen av planen mot diskriminering och kränkande behandling. Skapa gemensamma trivselregler. Vuxennärvaro både i och bredvid barnens lek. Samtal och reflektion tillsammans med barnen. Stärka barnen att våga säga nej! Uppmärksamma barnen på att lyssna på varandra. Vara goda förebilder, både barn och vuxna. Uppmuntra positivt beteende. Organisera verksamheten genom att utforma en trygg lekmiljö, av och på klädning i mindre grupper, toalett och skötrum i avskildhet. Hela arbetslaget. Främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Kön Satsa på att ge flickor och pojkar lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Skapa förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Vuxennärvaro i och bredvid lek. Vuxen medvetenhet. Skapa inspirerande lekmiljöer. Medvetet ställa fram olika sorts lekmaterial. Att vi vuxna inspirerar barnen till att använda olika sorters material.

4 Arbetslaget. Främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning Sexuell läggning Bli medvetna vilka värderingar som påverkar oss. Alla former av sexuell läggning accepteras. Arbetslagsledarna köper in litteratur som beskriver olika familjekonstelationer. Personalen diskuterar hur de svarar barnen när barnen till exempel frågar "Kan pojkar gifta sig med pojkar?". Personalen diskuterar hur de ska ställa mer könsneutrala frågor till barnen t ex "Vem är det som hämtar dig?" Hela personallaget. Främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet. Etnisk tillhörighet Hjälpa barnen att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om olika etniska grupper. Uppmärksamma flerspråkighet på ett positivt sätt. Att vara positiva och ta tillvara de möjligheter vi har att involvera språk, kultur och traditioner i verksamheten. All personal

5 Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning. Religion eller annan trosuppfattning Personalen diskuterar vilka värderingar som påverkar oss. Alla vårdnadshavare ska känna att personalen visar intresse för deras religion. Vid speciella önskemål är personalen öppen för diskussion. Vid besök i svenska kyrkan frågar personalen vårdnadshavarna om de samtycker att deras barn är med på besöket. Vid inskolning av nya familjer är personalen lyhörd för de enskilda familjernas behov. Hela arbetslaget Kartläggning Kartläggningsmetoder Dokumentation genom observation, diskussion och fotografering. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön och Funktionsnedsättning Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Äldre barn har fotograferat platser på förskolan som de känner sig trygga/otrygga på. Efter fotografering har samtal skett. Fotona har satts upp på väggen för vidare diskussioner och reflektioner mellan barn, personal och vårdnadshavare. Under utvecklingssamtalen fick vårdnadshavare information om vårt tillvägagångssätt. På en avdelning används tecken som stöd. Där har barnen gjorts delaktiga genom att bland annat få göra sitt personliga tecken. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen började gemensamt med en studiedag tillsammans med specialpedagog. Därefter har vi diskuterat och vidareutvecklat vårt arbete på personal- och avdelningsmöten.

6 Resultat och analys Barnen har haft diskussioner med varandra och upptäckt att de har olika uppfattning om vad som är en trygg/otrygg plats. Personalen har fått större förståelse för varför en del barn reagerar på ett visst sätt i särskilda situationer. På en avdelning uppmärksammades att barnen väljer att vara där pedagogerna är och att det blev rörigt i barngruppen när pedagogerna rörde/flyttade på sig i samband med rutinsituationerna. Resultatet blev att en personal agerade "löpare" under dagen. Det medförde en lugnare barngrupp. Även att dela upp barnen i mindre grupper för att nyttja rummen och lekmaterialen bättre är ett resultat av observationerna. Tecken som stöd används inte i den utsträckning som personalen önskar. Barnens upplevelser av att använda tecken är olika. Förebyggande åtgärder Trygga miljöer Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Alla barn ska känna sig trygga överallt på förskolan, både inomhus och utomhus. Alla barn ska känna sig trygga att göra toalettbesök. Uppföljning sker genom samtal med barnen om hur ett tryggt toalettbesök är. Uppföljning på studiedagen den 9/ Åtgärd Personalen gör dagliga observationer över barnens toalettbesök. Barn som upplever toalettbesök som otrygga erbjuds toalettvakt. På avdelningen Rubinen sätts ett draperi upp för att skilja skötrum från hall och frostad plats sätts upp i fönstret i skötrummet. I skötrummet (6:an) sätt frostad plast upp i fönstret ut mot lekhallen. Motivera åtgärd Vi har observerat att en del barn känner sig otrygga vid toalettbesök med magproblem som följd. Det finns bara två toaletter till 25 barn. All personal som arbetar med barnen

7 Tecken som stöd Områden som berörs av åtgärden Funktionsnedsättning Att använda tecken som naturligt stöd i verksamheten. Uppföljning sker genom kontinuerlig observation. Resultatet av observationerna får vi presenterat på studiedagen 9/ Åtgärd Personalen ger positiv respons när barnen använder tecken. Personalen använder tecken mer naturligt i vardagen. Personalen som gått utbildning i tecken som stöd inspirerar sina kollegor. Alla på förskolan introduceras i "veckans tecken". En gång i veckan genomförs observationer av användandet av tecken. Motivera åtgärd När tecken som stöd väl behövs finns det redan förankrat hos både barn och personal. Personalen på avdelningen Topazen Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen fördelar sig i lokalerna för att kunna vara nära barnen. Av- och påklädning sker i mindre grupper. Frostad plast sätts upp i fönstren till skötrummen som insynsskydd. Tid för samtal och reflektion när det gäller: Gemensam värdegrund. Gemensamt förhållningssätt. Ökad medvetenhet om kränkningar och dess konsekvenser. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och vårdnadshavare har möjlighet att vända sig till den personal som de känner mest förtroende för. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn 1. Den vuxne som uppmärksammar situationen, bryter beteendet samt pratar med det kränkta barnet. Det är viktigt att stärka barnets självförtroende och betona det felaktiga i att bli kränkt av någon annan.

8 2. Samtal med det kränkande barnet. Viktigt att tydliggöra för barnet att det är fel att kränka andra. Markera med röst och kroppsspråk att du inte accepterar barnets beteende. För att ge det kränkande barnet stöd att reflektera över sitt handlande, ställ frågor. Hur tror du att din kamrat känner sig? Hur kunde du gjort i stället? Viktigt att den vuxne ger barnet stöd att rätta till situationen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal 1. Var rak genom att säga ifrån direkt när en vuxen (personal, vårdnadshavare) kränker ett barn. 2. Be om ett samtal i enrum snarast möjligt. 3. Klargör hur du/ni upplevt situationen och tolkat barnets reaktion. 4. Stöd ska erbjudas till de som är berörda om det finns behov av det. 5. person är den som varit med om situationen tillsammans med arbetslaget. Vid upprepade kränkningar: 1. Kontakta förskolechef. 2. Förskolechef ansvarar för utredning, dokumentation och uppföljning. Rutiner för uppföljning 1. Den vuxne informerar arbetslaget om situationen. Vid upprepade kränkningar: a. Analys görs av arbetslaget för att få en helhetsbild. b. Vid behov görs även avstämning med de berörda barnen. c. Vårdnadshavare till de inblandade barnen kontaktas senast dagen efter den aktuella situationen. d. Rektor informeras. Rutiner för dokumentation a. person är den som varit med i den uppkomna situationen tillsammans med arbetslaget. b. Dokumentation genom lägesbeskrivning och handlingsplan - för bästa resultat ska vårdnadshavare delta. Använd mall eller upprätta handlingsplan. c. Tidsbestäm uppföljning och utvärdering av insatserna. Ansvarsförhållande Förskolechefen är ansvarig för utredning, dokumentation och uppföljning.