Beslut och verksamhetsrapport

Transkript

1 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid Sagolandets förskola belägen i Solna kommun

2 1(13) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet, vid Sagolandets förskola belägen i Solna kommun, fungerar väl. Styrkorna består i att förskolechefen, genom egen närvaro, genom att ta del av pedagogisk dokumentation och genom återrapportering från främst biträdande förskolechef har god kännedom om den pedagogiska verksamheten på förskolan. Vidare har förskolechefen ett pedagogiskt syfte med sin närvaro på förskolan, driver utvecklingsprocesser till exempel kring språkutveckling samt ger personalen förutsättningar att bedriva en pedagogisk verksamhet. Det sistnämnda genom att bland annat stötta personalen och säkerställa kompetensen på förskolan. Strukturen på förskollärarnas planeringstid kan dock utvecklas så att tiden i praktiken kan tas ut, något förskolechef och personal själv också uppmärksammat. Huvudmannen ger i sin tur förskolechefen förutsättningar att ta sitt ansvar som pedagogisk ledare. Bland annat genom att en organisation skapats med färre förskolor i förskolechefens område och genom tillgång till centrala stödfunktioner vad gäller ekonomi och adminstration. Utvecklingsområden Förskolechefen behöver, i syfte att skapa ännu bättre förutsättningar för personalen att bedriva en god pedagogisk verksamhet, organisera förskollärarnas planeringstid så att de i realiteten kan ta ut denna.

3 2(13) Uppföljning Huvudmannen ska senast den 15 september 2016 inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga aystänaningspunkter under arbetets gång. Huvudmannen ska därefter senast den 15 juni 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter tolv månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Ett formulär för uppföljning bifogas (bilaga 2). Detta formulär kan användas som stöd för er när ni redovisar hur ni har genomfört de utvecklingsområden som Skolinspektionen har påtalat i samband med kvalitetsgranskningen. Redogörelser skickas via e-post, till skolinspektionen@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen Stockholm Box 23069, Stockholm. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :6590) i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar A abriel Brandström Bitr. avdelningschef MatwFeterson Undervisnirigsråd

4 3(13) Verksamhetsrapport Inledning och bakgrund Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Förskolan ska enligt skollagen stimulera och utmana barns utveckling och lärande sam erbjuda barn en trygg omsorg. Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet under våren och hösten Förskolechefer vid både kommunala och enskilt drivna förskolor ingår i granskningen. Kvalitetsgranskningen av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet genomförs i 35 förskolor i hela landet. Sagolandets förskola som är belägen i Solna kommun ingår i detta projekt. Huvudman för Sagolandets förskola är Solna kommun. Förskolechefen vid Sagolandets ansvarar för tre förskolor med totalt 41 anställda. Förskolan består av fyra avdelningar med totalt 74 barn mellan 1 och 5 år. Sagolandets förskola besöktes den maj Ansvariga inspektörer har undervisningsråd Mats Peterson och utredare Inga-Lill Svensson varit. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar görs inom fyra bedömningsområden. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; mycket hög grad, ganska hög grad, ganska låg grad eller mycket låg grad. Granskningens syfte och genomförande finns beskrivet i bilaga 1. När hela kvalitetsgranskningen är avslutad redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport.

5 4(13) 1. Har förskolechefen kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad har kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet. Detta genom att närvara på förskolan, ha direkta kontakter med personalen, genom återrapportering kring verksamheten från främst biträdande förskolechef samt genom att ta del av olika typer av dokumentation. Förskolechefen får kännedom om den pedagogiska verksamheten genom närvaro på förskolan samt genom återrapportering från biträdande förskolechef Förskolechefen uppger att hon har kunskap om förskolans pedagogiska verksamhet bland annat genom att ha alla medarbetarsamtal själv. Medarbetarsamtalen handlar enligt förskolechefen och intervjuad personal om pedagogiska frågor, till exempel hur personalen arbetat med språkutveckling och likabehandling. Vidare uppger förskolechefen att hon går runt på avdelningarna och för samtal med personalen samt deltar i olika i förväg planerade möten. Det kan till exempel vara arbetsplatsträffar, planerings- och utvärderingsdagar samt ibland på avdelningarnas avdelningstid för planering och uppföljning. Förskolechefen bedömer att hon har en bra bild av förskolans pedagogiska verksamhet. "Personalen vet nog inte alltid vad jag gör och känner till, men jag vet mer än de tror", säger förskolechefen. Att förskolechefen är närvarande på förskolan bekräftar biträdande förskolechefen i intervjun med Skolinspektionen och även att hon deltar på det sätt förskolechefen beskriver. Intervjuade förskollärare berättar att förskolechefen har en god kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet och beskriver också att förskolechefen går runt på avdelningarna när hon är på förskolan med syfte att se hur miljön och arbetet fungerar. Biträdande förskolechefen uppger att hon och förskolechefen har gjort ett kalendarium så personalen kan se när de är på plats på olika förskolor. När förskolechefen är på Sagolandets förskola är hon enligt biträdande förskolechefen

6 5(13) alltid "fysiskt närvarande" så att personalen kan ta kontakt med henne. På det viset får förskolechefen också information om verksamheten. Även när hon inte är på förskolan kan personalen lätt få tag i henne genom telefon och mejl, vilket samtlig intervjuad personal instämmer i. Förskolechefen har valt att inte delegera några arbetsuppgifter till medarbetare på förskolorna men hon har ett nära samarbete med den biträdande förskolechefen för att få och sprida information. Den biträdande förskolechefen "arbetar med verksamhetsrtära stöd", det vill säga är ett pedagogiskt stöd för personal, till exempel i arbetet med språkutveckling, samt avlastar förskolechefen när det gäller en del administrativa uppgifter. Både förskolechefen och biträdande förskolechef beskriver att förskolechefen får information om verksamheten från biträdande förskolechef. Intervjun med förskollärarna visar även att förskolechefen har kännedom om barn i behov av särskilt stöd och viss kännedom om övriga barns utveckling. Dokumentation utgör också en källa till information för förskolechefen Flera av förskollärarna berättar i intervjun med Skolinspektionen att förskolechefen får kännedom om den pedagogiska verksamheten genom att ta del av olika typer av dokumentation, till exempel "avdelningsdokumentationen" som beskriver hur avdelningarna har arbetat med pedagogiska frågor. Vidare beskriver de att de får återkoppling på denna dokumentation, så "vi vet att hon läser" det som skrivs. På förskolan finns bland annat en arbetsplan med resultatprognos för januari och en kvalitetsredovisning som förskolechefen upprättar tillsammans med personal på förskolan. I kvalitetsredovisningen beskrivs hur förskolan arbetat med olika fastställda mål, vilka resultat som uppnåtts, analys av resultaten samt utvecklingsområden. Genom detta dokumenterade kvalitetsarbete får enligt Skolinspektionens bedömning förskolechefen en god bild av det pedagogiska arbete som bedrivs.

7 6(13) Förskolechefen uppger också att hon har fått en god bild av den nyligen genomförda "genomlysningen" av förskolechefens område som kommunen har genomfört. Genomlysningen innehåller bland annat nyckeltal kring barngruppers storlek och personalens utbildningsbakgrund. 2. Nyttjar förskolechefen sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad nyttjar sin kärmedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser. Detta visar sig bland annat i att förskolechefen är aktiv i arbetet kring att utveckla analysen av de resultat som uppnås, språkutveckling och barnens miljö och hälsa på Sagolandets förskola. Förskolechefen försöker också få till stånd ett utvecklat samarbete mellan avdelningar på förskolan. Förbättrad analys för att utveckla verksamheten Av den dokumentation Skolinspektionen tagit del av framgår att det finns kommuncentrala och lokala mål för förskolan som styr verksamheten. Granskningen visar att förskolechefen tillsammans med personal tagit fram aktiviteter för att nå målen och analyserat resultatet av dessa. Förskolechefen uppger att förskolan behöver utveckla sin analys av de resultat som uppnås då detta framförallt tidigare varit ett utvecklingsområde. Det framgår också av den beskrivning förskolechefen gör i förskolans kvalitetsredovisning. Förskolechefen beskriver i intervjun att hon inför den senaste utvärderingsdagen gick igenom gjorda analyser, till exempel kring hur avdelningarna arbetar med språkutveckling, och gav personalen mallar för hur de ska dokumentera arbetet. Vidare beskriver hon att hon tillsammans med personal, i samband med att förskolan kom fram till att man skulle skifta avdelningar för barnen, gjorde en barnkonsekvensanalys för att se för- och nackdelar med förslaget. Biträdande förskolechefen bekräftar för Skolinspektionen att hon och förskolechefen gör "barnanalyser".

8 7(13) Fokus på språkutveckling samt barnens miljö och hälsa Som beskrivits har förskolechefen god kännedom om den verksamhet som bedrivs på Sagolandets förskola. Förskolechefen och övriga intervjuade uppger att förskolechefen drivit arbetet med barnens språkutveckling. Det är ett politiskt bestämt mål att arbeta med barnens språkutveckling. Det är den biträdande förskolechefen som de facto verkställer arbetet genom att vara tillgänglig och samarbeta med avdelningarna i syfte att utveckla verksamheten. Både förskolechef och biträdande förskolechef beskriver dock att de två har ett nära samarbete kring detta genom att de för en dialog om utvecklingen. All personal har fått kompetensutveckling inom området barnens språkutveckling. Förskollärarna uppger även att förskolechefen är aktiv i arbetet med barnens inne- och utemiljö. Även om initiativ till arbetet tagits av personalen uppfattar de, liksom biträdande förskolechefen, att förskolechefen är med i arbetet och till exempel kommer med förslag kring hur miljön kan förbättras. Biträdande förskolechefen beskriver vidare att förskolechefen till exempel tagit initiativ till att personal medverkat i en utbildning kring barn och hälsa. Personal har fått delta i utbildningen och sedan på arbetsplatsträffar spritt kunskap kring den pedagogiska måltiden (hur barn äter och deltar i måltider). Den enkät som Skolinspektionen sänt ut till all pedagogisk personal visar att drygt 58 procent av personalen svarar att förskolechefen har samtal om den pedagogiska verksamheten med arbetslaget en gång per månad och drygt 33 procent svarar att detta sker mer sällan. Vidare framgår att cirka 73 procent anser att förskolechefen i mycket hög eller i ganska hög utsträckning tillsammans med personalen följer upp den pedagogiska verksamheten. Samarbete mellan avdelningar Förskolechefen beskriver för Skolinspektionen att hon önskar mer samarbete mellan avdelningarna för en ökad likvärdighet i verksamheten. Hon beskriver att hon "signalerat" att det är en vinst att samarbeta. Vidare beskriver hon att ett led i ett ökat samarbete varit att byta avdelning mellan de yngre och äldre barnen. För ett ökat samarbete ser förskolechefen också till att personalen på

9 8(13) avdelningarna för de yngre barnen planerar "barnens val"' och utflykter tillsammans samt att se till att förskolans barn "är allas barn så att det inte blir två läger". Förskollärarna uppger att förskolechefen bland annat, ibland på eget initiativ och ibland på personalens initiativ, driver frågan om ett utvecklat samarbete mellan avdelningarna. De exemplifierar med att en personal från avdelningen med de yngre barnen följer med de äldre barnen ut tillsammans med personal från avdelningen med de äldre barnen. Vidare beskrivs att "de öppnat grindarna" mellan de mindre och de större barnens gårdar. 3. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska hög grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Satsningen på att ha hög andel högskoleutbildad personal, möjligheterna till kompetensutveckling samt att ny kunskap sprids ger goda förutsättningar för personal att utveckla verksamheten. Vidare försöker förskolechefen skapa förutsättningar för pedagogisk planering för förskollärarna. Det sistnämnda behöver dock utvecklas ytterligare eftersom personalen inte alltid kan utnyttja planeringstiden optimalt. Förskolechefens engagemang en grund för utveckling I intervjun med förskolechefen framgår att hon är med på arbetsplatsträffar, utvärderingsdagar och avstämningstillfällen för att se hur arbetet fortlöper. Förskolechefen uppger att hon försöker ge återkoppling till medarbetarna på utfört arbete och säger att det har sin upprinnelse i att de önskat detta i en medarbetarenkät. Förskolechefen berättar vidare att hon på medarbetarsamtalen frågar 1 Enligt förskolans kvalitetsredovisning är barnens val en röstning som sker i stor eller liten grupp, för att barnen ska få ta beslut om vilken aktivitet som ska genomföras.

10 9(13) hur personalen tänker i olika frågor och vad de behöver hjälp med. Förskollärna beskriver att förskolechefen ger den "input" och återkoppling i arbetet när hon går runt på avdelningarna. Bamskötarna bekräftar förskollärarnas utsaga och uppger att förskolechefen är med och ser hur personalen arbetar, utvärderar verksamheten och ställer frågor. Rekrytering och kompetensutveckling som stöd för utveckling Rekrytering och kompetensutveckling är andra förutsättningar som används av förskolechefen för att stärka personalen och verksamheten. Enligt barn- och utbildningsnämndens kvalitetsredovisning för år 2015 var 33 procent av personalen på de kommunala förskolorna högskoleutbildad. På Sagolandets förskola är cirka 55 procent utbildade förskollärare. Förskolechefen berättar i samband med att samtal förs om rekrytering av personal och den nya skollagens krav på förskollärare, att hon alltid haft det lätt att rekrytera och behålla förskollärare. "Vi har en reviderad läroplan, då måste vi ha förskollärare. Barnskötare är bra men vi måste ha förskollärare, förskollärare drar till sig fler förskollärare". Personalen får kompetensutveckling och för tillfället ligger mycket fokus på "språkutveckling" i linje med kommunens mål för förskolan. Även annan kompetensutveckling finns att tillgå. Förskolechefen beskriver att hon tycker det är viktigt att de kunskaper personal får och har delas med annan personal. Personalen bekräftar att de berättar för övrig personal, på arbetsplatsträffar, vad de fått lära sig eller hur de arbetar. Planeringstid som ger möjlighet till pedagogiska diskussioner, men som kan struktureras ytterligare I intervjuerna med förskolechefen beskrivs att förskollärarna fått tid för planering och att hon "jobbade jättemycket med skapa planeringstid för pedagogerna tidigt på dagen, så att pedagogerna arbetar i barngruppen när flest barn är på förskolan". Vidare uppger förskolechefen att hon anställt en barnskötare

11 10 (13) två dagar extra i veckan på en avdelning för att möjliggöra att förskollärarna får förutsättningar att faktiskt ta ut sin planeringstid. "Regler" styr hur planeringstid kan tas ut säger förskolechefen och menar att det är svårt att få till stånd planeringstid schemamässigt. Efter sommaren "ska det bli bättre tid till avdelningarna på tidig förmiddag eller senare eftermiddag". Förskolechefen säger att personalen har reflektionstider men att hon också vill att det är minst två pedagoger tillsammans som reflekterar. Pedagogerna har ett eget ansvar att reflektera tillsammans. De gör inte alltid det. Förskolechefen uppger att planeringstiden inte har fungerat på en av avdelningarna men att personalen har fått förutsättningar för planering. Förskollärarna uppger att de har planeringstid men några tycker att de saknar "tydlighet och kontinuitet" när det gäller reflektionstid på schemat. De uppger att de har egen planeringstid men att det är "svårt att gå ifrån barn" på avdelningarna med de äldre barnen. Förskollärare på andra avdelningar har lättare att gå ifrån. Förskollärarna uppger att till hösten ska planeringstiden schemaläggas för att möjliggöra att tiden kan tas ut. Planeringstiden ger enligt Skolinspektionen förutsättningar för personalen att utveckla den pedagogiska verksamheten, vilket är positivt, men denna behöver struktureras ytterligare så att personalen de facto kan få till stånd en gemensam planering. 4. Får förskolechefen förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad får förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Detta möjliggörs genom att främst biträdande förvaltningschef med ansvar för förskolan i Solna är tillgänglig för förskolechefen samt genom organisationsförändringar som möjliggjort ytterligare utveckling av förskolan.

12 11(13) Den nära kontakten med förvaltningen ger förskolechefen stöd i sitt arbete Granskningen visar att det finns ett mycket nära samarbete mellan förskolechefen, förvaltningschefen och övrig förvaltning, men framförallt mellan förskolechef och biträdande förvaltningschef som har ansvar för den kommunala förskolan i kommunen. I intervjun med Skolinspektionen berättar förskolechefen att det är lätt att prata med biträdande förvaltningschefen" för att hon är tillgänglig att nå. Vidare att hon också kan kontakta förvaltningschefen direkt och att hon som förskolechef till exempel samarbetar med förvaltningen kring förskolans verksamhetsplan. Förskolechefen berättar också att ordförande i barnoch utbildningsnämnden besöker förskolor för att få inblick i verksamheten. I den verksamhetsredogörelse förskolechefen fyllt i inför Skolinspektionens kvalitetsgranskning svarar förskolechefen att det stöd hon får från huvudmannen i sitt arbete att leda förskolans pedagogiska verksamhet är ganska bra. Förskolechefen skriver att det är en ny organisation sedan årsskiftet som "behöver komma igång" och att hon hoppas det leder till att stödet utvecklas till mycket bra. Ett kvalitetsarbete och en organisation som ger stöd till förskolechefen Granskningen visar att Solna kommuns struktur på det systematiska kvalitetsarbetet ger förskolechefen ett stöd i förskolans pedagogiska verksamhet. Huvudmannens kvalitetsarbete bygger på det som framkommer i förskolornas arbete och till exempel så återkommer huvudmannens mål i förskolans verksamhetsplan samt i förskolans uppföljning och utvärdering. För att ge förskolecheferna bättre förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt utvecklingsarbete inrättade Solna kommun ett trettonde förskoleområde. Detta innebär att förskolechefen för Sagolandets förskola från årsskiftet 2015/16 har gått från att ha ansvar för fyra förskolor till att ha ansvar för tre. Förskolechefen uppger, enligt vad som framkommit tidigare i denna rapport, att specialpedagogiskt stöd går att anlita från centralt håll i förvaltningen. Förskolechefen menar dock att den specialpedagogiska handledningen ibland dröjt på grund av specialpedagogernas arbetsbelastning. Förvaltningschefen uppger att den organisation som funnits i flera år, med tre centralt placerade

13 12 (13) specialpedagoger, inte är helt ändamålsenlig. Därför har förvaltningschefen beslutat att det ska finnas specialpedagogisk kompetens i alla förskoleområden lokalt till hösten. Något som förvaltning och förskolechef tror kan bidra till en positiv utveckling. Stöd till förskolecheferna finns också centralt inom förvaltningen i form av en nyss anställd utvecklingsledare för förskolan. Denne ska bistå förskolecheferna i utvecklingsarbetet. Biträdande förvaltningschef och förskolecheferna har en "strategisk ledningsgrupp" där även förvaltningschefen närvarar ibland, för att bland annat diskutera pedagogiska problem och möjligheter. Det finns en ekonom samt administrativt stöd som förskolechefen för förskolan Sagolandet upplever som mycket gott. Förvaltningschefen exemplifierar även med att kommunen för att ge förutsättningar för förskolecheferna att bedriva en god pedagogisk verksamhet har infört ett strukturbidrag för förskolorna utifrån socioekonomiska faktorer. Förvaltningschefen berättar att det görs bamkonsekvensanalyserna i kommunen men att dessa skulle kunna dokumenteras bättre. Förskolechefen berättar att hon och andra chefer, inklusive den biträdande förskolechefen på Sagolandets förskola har fått kompetenshöjande utbildning i form av ledarskapsutbildning. Barn- och utbildningsnämndens representanter uppger att de som politiker ger bra förutsättningar för förskolechefen möjlighet att fullgöra sitt uppdrag. Förutom ovan nämnd omorganisation av förskoleområdena nämner de att ett så kallat verksamhetsnära stöd införts på varje förskoleområde. Detta för att bland annat frigöra tid för förskolecheferna till att leda den pedagogiska verksamheten för förskolechefen. Förskolechefen på Sagolandets förskola har dock själv sedan flera år inrättat en biträdande förskolechef som motsvarar den roll det verksamhetsnära stödet ska ha. Vidare exemplifierar politikerna med att kommunen inför ett IT-stöd kallat KOLL där bland annat förskolepersonalens kompetens och kompetensutveckling ska registreras. För närvarande läggs förskollärarnas legitimationer in i systemet. Systemet ska enligt ordförande i nämnden

14 13 (13) hjälpa till i arbetet med att få personal med rätt kompetens och behålla personal som man önskar behålla. Införandet av försteförskollärare i kommunen beskrivs som ett sätt att stödja förskolorna. Även den tidigare nämnda "genomlysningen" av alla förskoleområden beskrivs av politikerna som ett verktyg för nämnden att få bättre kännedom om förskolans verksamhet och därmed ge dem bättre möjlighet att fatta bra beslut. Sammantaget innebär ovanstående, enligt Skolinspektionens bedömning, att strukturen i kommtmen för att stödja förskolechefen i sitt arbete är mycket god. Detta trots att allt inte är helt perfekt ännu enligt flera intervjuer. Skälet är att Skolinspektionen bedömer att det mesta fungerar väl i stödet från huvudmannen. Vidare att den den nya organisationen håller på att "sätta sig" och den specialpedagogiska kompetensen kommer att utvecklas enligt redan fattat beslut. Bifogas: Bilaga 1 Bakgrund och metod Bilaga 2 Formulär för uppföljning

15 Bilaga 1 Kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet Bakgrund och syfte Förskolan ska enligt skollagen stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg.' Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef.2 Uppgifter från Skolverket visar att en förskolechef i genomsnitt ansvarar för två förskoleenheter. Förskolechefer i kommunal förskola ansvarar för fler förskoleenheter än förskolechefer i förskolor med enskild huvudman.3 Förskolechefen har ett komplext uppdrag att se till att verksamheten inom givna ramar följer nationella styrdokument samtidigt som verksamheten ska genomgå pedagogisk utveckling. Förskolechefen behöver hantera och väga önskemål och krav från bland annat nationellt regelverk, huvudman, föräldrar, förskolepersonal och andra aktörer för att åstadkomma en verksamhet av god kvalitet. Samtidigt är utrymmet för ledning av den pedagogiska utvecklingen ofta mer begränsat än vad förskolecheferna själva önskar. Olika former av mer eller mindre tydligt delegerade pedagogiska uppgifter till förskolechefen har utvecklats parallellt med förskolechefens utökade ansvar i förhållande till tidigare. Förskolechefens pedagogiska kompetens, ledning, strategier och möjligheter till stöd, är av vikt för hur väl ett utvecklingsarbete kan genomföras.4 Forskningen pekar på att det kan finnas bristande kunskap på huvudmannanivå om och förståelse för förskolans uppdrag, förändring och dess ledning 1 8 kap. 2 skollagen (SFS 2010:800) 2 2 kap. 9 skollagen (SFS 2010:800) 3 Skolverket (2015) 4 Skolinspektionen (2012)

16 2 (3) Dnr : 6590 samt därtill bristande kommunikation mellan huvudmannen och förskolecheferna.5 Mot bakgrund av detta är syftet med granskningen att belysa förskolechefens ledning av förskolans arbete med att erbjuda barn en god pedagogisk verksamhet där barns utveckling och lärande stimuleras. Projektets frågeställningar Den övergripande frågeställningen är: Leder förskolechefen förskolans pedagogiska verksamhet i enlighet med de nationella målen? För att uppfylla granskningens övergripande syfte ska följande frågeställningar besvaras 1. Har förskolechefen kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet? Bedömningen utgår från att förskolechefen får kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet. Det kan exempelvis innebära att förskolechefen skaffar sig information genom ett tydligt syfte att närvarar på förskolan eller genom en bestämd agenda för de möten som äger rum. 2. Nyttjar förskolechefen sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att utveckla förskolan? Bedömningen utgår från hur förskolechefen använder den kunskap hen har om verksamheten för att leda förskolan. Det kan innebära att förskolechefen identifierar utvecklingsområden och arbetar tillsammans med personalen för att utveckla den pedagogiska verksamheten. 5 Ibid.

17 3(3) Dnr : Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Bedömningen utgår från om förskolechefen skapar förutsättningar för personalen att planera och bedriva den pedagogiska verksamheten. Förutsättningar kan exempelvis innebära att det finns utbildad personal, lämpliga lokaler eller lämplig storlek och sammansättning på barngruppen. 4. Får förskolechef en förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Bedömningen utgår från om och vilka förutsättningar förskolechefen får av huvudman att genomföra sitt uppdrag. Bedömningen handlar om ändamålsenliga strukturer för kommunikation och samverkan gällande systematiskt kvalitetsarbete. Det kan även handla om förutsättningar som tillräcklig och kompetent personal, storlek på bamgrupper, lokaler eller andra resurser. Metod I kvalitetsgranskningen används flera olika insamlingsmetoder i syfte att få en bredare bild av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten. Före besöket begär vi in relevant dokumentation som sedan analyseras. I samband med besöket får samtlig pedagogisk personal på förskolan möjlighet att besvara en enkät anonymt. Under besöket genomförs intervjuer och vid behov studeras ytterligare dokument på plats. Informationen som samlats in genom ovanstående metoder vägs samman i Skolinspektionens bedömningar av förskolechefens ledning.

18 Bilaga 2 Uppföljning Skolinspektionen Redovisningsformulär för vidtagna åtgärder med anledning av Skolinspektionens kvalitetsgranskning om förskolechefens ledning. Detta formulär kan användas som stöd för er när ni redovisar hur ni har arbetat med de utvecklingsområden som Skolinspektionen har påtalat i samband med kvalitetsgranskning om förskolechefens. Redovisningen av vidtagna åtgärder ska fastställas av huvudmannen. Redovisningen sker vid två tillfällen: 1) Efter två månader ska huvudmannen redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits eller planerats utifrån de utvecklingsområden som identifierats. 2) Ett år efter beslutet ska huvudmannen redovisa vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Huvudmannen ska även redovisa hur granskningens resultat används övergripande i huvudmannens övriga förskolor för att utveckla ledningen av förskolorna. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :6590) i de handlingar som sänds in. Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

19 2(3) Redovisning 1 Huvudmannen ska inom två månader från beslutet inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Utvecklingsområde Vilka insatser planeras? Vad är syftet med insatserna? Vem/Vilka ansvarar När ska insatserna genomföras? Hur ska ni utvärdera resultatet? Förskolechefen behöver, i syfte att skapa ännu bättre förutsättningar för personalen att bedriva en god pedagogisk verksamhet, organisera förskollärarnas planeringstid så att de i realiteten kan ta ut denna.

20 3 (3) Redovisning 2 1) Ett år efter beslutet ska huvudmannen redovisa vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Huvudmannen ska även redovisa hur granskningens resultat används övergripande i huvudmannens övriga förskolor för att utveckla ledningen av förskolorna. Utvecklingsområde Vilka insatser har genomförts? När genomfördes insatserna? Vem/Vilka har ansvarat? Hur har ni utvärderat resultatet? Beskriv resultatet av era insatser Ev. vidare insatser Övriga upplysningar till Skolinspektionen.