Beslut och verksamhetsrapport

Transkript

1 Dnr :6590 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid Borgens förskola belägen i Upplands Väsby kommun

2 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet, vid Borgens förskola belägen i Upplands Väsby kommun, fungerar väl. Styrkorna består i att förskolechefen genom att ta del av pedagogisk dokumentation och genom återrapportering från främst biträdande förskolechef har god kännedom om den pedagogiska verksamheten på förskolan. Vidare driver förskolechefen utvecklingsprocesser till exempel kring IT och pedagogisk dokumentation. Förskolechefen ger personalen förutsättningar att bedriva en pedagogisk verksamhet genom bland annat det stöd som den biträdande förskolechefen ger och möjligheterna till kompetensutveckling. Omfattningen och utnyttjandet av förskollärarnas planeringstid behöver dock analyseras eftersom den uppfattas som otillräcklig av förskollärarna. Huvudmannen ger i sin tur förskolechefen förutsättningar att ta sitt ansvar som pedagogisk ledare. Bland annat genom strukturen på kvalitetsarbetet. Förskolechefen har också tillgång till centrala funktioner i kommunen som möjliggör utveckling av förskolans verksamhet. Huvudmannen har anställt en verksamhetschef som stöd till bland andra förskolechefen när det gäller pedagogiska frågor.

3 2(14) Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande områden: Förskolechefen behöver, i syfte att skapa ännu bättre förutsättningar för personalen att bedriva en god pedagogisk verksamhet, analysera om förskollärarnas planeringstid är ändamålsenlig. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 13 september 2016 inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Huvudmannen ska därefter senast den 22 juni 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter tolv månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Ett formulär för uppföljning bifogas (bilaga 2). Detta formulär kan användas som stöd för er när ni redovisar hur ni har genomfört de utvecklingsområden som Skolinspektionen har påtalat i samband med kvalitetsgranskningen. Redogörelser skickas via e-post, till skolinspektionen@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen Stockholm Box 23069, Stockholm. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :6 590) i de handlingar som sänds in.

4 3(14) På Skolinspektionens vägnar Gabriel Brandström Bitr. avdelningschef Undervisningsråd

5 4(14) Verksamhetsrapport Inledning och bakgrund Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Förskolan ska enligt skollagen stimulera och utmana barns utveckling och lärande sam erbjuda barn en trygg omsorg. Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet under våren och hösten Förskolechefer vid både kommunala och enskilt drivna förskolor ingår i granskningen. Kvalitetsgranskningen av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet genomförs i 35 förskolor i hela landet. Borgens förskola som är belägen i Upplands Väsby kommun ingår i detta projekt. Huvudman för Borgens förskola är Upplands Väsby kommun. Förskolechefen vid Borgens förskola ansvarar för åtta förskolor med totalt 109 anställda. Förskolan består av fem avdelningar med totalt 96 barn mellan 1 och 5 år. Borgens förskola besöktes den 31 maj - 1 juni Ansvariga inspektörer har undervisningsråden Mats Peterson och Ingrid Åsgård varit. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar görs inom fyra bedömningsområden. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; mycket hög grad, ganska hög grad, ganska låg grad eller mycket låg grad. Granskningens syfte och genomförande finns beskrivet i bilaga 1. När hela kvalitetsgranskningen är avslutad redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport.

6 5(14) 1. Har förskolechefen kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad har kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolechefen får kännedom främst genom återrapportering kring verksamheten från biträdande förskolechef samt genom att ta del av pedagogisk dokumentation. Förskolechefens får kännedom om den pedagogiska verksamheten genom kontakter med biträdande förskolechef samt genom att ta del av pedagogisk dokumentation Förskolechefen har delegerat arbetsuppgifter till biträdande förskolechefer. Det gäller bland annat personalansvar, föräldrakontakter och bemanning. Det är den biträdande förskolechefen som har närmast kontakt med personalen på förskolan Borgen vad gäller den pedagogiska verksamheten. Samtliga intervjuade uppger att förskolechefen får information om den pedagogiska verksamheten genom den biträdande förskolechefen. Förskolechefen uppger att hon i stort sett dagligen har kontakt med den biträdande förskolechefen per mejl eller telefon. Vidare framgår i intervjun med förskolechefen att hon läser de utvärderingar av den pedagogiska verksamheten som avdelningarna gör. Detta bekräftar personalen i intervjuerna med Skolinspektionen och de uppger att de får återkoppling på de rapporter de lämnar. Förskolechefen, liksom biträdande förskolechef, uppger att förskolechefen har kunskap om barn som är i behov av särskilt stöd. I övrigt får hon information "om det är något kring personal eller ett barn. Då blir jag informerad och deltar i samtalen." Samtliga intervjuade beskriver att förskolechefen också läser i den "app" där alla avdelningar lägger ut vad de arbetar med i förhållande till läroplansmålen. Förskolechefen har vidare haft medarbetarsamtal i grupp med personalen på Borgens förskola, där bland annat förskolans mål diskuterats. För de kommunala förskolorna finns en så kallad pedagogisk utvecklingsgrupp med representanter för varje förskola. Legitimerade förskollärare kan söka

7 6(14) detta uppdrag. I gruppen diskuteras olika typer av pedagogiska frågor, fortbildningssatsningar samt utvecklingsområden. Förskolechefen leder gruppen och får vid mötena information om den pedagogiska verksamheten. Förskolechefen får också information genom att delta på utvärderingsdagar och samverkansmöten på förskolan. Den biträdande förskolechefen berättar att förskolechefen sammanställer de avdelningsvisa utvärderingarna i en tertialrapport var tredje månad. Slutligen beskriver alla intervjuade att förskolechefen också besöker förskolan Borgen, även om det inte sker så ofta. 2. Nyttjar förskolechefen sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad nyttjar sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser. Detta visar sig bland annat i att förskolechefen är aktiv i arbetet kring ett utvecklat kvalitetsarbete, i arbetet med använda IT som ett pedagogiskt verktyg samt i arbetet med att få till stånd en utvecklad pedagogisk dokumentation. Fokus på ett utvecklat kvalitetsarbete Som beskrivits bedömer Skolinspektionen att förskolechefen har mycket god kännedom om den verksamhet som bedrivs på Borgens förskola. För att få en grund för utveckling av förskolorna intervjuade hon all förskolepersonal när hon tillträde som förskolechef i kommunen för ett och ett halvt år sedan. Förskolechefen har därefter tillsammans med personal i en arbetsplan utformat en samlad målbild för alla kommunala förskolor.

8 7(14) Fyra gånger per år har avdelningarna utvärderingsdagar där deras resultat analyseras i förhållande till beslutade arbetsplaner. Det finns ett fastställt system för hur arbetsplanerna ska utvärderas, enligt förskolechefen. Förskolechefen berättar att "förmågan att analysera" är ett utvecklingsområde som det kommer att satsas på under kommande läsår. Vidare berättar hon att hon arbetar med att få till stånd mer analys av de resultat som uppnåtts istället för beskrivningar av vad man gjort. Förskollärarna bekräftar ovanstående och uppger att "det nya med förskolechefen är att vi utvärderar verksamheten fler gånger under året. Man har bättre "koll på planer och mål" nu än tidigare. Biträdande förskolechefen instämmer i detta och konstaterar att mål och aktiviteter korresponderar; "vi har blivit bättre när det gäller likvärdighet. Med förskolechefens hjälp har den övergripande målbilden blivit verksamhetskopplad". I samband med diskussionen om vad förskolechefen driver för frågor uppger en förskollärare som är med i den pedagogiska utvecklingsgruppen där förskolechefen också är med att diskussionerna "varit öppna och man vågar prova det man inte vågade förr". Utveckling av den pedagogiska verksamheten med hjälp av IT Av granskningen framgår att förskolechefen varit aktiv i att driva ITutvecklingen i syfte att IT ska vara ett stöd i den pedagogiska verksamheten., Förskollärarna uppger att förskolechefen "brinner för det digitala området". Av intervjun med dem framgår det att det är förskolechefens förtjänst att den "app" som används för att dokumentera det pedagogiska arbetet på avdelningarna tillkommit. Enligt förskollärarna har denna även underlättat i arbetet med den pedagogiska dokumentationen. Biträdande förskolechefen uppger ungefär samma sak i intervjun med Skolinspektionen och beskriver att användande av digitala verktyg ska bli lika självklart som att använda "målarpenslar." Biträdande förskolechefen säger att förskolechefen "varit en bra drivande chef".

9 8(14) Även när det gäller den pedagogiska dokumentationen beskriver hon att förskolechefen varit drivande. 3. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska hög grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Organiseringen av förskolans ledning, möjligheterna till kompetensutveckling samt IT-utvecklingen ger goda förutsättningar för personal att utveckla verksamheten. Planeringstid ges till personalen, men förskolechefen bör analysera om tiden är ändamålsenlig för förskollärarna. Organiseringen av förskolorna och dessas ledning Av kvalitetsgranskningen framgår att förskolechefen skapat förutsättningar för personalen att bedriva den pedagogiska verksamheten genom organiseringen av förskolorna och dess ledning. Genom de biträdande förskolecheferna får förskolechefen information om verksamheten och kan driva pedagogisk utveckling. Att organisera verksamheten med biträdande förskolechefer som är närvarande på förskolorna gör att personalen får förutsättningar att bedriva en god pedagogisk verksamhet på förskolorna. I den enkät som Skolinspektionen sänt ut till all pedagogisk personal på förskolan svarar cirka 54 procent att förskolechefen i hög uträckning/i ganska hög uträckning ger personalen de förutsättningar som krävs för att klara av förskolans pedagogiska uppdrag. Cirka 31 procent svarar att förskolechefen gör det "i varken hög eller låg utsträckning". Skolinspektionen bedömer, trots att inte all personal tycker att förskolechefen skapar förutsättningar för personalen, att förskolechefen främst via biträdande

10 9(14) förskolechefen skapar goda förutsättningar för personalen att klara av förskolans pedagogiska uppdrag. Det har dessutom beslutats om att rekrytera ytterligare en biträdande förskolechef för att ge de biträdande förskolecheferna bättre möjlighet att hinna med sina uppdrag. Granskningen visar att anställningen av två "digitalistor" 1, med nedsättning i tid med 20 procent, är ett sätt att skapa bättre förutsättningar för personal att utveckla verksamheten. En av "digitalistoma" arbetar på förskolan Borgen. Enligt förskolechefen ska digitalistoma lägga upp en plan för arbetet med digitaliseringen. Digitalistoma har enligt förskolechefen "varit runt på alla avdelningar och kollat behov och stöttat de avdelningar som inte kommit så långt i arbetet". På motsvarande sätt ger den tidigare nämnda pedagogiska utvecklingsgruppen med en förskollärare från varje förskola personalen förutsättningar att utvecklas avseende den pedagogiska verksamheten. Gruppen har möten fem gånger per år och förskolechefen leder dessa möten. Även inrättandet av så kallat pedagogiska forum där all personal på förskolan träffas i tvärgrupper för att diskutera pedagogiska frågor är enligt Skolinspektionen en del i att skapa en organisation som stöttar pedagogerna. Biträdande förskolechefen uttrycker att detta är ett stöd till personalen och förskollärarna och bamskötama uppger det som exempel på kompetensutveckling. Kompetensutveckling, en grund för utveckling Personalen får kompetensutveckling och för tillfället med mycket fokus på digitalisering kopplat till det pedagogiska uppdraget. Bland annat avser detta pedagogisk dokumentation, till exempel i samband med utvecklingssamtalen. 1 ansvariga för arbetet med tidigare nämnd digitalisering i den pedagogiska verksamheten

11 10(14) Barnskötarna uttrycker i intervjun med Skolinspektionen att "digitalistan" hjälper dem på fredagar utifrån de önskemål de har. Biträdande förskolechef och barnskötarna berättar att personalen fått läsa Lyssnandets pedagogik förra året som handlar om barnsyn och förhållningssätt, vilket de fick ta arbetstid till. Även det pedagogiska forum där all personal på förskolan träffas i tvärgrupper för att diskutera pedagogiska frågor är enligt biträdande förskolechefen en form av kompetensutveckling som ger personalen bättre förutsättningar att bedriva verksamheten. Även den "app" där alla avdelningar lägger upp vad de arbetar med i förhållande till läroplansmålen ger underlag för reflektion och blir därmed en form av kompetensutveckling. Planeringstid som ger möjlighet till pedagogiska diskussioner, men som behöver analyseras för att se om den är tillräcklig I intervjuerna med förskollärarna framkommer att all personal har schemalagd individuell planeringstid, en timme i veckan. Därutöver finns två timmar i månaden för så kallad reflektionstid för avdelningen och två timmar i månaden för kvällsmöten. Granskningen visar dock att det finns synpunkter från personalen på hur planeringstiden är upplagd. Förskollärarna uttrycker att de önskar mer planeringstid, vilket de säger sig ha framfört till ledningen. Förskollärarna beskriver till exempel att de har alla utvecklingssamtal själva och att dessa tar lång tid att förbereda, vilket de har dåligt med tid för. En barnskötare berättar dock att hon "har givit bort sin planeringstid till förskolläraren för att hon ska kunna förbereda utvecklingssamtalen". Förskollärarna berättar att planeringstiden skiljer sig åt mellan olika förskolor. Den biträdande förskolechefen berättar att skälet till varför förskollärare och barnskötare har lika mycket planeringstid trots skollagens förtydligade krav på

12 11(14) förskollärare är att "det sitter i väggarna" och att ledningen "inte får till schemat annars". Vidare uppger biträdande förskolechefen att ledningen kontinuerligt ser över möjligheterna att frigöra mer planeringstid till förskollärarna och det är de som i första hand ska gå ifrån och planera när tillfälle ges i vardagen. Hon berättar också att några barnskötare "har lämnat sin planeringstid till förskollärarna" och att förskollärarna delegerar arbetsuppgifter till barnskötama varför det är därför viktigt att de får planeringstid. Arbetslaget förfogar över det sammanlagda antalet planeringstimmar och de kan välja hur dessa ska delas upp utifrån den arbetsfördelning som finns. Skolinspektionen noterar att all personal har planeringstid, men utifrån de uppgifter som framkommer bör det analyseras om planeringstiden är tillräcklig för förskollärarna. 4. Får förskolechefen förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad får förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolechefen får bland annat förutsättningar genom att det finns ett organisatoriskt och administrativt stöd att tillgå för förskolechefen. Ett strukturerat kvalitetsarbete som ger förskolechefen stöd Sedan februari 2016 har Upplands Väsby kommun anställt en verksamhetschef, en ny tjänst, för skola och förskola. Syftet med tjänsten är att stötta förskolechefer och rektorer i sitt arbete. Verksarnhetschefen beskriver i intervjun med Skolinspektionen att hon har tät kontakt med förskolechefen i och med möten i ledningsgruppen varje vecka där rektorer och förskolechefen deltar. Verksamhetschefen berättar vidare att

13 12 (14) hon som en del av sin introduktion haft en heldag med förskolechefen och gått runt till alla förskolor. Vidare att hon har haft samtal med förskolechefen om styrkor, problem och vad hon vill utveckla i förskolan. Verksamhetschefen har för avsikt att få till stånd en kontinuitet i mötena med förskolechefen. Hon kommer att träffa förskolechefen under hösten på ett sätt som stämmer med det "kvalitetshjul" som utarbetats i kommunen. "Vi har också en ny chef för utbildningskontoret sedan ett år" säger verksamhetschefen och beskriver att denne har arbetat mycket med ledningsgruppen kring strukturen på kvalitetsarbetet. I juni i år ska möten bestämmas med varje chef inför varje tertial. Då ska dialog ske om hur förskolechefens uppdrag har lyckats och vad som behöver satsas på framgent. Förskolechefen beskriver att den nya verksamhetschefen har dragit igång ett målarbete på lång sikt, bland annat utifrån Skolinspektionens tillsyn. "Vi ska formulera vart vi vill komma och vad vi behöver och hur vi kan skapa en röd tråd i kvalitetsarbetet". Vidare beskriver förskolechefen att hon får "feedback" på förskolans verksamhet från politikerna via verksamhetschefen och genom att läsa protokoll från nämndens möten. Skolinspektionen konstaterar med anledning av ovanstående att huvudmannen i flera avseende ger förskolechefen stöd i sitt arbete. Skolinspektionen kan vidare konstatera att huvudmannen har intensifierat detta stöd genom att bland annat anställa en verksamhetschef som är tillgänglig för förskolechefen. Det har även skapats ett system för möten mellan verksamhetschef och förskolechefen. Förskolechefen uppger i intervjun med Skolinspektionen att "om jag behöver stöd kan jag vända mig till verksamhetschefen men hon är ny från februari, hon håller på att skaffa sig en bild av verksamheten". Även verksamhetschefen betonar att hon håller på att "upptäcka verksamheten" och hittills mest arbetat med strukturerna på kvalitetsarbete och mötesformer.

14 13 (14) I den skriftliga verksamhetsredogörelse som Skolinspektionen begärt inför granskningen uttrycker förskolechefen att stödet till förskolechefen avseende de pedagogiska frågorna inte är så bra, men att stödet i kvalitetsarbetet är bra. Enligt förskolechefen har bedömningen gjorts utifrån att behovet av pedagogisk rådgivning inte har efterfrågats av förskolechefen och att verksamhetschefen är ny. Annat stöd till förskolechefen från huvudmannens sida Förskolechefen beskriver att den kommunala rektorsgrupp som består av sex rektorer och förskolechefen är ett stöd i hennes arbete. Vidare att verksamhetschefen, som är ny chef sedan februari, och tillsynsansvarig för förskolorna i kommunen också är stöd för henne. Den sistnämnda kan förskolechefen kontakta om hon har frågor av juridisk karaktär. Förskolechefen nämner också Skolserviceenheten som ett stöd. Där kan personalen få handledning, även kring pedagogiska frågor. Förskolechefen uppger att hon även får stöd av sina biträdande förskolechefer. Sedan en kort tid tillbaka finns i kommunen en elevhälsochef som är tillgänglig för både friststående och kommunala verksamheter. Verksamhetschefen beskriver att elevhälsostödet behöver ses över, det vill säga hur det ska organiseras eftersom det tidigare inte funnits något sådant stöd centralt i kommunen. Verksamhetschefen nämner ytterligare stödfunktioner centralt i kommunen som är tänkt att underlätta förskolechefens arbete: anställningen av ytterligare en biträdande förskolechef till enheten, HR-enhetens och verksamhetschefens arbete med att stärka kommunens rekryteringar, en verksamhetsekonom som stöder cheferna med ekonomiska prognoser och uppföljningar samt ledningsstöd till alla chefer i skola och förskola i kommunen. Dessutom planeras ett nytt resursfördelningssystem för förskolan och stöd vad gäller arbetet med fastighetsfrågor.

15 14 (14) Verksamhetschefen konstaterar att förskolechefen får den hjälp hon vill ha, men säger samtidigt att förskolechefen löser många saker själv. Bifogas: Bilaga 1 Bakgrund och metod Bilaga 2 Formulär för uppföljning

16 Bilaga 1 Dnr :6590 Kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet Bakgrund och syfte Förskolan ska enligt skollagen stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg.' Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef.2 Uppgifter från Skolverket visar att en förskolechef i genomsnitt ansvarar för två förskoleenheter. Förskolechefer i kommunal förskola ansvarar för fler förskoleenheter än förskolechefer i förskolor med enskild huvudman.' Förskolechefen har ett komplext uppdrag att se till att verksamheten inom givna ramar följer nationella styrdokument samtidigt som verksamheten ska genomgå pedagogisk utveckling. Förskolechefen behöver hantera och väga önskemål och krav från bland annat nationellt regelverk, huvudman, föräldrar, förskolepersonal och andra aktörer för att åstadkomma en verksamhet av god kvalitet. Samtidigt är utrymmet för ledning av den pedagogiska utvecklingen ofta mer begränsat än vad förskolecheferna själva önskar. Olika former av mer eller mindre tydligt delegerade pedagogiska uppgifter till förskolechefen har utvecklats parallellt med förskolechefens utökade ansvar i förhållande till tidigare. Förskolechefens pedagogiska kompetens, ledning, strategier och möjligheter till stöd, är av vikt för hur väl ett utvecklingsarbete kan genomföras.4 Forskningen pekar på att det kan finnas bristande kunskap på huvudmannanivå om och förståelse för förskolans uppdrag, förändring och dess ledning 1 8 kap. 2 skollagen (SFS 2010:800) 2 2 kap. 9 skollagen (SFS 2010:800) 3 Skolverket (2015) 4 Skolinspektionen (2012)

17 (3) samt därtill bristande kommunikation mellan huvudmam-ien och förskolecheferna.5 Mot bakgrund av detta är syftet med granskningen att belysa förskolechefens ledning av förskolans arbete med att erbjuda barn en god pedagogisk verksamhet där barns utveckling och lärande stimuleras. Projektets frågeställningar Den övergripande frågeställningen är: Leder förskolechefen förskolans pedagogiska verksamhet i enlighet med de nationella målen? För att uppfylla granskningens övergripande syfte ska följande frågeställningar besvaras 1. Har förskolechefen kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet? Bedömningen utgår från att förskolechefen får kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet. Det kan exempelvis innebära att förskolechefen skaffar sig information genom ett tydligt syfte att närvarar på förskolan eller genom en bestämd agenda för de möten som äger rum. 2. Nyttjar förskolechefen sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att utveckla förskolan? Bedömningen utgår från hur förskolechefen använder den kunskap hen har om verksamheten för att leda förskolan. Det kan innebära att förskolechefen identifierar utvecklingsområden och arbetar tillsammans med personalen för att utveckla den pedagogiska verksamheten. 5 Ibid.

18 (3) 3. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Bedömningen utgår från om förskolechefen skapar förutsättningar för personalen att planera och bedriva den pedagogiska verksamheten. Förutsättningar kan exempelvis innebära att det finns utbildad personal, lämpliga lokaler eller lämplig storlek och sammansättning på barngruppen. 4. Får förskolechefen förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Bedömningen utgår från om och vilka förutsättningar förskolechefen får av huvudman att genomföra sitt uppdrag. Bedömningen handlar om ändamålsenliga strukturer för kommunikation och samverkan gällande systematiskt kvalitetsarbete. Det kan även handla om förutsättningar som tillräcklig och kompetent personal, storlek på barngrupper, lokaler eller andra resurser. Metod I kvalitetsgranskningen används flera olika insamlingsmetoder i syfte att få en bredare bild av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten. Före besöket begär vi in relevant dokumentation som sedan analyseras. I samband med besöket får samtlig pedagogisk personal på förskolan möjlighet att besvara en enkät anonymt. Under besöket genomförs intervjuer och vid behov studeras ytterligare dokument på plats. Informationen som samlats in genom ovanstående metoder vägs samman i Skolinspektionens bedömningar av förskolechefens ledning.

19 Bilaga 2 Uppfening Skolinspektionen Dnr :6590 Redovisningsformulär för vidtagna åtgärder med anledning av Skolinspektionens kvalitetsgranskning om förskolechefens ledning. Detta formulär kan användas som stöd för er när ni redovisar hur ni har arbetat med de utvecklingsområden som Skolinspektionen har påtalat i samband med kvalitetsgranskning om förskolechefens. Redovisningen av vidtagna åtgärder ska fastställas av huvudmannen. Redovisningen sker vid två tillfällen: 1) Efter två månader ska huvudmannen redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits eller planerats utifrån de utvecklingsområden som identifierats. 2) Ett år efter beslutet ska huvudmannen redovisa vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Huvudmannen ska även redovisa hur granskningens resultat används övergripande i huvudmannens övriga förskolor för att utveckla ledningen av förskolorna. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :6590) i de handlingar som sänds in. Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

20 2(5) Dnr :6590 Redovisning 1 Huvudmannen ska inom två månader från beslutet inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Utvecklingsområde Vilka insatser planeras? Vad är syftet med insatserna? Vem/Vilka ansvarar När ska insatserna genomföras? Hur ska ni utvärdera resultatet? Förskolechefen behöver, i syfte att skapa ännu bättre förutsättningar för personalen att bedriva en god pedagogisk verksamhet, analysera om förskollärarnas planeringstid är ändamålsenlig.

21 3 (5) Dnr :6590

22 4(5) Dnr :6590 Redovisning 2 1) Ett år efter beslutet ska huvudmannen redovisa vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Huvudmannen ska även redovisa hur granskningens resultat används övergripande i huvudmannens övriga förskolor för att utveckla ledningen av förskolorna. Utvecklingsområde Vilka insatser har genomförts? Förskolechefen behöver, i syfte att skapa ännu bättre förutsättningar för personalen att bedriva en god pedagogisk verksamhet, analysera om förskollärarnas planeringstid är ändamålsenlig När genomfördes insatserna? Vem/Vilka har ansvarat? Hur har ni utvärderat resultatet? Beskriv resultatet av era insatser Ev. vidare insatser

23 5 (5) Dnr :6590 Övriga upplysningar till Skolinspektionen.