Beslut efter kvalitetsgranskning

Transkript

1 Besiuti; Huvudman bildningsforvaltningenaoskarshamn.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Påskallaviks förskola i Oskarshamns kommun Skolinspektionen Box 156, Lund

2 Beslut 1 (3) Inledning Skolinspektionen genomför under våren 2017 en kvalitetsgranskning av förskolors arbete med barn i behov av särskilt stöd. Inom ramen för denna kvalitetsgranskning granskas 35 förskolor, både med enskilda och kommunala huvudmän. Följande frågeställningar ska besvaras inom granskningen: 1. Har förskolan arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd? 2. Tillgodoses behov av särskilt stöd så långt som möjligt i den ordinarie verksamheten? 3. Finns det stödfunktioner och stödstrukturer som kan bistå förskolepersonalen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Skolinspektionen besökte Påskallaviks förskola i Oskarshamns kommun den 7 och 8 mars Ansvariga inspektörer för granskningen har varit Lotta Nyren och Litza Aschan. Under besöket genomförde inspektörerna observationer på avdelningen Forsen. Vid besöket intervjuades hela arbetslaget på avdelningen Forsen, förskolechefen, personal från två andra avdelningar på förskolan samt en specialpedagog som är knuten till förskolan. Skolinspektionen har också tagit del av dokumentation från verksamheten. I detta beslut redovisar Skolinspektionen en sammanfattande bedömning av granskningens resultat och anger de eventuella utvecklingsområden som är aktuella för förskolan Forsen. En redovisning av underlaget för detta beslut anges i bilaga 1. För ytterligare information om Skolinspektionens kvalitetsgranskningar se Skolinspektionens webbplats granskruing/kvalitetsgranskning/

3 Beslut 2 (3) Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att personalen på Påskallavis förskola har kunskap om förskolans uppdrag avseende barn i behov av särskilt stöd, men förskolechefen har inte tillsammans med personalen utvecklat en gemensam förståelse för hur arbetet kring barn i behov av särskilt stöd ska bedrivas. Förskolan har arbetssätt för att tidigt uppmärksamma att ett barn kan vara i behov av särskilt stöd, men det saknas en tydlig process för arbetet med kartläggning, dokumentation, uppföljning och utvärdering. Skolinspektionen bedömer vidare att personalen delvis utformar och genomför stödinsatser på ett sådant sätt att stödbehoven tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Aktiviteter genomförs så att det är möjligt för alla barn att delta och riktade insatser för enskilda barn genomförs tillsammans med andra barn. Dock får inte alltid barnen stöd i att samspela med varandra och i tambursitua tioner uppmuntras inte barnens självständighet. Personalen följer upp och förändrar vid behov de stödinsatser som sätts in. Under barnhälstoteam-mötena närvarar förskolechefen och deltar då i utvärderingen av olika anpassningar som genomförts i barngruppen. Förskolechefen tar dock inte på ett systematiskt sätt del av uppföljningar och utvärderingar när det gäller enskilda barns stödbehov. Därmed kan förskolechefen inte ta ansvar för att stödinsatserna är tillräckliga och ändamålsenliga. Skolinspektionen bedömer att förskolans miljö och material inte till alla delar är tillgängliga och anpassade utifrån den aktuella barngruppens behov. Bland annat saknas material som är anpassat efter barn i behov av särskilt stöd. Utvecklingsområden Skolinspektionen bedömer att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden: Förskolechefen vid Påskallaviks förskola behöver tillsammans med personalen utveckla en gemensam förståelse avseende uppdraget att arbeta med barn i behov av särskilt stöd.

4 3 (3) Förskolechefen och personalen behöver utveckla processen runt arbetet med barn i behov av särskilt stöd, exempelvis när det gäller kartläggning, dokumentation, uppföljning och utvärdering. Däri ingår att förskolechefen följer upp om tillgång till och samverkan med stödfunktioner är tillräcklig. Förskolechef och personal behöver se till att miljö och material förändras kontinuerligt utifrån den aktuella barngruppens behov. Uppföljning Oskarshamns kommun ska senast den 6 oktober 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Som stöd för redovisningen kan bifogade mall (bilaga 2) användas. Redogörelser skickas per post till Skolinspektionen, Box 156, Lund, eller via e-post, till skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :209) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har utredare Monica Axelsson och jurist Magnus Jonasson deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lotta Kårlind Enhetschef Utredare/Föredragande

5 1 (5) Bakgrundsuppgifter om Påskallaviks förskola Påskallaviks förskola är belägen en dryg mil söder om Oskarshamn. Förskolan har sammanlagt 87 barn inskrivna på fem avdelningar: Forsen, Strömmen, Bäcken, Trossen och en avdelning där det bedrivs pedagogisk omsorg. Avdelningen Forsen har 16 barn i åldrarna 1-3 år, ytterligare 2 barn från pedagogisk omsorg tillkommer varje måndag. På förskolan tjänstgör sammanlagt 18 personer varav 13 är legitimerade förskollärare. På avdelningen Forsen arbetar fyra personer varav två är förskollärare och två utgör övrig personal. Förskolan leds av en förskolechef. Resultat från granskningen i Påskallaviks förskola Intervjuad personal beskriver att de försöker möta varje barn där de är och se till att anpassa verksamheten så att barnen får en bra vardag på förskolan. Vidare beskriver de att arbetslaget samtalar kring hur enskilda barns behov på bästa sätt kan mötas i det vardagliga arbetet. Däremot uppger de att det saknas en gemensam bild av förskolans uppdrag avseende barn i behov av särskilt stöd; Vi pratar inte generellt om det, vi har inga gemensamma diskussioner i huset, något som även bekräftas av personal från andra avdelningar. Förskolechefen, som tillträdde sin tjänst i augusti 2016, beskriver att det specialpedagogislca förhållningssättet är ett från kommunens sida framlyft mål för förskola och skola och har diskuterats under medarbetarsamtal och gemensamma reflektionsdagar. Förskolans arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd Förskolechefen uppger att personalen har två reflektionsdagar per termin där den ena utgör ett barnhälsoteammöte (BHT) och används till att samtala om alla barn på förskolan. Vid detta tillfälle är förskolechef och specialpedagog med. Vid varje BHT går de enligt förskolechefen igenom vad de pratade om förra gången, vilka åtgärder som gjordes och hur det har fungerat fram till dagens datum. Personalen beskriver att de försöker vara närvarande pedagoger som är med i barnens lek för att få syn på hur barnen leker och samspelar. De observerar barngruppen och har ett block där de på eget initiativ skriver ner reflektioner kring enskilda barn.

6 2 (5) I blocket beskriver de exempelvis situationer som inte fungerar för ett barn. Personal och specialpedagog bjuder vid behov tillsammans in föräldrar till ett samtal och förskolechefen blir informerad om att ett samtal är på gång. Minnesanteckningar förs under samtalet och ges sedan i pappersform till förskolechefen. Förskolechefen är osäker på hur förskolan arbetar med att kartlägga barnets situation i förskolan och har inte varit delaktig i att ta fram några stödinsatser för något barn ännu. Förskolechefen bekriver att hon kommit in i pågående ärenden och att hon har antagit att specialpedagogen har en systematik i detta arbete, det måste jag ta reda på. Förskolechefen uppger vid intervjun att arbetet med såväl kartläggning som uppföljning behöver få ökat fokus från hennes sida. Personalen efterlyser mer stöd från specialpedagogen kring hur de ska hantera den problematik som kan vara kopplad till barn i behov av särskilt stöd. De beskriver hur de själva många gånger får hitta egna strategier, vi ber om hjälp men hjälpen dröjer och då får vi lösa problemen själva. Vidare efterlyser personalen återkoppling från specialpedagogen när hon har genomfört observationer i verksamheten. De menar att de vill veta vad specialpedagogen sett, så de kan förändra verksamheten för det specifika barnet. Specialpedagogen uppger i en kompletterande telefonintervju ( ) att det har varit svårt att få tiden att räcka till när det gäller återkoppling till hela arbetslaget och på så sätt samtala kring och implementera strategier och möjliga lösningar. Ofta blir det att jag kommunicerar med den i personalen som har det specifika ansvaret, menar hon. Personalen beskriver att de känner stort stöd i förskolechefen men säger att de behöver få mer stöttning i att genomföra kartläggningar, identifiera stödinsatser och utvärdera dessa. Förskolechefen uppger i samband med faktagranskning att hon varit deltaktig i att ta fram handlingsplaner efter att det inträffat speciella händelser. Hon har också beviljat medel till utbildning och resurs i gruppen. Under oktober 2016 har nya centrala rutiner för arbetet med särskilda stödinsatser tagits fram och beslutats av Oskarshamns kommun. Rutinerna utgörs av en lista på 16 olika punkter eller steg i arbetet med anpassningar och särskilt stöd i förskolan. I rutinerna tydliggörs vilka funktioner som har det yttersta ansvaret för att mitiera/kalla till olika typer av möten och avstämningar samt att dokumentera och följa upp specifika stödinsatser.

7 3 (5) Av intervjuer med förskolechef, personal och specialpedagog framkommer att rutinerna ännu inte implementerats på förskolan. Det är en process som är under utveckling, säger personalen. Förskolans arbete med att tillgodose behov av särskilt stöd Arbetslaget berättar att de genomför stödinsatser inom ramen för den dagliga verksamheten. Exempelvis arbetar de med TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) under fruktstunden. Som nämnts ovan har personalen som mål att vara närvarade pedagoger i syfte att hjälpa barnen i deras samspel med varandra och i att lösa eventuella konflikter. De ser till att gå ut på gården tidigare än de andra barngrupperna för att få ett större lugn i utemiljön. De ser också till att dela in barngruppen i mindre grupper när de har aktiviteter, tar på eller av sig ytterkläder i tamburen. De mindre grupperna gör också att barnen lär känna varandra bättre menar de. Personalen beskriver vidare att verksamheten fått en resurspersonal som arbetar med hela barngruppen. Personalen anser att de genom tillsättningen av resurspersonalen fått bättre förutsättningar att genomföra insatser för särskilt stöd inom ramen för den ordinarie verksamheten. De har dock inte dokumenterat särskilda stödåtgärder eller analyser av hur arbetet med det enskilda barnet fortlöper. Förskolechefen uppger i samband med faktagranskningen att de under måndagskvällarna diskuterar vad som funkar och inte funkar, vi pratar och reflekterar mycket men behöver blir bättre på att skriva ner det. Skolinspektionens observationer visar exempel på hur barn vägleds i sitt samspel och hur personalen försöker se till att alla barn deltar utifrån sina egna förutsättningar. Personalen uppmärksammar och tar tillfällen i akt att bjuda in barn till göra olika aktiviter ihop, till exempel att pussla eller spela ett spel. De är en länk mellan barnen och ser till att verka för att alla barn inkluderas. Men bland observationerna finns också exempel på hur personalen inte alltid uppmuntrar och stödjer barnen till att samspela med varandra. Under delar av den fria leken förhåller sig personalen mer passiv. Under tambursituationer klär personalen på eller av barnen. Barnen får ingen tydlig vägledning i hur de kan göra för att lära sig att klä på eller av sig själva, de uppmuntras heller inte att samtala eller stötta varandra under påldädningen. Av intervjuer med personal, specialpedagog och förskolechef framkommer att avdelningens miljö och material inte är tillräckligt anpassat efter den aktuella barngruppens behov.

8 4 (5) Personalen efterlyser material som är anpassat efter barn i behov av särskilt stöd. De beskriver att de diskuterat detta med specialpedagogen och då fått svaret att specialpedagogen ska fundera lite och att de ska försöka hitta något själva så länge. Man orkar inte fråga när det inte kommer något, uppger personalen. Förskolechefen menar att det saknas rum i rummet och en tydlighet för barnen kring vad man kan göra där. Hon vill skapa miljöer där barnen blir trygga och utmanade. Av Skolinspektionens observationer framgår att det generellt sett saknas material anpassat för barn som kommit längre i sin utveckling liksom material som är anpassat efter barns mer specifika stödbehov. Vid ett par tillfällen hämtar personalen in material från andra avdelningar som förefaller vara mer behovsanpassat. Barnens nyfikenhet och engagemang i verksamheten ser då ut att öka. Stödstrukturer och stödfunktioner Förskolan har som tidigare nämts tillgång till en specialpedagog som besöker förskolan varje vecka. Specialpedagogen har nära kontakt med kommunens centrala elevhälsa. Där finns exempelvis psykolog och logoped att tillgå vid behov. Specialpedagogen har också kontakt med habiliteringen som kan komma ut till förskolan och handleda personalen. Specialpedagogen beskriver att hon kan få uppdrag under BHT-mötena men att hon när personalen upplever att det finns behov också kan få uppdrag på stående fot när hon är i verksamheten. Personalen beskriver att de får möjlighet till kompetensutveckling vid behov, exempelvis har de erbjudits föreläsningar kring autism och Aspergers syndrom. Personalen säger att de önskar att specialpedagog och förskolechef skulle vara mer involverade i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Föreskolechefen menar att specialpedagogen utgör ett gott stöd till personalen men att tillgången till specialpedagog inte är tillräcklig. Förskolechefen informeras om den samverkan som sker mellan personalen och specialpedagogen men följer inte systematiskt upp om tillgången till stödfunktionerna motsvarar de behov som finns på förskolan.

9 5 (5) Kvalitetsgranskningens bedömningsunderlag Nedan redovisas i korthet de bedömningsunderlag som använts i granskningen. Bedömningsområde 1 Har förskolan arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd? Inom detta bedömningsområde ingår att granska hur förskolan uppmärksammar att ett barn tillfälligt eller varaktigt kan vara i behov av särskilt stöd och om förskolechefen ser till att barnets situation i förskolan kartläggs. Vidare om förskolechef och arbetslag gör noggranna pedagogiska överväganden för att utforma verksamheten utifrån barnets behov. Bedömningsområde 2 Tillgodoses behov av särskilt stöd så långt som möjligt i den ordinarie verksamheten? Inom detta bedömningsområde ingår att granska hur arbetslaget genomför stödinsatser i den ordinarie verksamheten och i detta arbete anpassar samt använder miljö och material utifrån barngruppens behov. Vidare att förskolechefen tar ansvar för att planerade stödinsatser genomförs av arbetslaget. Bedömningsområde 3 Finns det stödfunktioner och stödstrukturer som kan bistå förskolepersonalen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Under detta bedömningsområde ingår att granska vilka stödstrukturer och stödfunktioner som finns för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Med stödstrukturer avses kompetensutveckling, förutsättningar för kvalitetsarbete, och organisation av verksamheten. Med stödfunktioner avses tillgång till konsultation och handledning inom det specialpedagogiska, medicinska eller psykologiska området

10 Bilaga 2 1 (2) Bilaga 2 Mall för huvudmannens redovisning till Skolinspektionen Utvecklingsområde 1: Förskolechefen vid Påskallaviks förskola behöver tillsammans med personalen utveckla en gemensam förståelse avseende uppdraget att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras: Utvecklingsområde 2: Förskolechefen och personalen behöver utveckla processen runt arbetet med barn i behov av särskilt stöd, exempelvis när det gäller kartläggning, dokumentation, uppföljning och utvärdering. Däri ingår att förskolechefen följer upp om tillgång till och samverkan med stödfunktioner är tillräcklig. Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet:

11 Bilaga 2 2 (2) Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras: Utvecklingsområde 3: Förskolechef och personal behöver se till att miljö och material förändras kontinuerligt utifrån den aktuella barngruppens behov. Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras: