Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Upplands Väsby kommun. Beslut Dnr :8634. Upplands Väsby kommun

Transkript

1 Upplands Väsby kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Upplands Väsby kommun

2 2 (9) Tillsyn i Upplands Väsby kommun har genomfört tillsyn av Upplands Väsby kommun under våren Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen förskola. Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen i förskolan Typ av ingripande Senaste datum för redovisning Utveckling av utbildningen i förskolan Ingen brist fillik, 1 I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste fon len av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar och datum för när huvudmannen senast ska ha åtgärdat bristerna anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning Av tillsynen framgår inte något annat än att förskolornas arbete i kommunen utgår från nationella mål och krav som anges i styrdokumenten för verksamheten. Nämnden har fastställda mål för förskolans verksamhet, vilka bryts ner till mål på enhetsnivå. Resultaten av förskolornas arbete återrapporteras i tertialuppföljningar till förvaltningen. Huvudmannen har vidtagit vissa åtgärder i syfte att utveckla förskolornas verksamhet. Tillsynen visar dock att det saknas övergripande arbete på huvudmannanivå gällande barn med annat modersmål än svenska. Förskolorna har tagit fram handlingsplaner för varje förskola om hur man ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål. Dessa handlingsplaner ska enligt förskolechefen följas upp på förskolenivå. Det saknas dock resultat, uppföljning och analyser inom detta område och det

3 3 (9) vidtas inte några åtgärder på huvudmannanivå i syfte att säkerställa skollagens krav vad gäller barns modersmål. Upplands Väsby kommun behöver även säkerställa att det finns fungerande rutiner för förskolorna att rapportera kränkningar till huvudmannen. s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Upplands Väsby kommun att senast den 14 september 2015 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Förutsättningar för utbildningen i förskolan Huvudmannen ska ge förskolechefen och övrig personal vid förskoleenheterna förutsättningar, så att utbildningen i förskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att informera vårdnadshavare om och erbjuda barn utbildning i förskolan. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat att förse förskoleenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, samt se till att barngrupperna har en lämplig storlek och sammansättning. I arbetet ingår också att säkerställa att de förskolechefer som är anställda att leda verksamheten vid förskoleenheterna, och den personal som bedriver undervisning, har den behörighet och kompetens skolförfattningarna kräver. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av barn. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Kommunen utövar också sitt tillsynsansvar över fristående förskolor och pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen godkänt. Bedömning av brist konstaterar att Upplands Väsby kommun inte uppfyller förfatiningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att förskolan medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. (8 kap. 10 skollagen)

4 Biut 4(9) Huvudmannen tar emot anmälningar från förskolechefer om angivna kränkningar mot barn, utreder skyndsamt omständigheterna kring de angivna kränkningarna och vidtar i förekommande fall de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling. (6 kap. 10 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Huvudmannen ser till att förskolan medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. En förskolechef som får kännedom om att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling anmäler detta till huvudmannen. Motivering till bedömning av brist Barn med annat modersmål Enligt skollagen ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Av intervjuer med representanter för nämnden och förvaltningen framgår att det på huvudmannanivå saknas direktiv för och kunskap om förskolornas arbete med barn som har annat modersmål än svenska. I de dokument som huvudmannen har inkommit med till finns det inte något som styrker vilka strategier kommunen har för att medverka till att barn med annat modersmål får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Förskolechef och sakkunnig för förskolan uppger i intervju att varje förskola ska utarbeta en handlingsplan för barn med annat modersmål som förskolechefen sedan begär in. Informationen som samlas in på förskolenivå ska användas för att följa upp arbetet. Det framkommer dock av intervjuer att det är några förskolor i kommunen som tar emot de flesta barn med annat modersmål än svenska och i och med detta är kunskapen större hos personalen på dessa förskolor än på övriga. kan konstatera att det finns risk att de förskolor som har få barn med annat modersmål än svenska inte har lika god kunskap om uppdraget som de förskolorna med större mottagande. Eftersom det saknas övergripande riktlinjer och direktiv för hur förskolorna i Upplands Väsby ska arbeta för att främja och stärka dessa barns språkutveckling finns det risk att

5 5 (9) arbetet inte sker systematiskt och med kunskap om vad som är framgångsfaktorer på området. vill även poängtera att om det saknas riktlinjer och direktiv för arbetet med barn med annat modersmål än svenska är det svårt att utvärdera och analysera arbetet. vill framhålla att det är av vikt att kommunen har övergripande strategiqpi förskiakstia sk4 varakyardiga i sig arbete med att möta barn med annat dersmål än svenska, så att dessa barn får en möjlighet att utveckla såväl det svenska språket som sitt modersmål. Rapportera kränkningar Enligt skollagen är förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn anser sig blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Enligt skollagen framgår att huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling. Förskolechef och sakkunnig uppger i intervjuer att det kan förekomma kränkningar på kommunens förskolor men att det är svårt att avgöra när dessa ska dokumenteras och skickas vidare till huvudmannen. Vidare framkommer i intervjuer med förskolechefen och sakkunnig att de inte har diskuterat tillsammans med personalen på förskolorna vad en kränkning innebär och vad som kan föranleda att ett barn upplever sig kränkt, samt när det ska rapporteras. kan konstatera att då det inte sker diskussioner om kränkningar och att dessa definieras på enhetsnivå på förskolorna sker inte heller rapportering av kränkningar till förskolchefen. Av intervjuer med förskolechef och sakkunnig för förskolan i Upplands Väsby kommun framgår att det saknas tydliga rutiner för att rapportera kränkningar till huvudmannen gällande förskolan. I intervju med representanter för nämnden framkommer att anmälningar om kränkningar inte är något som kommer dem till dels mer än i form av statistik utifrån trygghetsenkäter en gång per år. bedömer att huvudmannen brister i skyldigheten att upprätta ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling. En förutsättning för att anmälningar om kränkande behandling ska komma till huvudmannens kännedom är att dessa upptäcks och utreds i verksamheten. Hu/udmannen behöver ha rutiner för att ta emot anmälningar om ett barn anser sig blivit utsatt för kränkande behandling för att kunna utreda och vidta

6 6 (9) åtgärder för att förhindra kränkande behandling och tillförsäkra barnen på förskolan en trygg miljö. Motivering till föreläggande som ingripande Eftersom verksamheten vid förskolorna inte uppfyller de krav som ställs i författningarna, föreligger skäl att förelägga Upplands Väsby kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa konstaterade brister. Övriga arbetsområden Utveckling av utbildningen i förskolan Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i förskolan inom väsentliga områden, i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid förskoleenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta resultat avseende förskoleenheternas arbete med att främja barnens utveckling och lärande, och att erbjuda en trygg omsorg i en god miljö fri från kränkande behandling. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger förskoleenheterna, för att de ska kunna ge barnen en god utbildning och omsorg. Huvudmannen analyserar sedan nulägesbilden i förhållande till de nationella målen, beslutar om vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som förskolecheferna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid förskoleenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som förskolechefen tillsammans med förskollärare och övrig personal genomför vid förskoleenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen och omsorgen är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan förskoleenheterna anpassas efter enheternas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar barnens utveckling och lärande.

7 7 (9) Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att skolenheten uppfyller författningarnas krav inom detta arbetsområde. På s vägnar Mathias Ljunkström Beslutsfattare Magdalena Molin Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Upplands Väsby kommun

8 Bilaga 1 Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvartagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats under fliken Inspektion.

9 Bilaga 2 Bilaga 2: Fakta om Upplands Väsby kommun Upplands Väsby kommun, med centralort Upplands Väsby, är belägen strax norr om Stockholm. Antalet invånare i kommunen är knappt I kommunen finns 6 kommunala förskoleenheter med 29 avdelningar. Vid tidpunkten för tillsynen finns 547 barn inskrivna i den kommunala förskolan. Förskolorna leds av en förskolechef och två biträdande förskolechefer. I kommunen finns även nattöppen förskola. Av den nationella statistiken för år 2013 framgår att andelen personal med pedagogisk högskoleexamen i Upplands Väsby kommun är 41 procent. Motsvarande siffra för riket är 53 procent. Av kommunens egen statistik för år 2014 framgår att 60 procent av personalen har pedagogisk högskoleexamen. I kommunen finns 24 förskolor som bedrivs i enskild regi. Huvudman för verksamheten i förskola är utbildningsnämnden. Vid tiden för s tillsyn genomför Upplands Väsby kommun en omorganisation av den kommunala förvaltningen. Tidigare har utbildningsnämnden varit beställare av tjänster i en så kallad beställar- och utförarorganisation. Produktionsenheten Väsby välfärd har bland annat utfört tjänster inom utbildningsområdet men med anledning av omorganisationen i kommunen är såväl denna enhet som beställar- och utförarorganisationen under avveckling. Utbildningsförvaltningen i Upplands Väsby kommun, benämnd utbildningskontoret, leds av en utbildningschef. Upplands Väsby kommun genomför för närvarande ett treårigt komrnunövergripande kvalitetsutvecklingsprojekt inom utbildningsområdet med målet att förverkliga kommunens vision om ett lärande Väsby. Projektet som benämns Ett tärande Väsby och förväntas vara genomfört 2016 omfattar den kommunala förskolan samt kommunala och fristående skolor. Syftet med projektet är enligt Upplands Väsby kommun att ur ett "helhetsperspektiv inom utbildningsområdet, från förskola till gymnasium, lägga en stabil grund för en långsiktig skolutveckling och ett systematiskt kvalitetsarbete".