Beslut och verksamhetsrapport

Transkript

1 Dnr :6590 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid Seskarö förskola belägen i Haparanda kommun

2 1(11) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet, vid Seskarö förskola belägen i Haparanda kommun, fungerar väl. Förskolechefen vid Seskarö förskola uppfattas som en tydlig pedagogisk ledare för förskolan. När förskolechefen besöker förskolan har hon ett pedagogiskt syfte att se hur verksamheten följer arbetsplanen och vilka lärprocesser som pågår. Besöken blir därmed en grund för förskolechefens möjlighet att initiera och driva utvecklingsprojekt vilket hon gör tillsammans med personalen. Förskolechefen skapar förutsättningar för personalen genom att aktivt ta del av deras planeringar, ge återkoppling och genom sitt ledarskap ge personalen förutsättningar att bedriva en pedagogisk verksamhet. Förskolechefen får förutsättningar från huvudman bland annat i form av administrativt stöd så att förskolechefen kan ägna tiden till ledning av förskolans pedagogiska verksamhet. Den direkta kommunikationen mellan förskolechef och huvudman underlättar möjligheten för utveckling av förskolan i Haparanda kommun.

3 Beskt och veksarnhetsapport 2(11) Sammanfattningsvis har Skolinspektionens granskning inte visat annat än att samtliga områden som Skolinspektionen bedömt fungerar väl. Därmed avslutas kvalitetsgranskningen. På Skolinspektionens vägnar Gabriel Brandström Bitr. avdelningschef Geh #1xikv Kerstin Haster Utredare

4 3(11) Verksamhetsrapport Inledning och bakgrund Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Förskolan ska enligt skollagen stimulera och utmana barns utveckling och lärande sam erbjuda barn en trygg omsorg. Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet under våren och hösten Förskolechefer vid både kommunala och enskilt drivna förskolor ingår i granskningen. Kvalitetsgranskningen av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet genomförs i 35 förskolor i hela landet. Seskarö förskola som är belägen i Haparanda ingår i detta projekt. Huvudman för Seskarö förskola är Haparanda kommun. Förskolechefen vid Seskarö förskola ansvarar för tre förskolor med totalt 20 anställda. Förskolan består av en avdelning med totalt omkring 21 barn mellan 1 och 5 år. Förskolechefen är även rektor för två grundskolor i anslutning till två av förskolorna. Seskarö förskola besöktes den maj Ansvariga inspektörer har utredarna Kerstin Haster och Lotta Andersson Damberg varit. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar görs inom fyra bedömningsområden. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; mycket hög grad, ganska hög grad, ganska låg grad eller mycket låg grad. Granskningens syfte och genomförande finns beskrivet i bilaga 1. När hela kvalitetsgranskningen är avslutad redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport.

5 Beslut och ve sarnhetsrapport 4(11) 1. Har förskolechefen kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad har kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolechefen får kännedom om verksamheten genom att ha direktkontakt med förskolans personal vid regelbundna besök och möten. Hon begär även regelbundet in rapporter och planeringar från förskolan. Förskolechefen har ett pedagogiskt syfte med besök på förskolan Förskolechefen besöker förskolan en dag varje vecka. I intervju säger förskolechefen att hennes syfte med besöken är "Jag vill se hur man jobbar och hur de utformar verksamheten enligt läroplanen. Att de följer arbetsplanen och att de har lärprocesser som pågår". Förskolechefen deltar även i verksamheten genom samtal med personal och barn. Personalen beskriver att förskolechefen vid besöken även ägnar sig åt strukturerade observationer av verksamheten. Vid observation av verksamheten sitter förskolechefen och antecknar vad som händer. Hon återkopplar resultatet av observationerna till personalen exempelvis vid medarbetarsamtalen, avdelningsmöten eller under reflektionstid. Förskolechefen har möten med personalen Vid förskolan Seskarö har personalen arbetslagsmöten/personalmöten med förskolechefen en gång per månad. Där får förskolechefen information om olika aktuella teman, förskolans arbetsplan och arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Vid behov kan fler möten med förskolechefen äga rum. Extra möten sätts exempelvis in vid behov av samtal kring barns behov av särskilt stöd eller om förskolechefen har information att delge personalen. Personalen säger att förskolechefen är väldigt uppdaterad gällande aktuell forskning och tipsar ofta personalen om litteratur och forskning.

6 Beslut och verksannhetsrappork 5(11) Den dag förskolechefen besöker Seskarö förskola har hon möte med arbetslagsledaren för få aktuell information om barngruppen och verksamheten. Personalen har även reflektionsmöte tillsammans med förskolechefen en gång i månaden. Då tittar man tillsammans hur det pedagogiska arbetet i verksamheten går framåt med utgångspunkt från förskolans arbetsplan. Därefter planeras inriktningen på den fortsatta verksamheten. Planering av verksamheten sker även vid personalens planeringsmöten som är varje vecka. Ledningsgruppen bidrar med information till förskolechefen Förskolechefen har organiserat en ledningsgrupp med representanter från de tre förskolor hon ansvarar för. Ledningsgruppen diskuterar frågor som kommer från de olika arbetslagen men även frågor som förskolechefen initierar. Genom samarbetet inom ledningsgruppen får förskolechefen direkt information gällande de olika förskolornas övergripande verksamhet. Drygt 80 procent av den pedagogiska personalen uppger i Skolinspektionens enkät att förskolechefen på ett systematiskt sätt genomför besök i barngruppen och därmed vet vilka pedagogiska utmaningar som finns i barngruppen. 2. Nyttjar förskolechefen sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad nyttjar sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser. Detta visar sig främst genom förskolechefens återkoppling till personalen gällande planeringar och deras kontinuerliga kvalitetsarbete.

7 Be,slut och verksarnhetsrapport 6(11) Förskolechefen följer regelbundet upp den pedagogiska verksamheten Samtlig personal uppger, i Skolinspektionens enkät, att förskolechefen tillsammans med personalen följer upp den pedagogiska verksamheten. Uppföljningen av verksamheten nyttjar förskolechefen till att hitta nya utvecklingsområden. Ett sådant utvecklingsområde, som framkommer i intervju med förskolechefen, är att hon anser att förskolans inre och yttre miljö är viktig för den pedagogiska verksamheten. Miljön ska enligt förskolechefen vara trygg, rolig och lärorik. Skolinspektionens enkät visar att 100 procent av personalen upplever att förskolechefen samtalar med all personal om vikten av förskolans miljö för att stimulera och utmana barnen. En viktig pusselbit för förskolechefen är att nyttja den kunskap som framkommer vid förskolans systematiska kvalitetsarbete. Personalen vid Seskarö förskola följer kontinuerligt upp verksamheten och skriver in resultaten, från exempelvis olika temaarbeten, i ett IT-verktyg. Förskolechefen uppger i intervju att hon följer upp personalens dokumenterade uppföljning av verksamheten var tredje vecka och ger återkoppling till personalen. Efter analys, genomförd av personal och förskolechef, går uppföljningen vidare till förvaltningschefen som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. I Skolinspektionens enkät uppger 100 procent av personalen att förskolechefen följer upp den pedagogiska verksamheten tillsammans med personalen. Förskolechefen nyttjar sin kännedom om verksamheten för att initiera utveckling Personalen uppger i intervju att förskolechefen tar tag i den information hon får "på en gång". Det kan ske genom samtal eller möten och enligt personalen får de alltid återkoppling. Ett exempel där förskolechefen nyttjat sin kännedom om verksamheten är då det fanns behov att utveckla lärprocesser kring språkinlärning. Eftersom flera barn och även personal är tvåspråkiga, svenska och finska, finns det behov av att synliggöra båda språken. Vid Seskarö förskola har man därför, bland annat, arbetat med en metod som kallas "Att skriva sig till läsning", ASL. Även andra

8 Beskt och veitsamhetsrapport 7(11) metoder för att stimulera språk har provats. Förskolechefen påpekar vid faktagranskning vikten av ett språkutvecklande arbete som sker varje dag och under alla rutinsituationer och aktiviteter. 3. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Det visar sig exempelvis genom att personalen upplever att de har en pedagogisk ledare och att hon ger dem förutsättningar som planeringstid och kompetensutveckling. Förskolechefens ledning är tydlig Personalen säger i intervjuer att "Hon är verkligen en pedagogisk ledare." Det innebär enligt personalen att "hon är intresserad och kommer med ideer, hon bryr sig och hjälper oss. Hon kan ta det ansvar som en chef ska, hon är inte konflikträdd." Personalen beskriver att deras förutsättningar är goda tack vare det goda ledarskapet. Förskolechefen säger i intervju att hon tror att personalen har förväntningar att hon ska vara drivande och hjälpa dem att utveckla verksamheten enligt Lpfö98/2010. Vid behov har förskolechefen gjort omorganisering inom förskolan. Personalen var då delaktig men förskolechefen fattade beslutet. Förskolechefens vision "att personalen ska vara närvarande pedagoger" är också en väg för förskolechefen att initiera utvecklingsprocesser som kan leda till utveckling av verksamheten.

9 8(11) Förskolechefen leder verksamheten utifrån sin vision I förskolechefens vision står det bland annat "Vi når framgång genom att vara medforskande pedagoger..." Personalen vid Seskarö förskola säger i intervju att de mycket väl känner till förskolechefens vision. "Förskolechefen tar upp att vi ska var närvarande pedagoger, inte bara kroppsligen utan även delta i leken och utmana barnen." Vidare säger personalen i intervju att förskolechefen tydligt leder förskolan "men det är ändå gemensamt, hon ger oss frihet". Ledningsgruppen och intendenten har fått ledningsuppgifter delegerade till sig Förskolechefen har delegerat några ledningsuppgifter, exempelvis i samband med utvärdering, till ledningsgruppen för att själv ha möjlighet att vara en närvarande chef. Arbetslagsledaren vid Seskarö förskola är med i ledningsgruppen. Uppgiften är att arbetslagsledaren ska förmedla information från ledningsgruppens möten vidare till kollegorna på förskolan. Förskolechefen gör barnkonsekvensanalys Förskolechefen gör barnkonsekvensanalys tillsammans med personalen för att se hur barngrupperna ska famlas. Barnantalet vid Seskarö förskola varierar över åren och eftersom det är en liten förskola utanför tätorten så behöver kösituationen ständigt uppdateras. Personalens planeringstid varierar beroende på uppdrag Det finns, vid tiden för Skolinspektionens besök, en förskollärare på Seskarö förskola och hon har huvudansvar för förskolans planering. Barnskötarna kan också ta tid för planering i den mån det är möjligt. All personal har dock personalkonferens och reflektionstid varje vecka. Varje läsår finns även planeringsdagar då all personal deltar.

10 9(11) Kompetensutveckling bestäms utifrån förskolans utvärderingar Förskolechefen uppger i intervju att man tar reda på vad som behöver utvecklas utifrån utvärderingar av verksamheten. Senaste utvärderingen tog exempelvis en av personalen upp att förskolan skulle behöva arbeta med jämställdhet. Därför kommer förskolechefen, föreslå sin efterträdare, att söka efter sådan kompetensutveckling. Innevarande läsår har all personal genomgått "Matematiklyftet" vilket de är mycket nöjda med. Några av personalen har även gått andra kortare utbildningar. Det har, enligt Skolinspektionens enkät, till största delen skett genom en kombination av egna och förskolechefens initiativ. Under våren 2016 har arbetslaget och förskolechefen arbetat med att utveckla och analysera förskolans pedagogiska dokumentationer. Den pedagogiska personalen uppger i intervju att de även inför kommande läsår behöver fortsatt kompetensutveckling gällande dokumentation, främst gällande analys av förskolans resultat. 4. Får förskolechefen förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad får förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Det visar sig genom den regelbundna kommunikation som äger rum mellan förskolechef och förvaltningschef men även genom kontakt direkt med barn- och utbildningsnämnden. Det finns en tydlig struktur för kommunikation mellan förskolechefen och huvudman Haparanda kommun har en ledningsgrupp för förskola, skola och gymnasium där alla skolledare är med. Förvaltningschefen leder denna grupp. Förskolechefen möter således regelbundet alla andra skolledare i kommunen tillsammans

11 Beslut och verksa:mhetsvapporft 10(11) med förvaltningschefen. Förutom möten med den kommunala ledningsgruppen har förskolecheferna egna möten där de driver utveckling och ett gemensamt lärande. Ordförande för barn- och utbildningsnämnden påpekar i intervju att "Det viktigaste för barn är en förskola. Barnen får så mycket i förskolan och utvecklas så mycket socialt. Det är viktigt att skapa grunden hos varje elev." Förskolechefen presenterar förskolans kvalitetsarbete direkt för nämnd Förskolan lämnar fem rapporter per år till barn- och utbildningsnämnden. Förskolechefen presenterar själv förskolans resultat och kommande mål. Återkoppling till förskolechefen sker direkt vid mötet eller senare genom förvaltningschefen. Vid möte med nämnden kan ledamöterna ställa frågor direkt till förskolechefen och kan även ha en fortsatt dialog med förskolechefen. I Haparanda kommun ska förskolans mål kunna knyta an till de kommunala målen. Målen är framtagna tillsammans med skolledare och förstelärare under så kallade måldagar som är en gång per år. Genom dialog med förskolecheferna får huvudman reda på vad man behöver satsa på. Förvaltningschefen uppger i intervju att det är viktigt att kommunens mål inte ska "lägga på mer" än vad läroplanen säger. Värdegrund och språk är två av de områden som kommunen vill prioritera. Förskolans mål om att stärka barnens språk i en tvåspråkig miljö stöds således av kommunens mål. Ledningsgruppen och intendenten som stöd i förskolechefens arbete Vid möten med ledningsgruppen, som äger rum varannan månad, sker sammanställningar av förskolornas systematiska kvalitetsarbete. Förskolechefen skriver rapporter efter inhämtande av information, samtal och diskussioner med ledningsgruppen. Dessa rapporter går vidare till ansvarig nämnd. Förskolechefen har en intendent som fått ledningsuppgifter delegerade till sig. Intendenten har hand om vikarieanskaffning, skyddsronder och fastighetsfrågor. Vidare har intendenten ett "visst ansvar för budget" enligt förskolechefen.

12 11(11) Huvudman stödjer förskolechefen för att få utbildad personal Barn- och utbildningsnämnden är, enligt ordförande, måna om att förskolepersonalen i Haparanda har utbildning och behörighet och dessutom är intresserade av vidareutbildning. För att få utbildad personal har ordförande signalerat till fullmäktige att det behövs ökade resurser. Detta har mött förståelse enligt ordförande och han fortsätter "Vi kommer ingen vart utan utbildad personal, då blir det bara barnomsorg. Kommunen har kontakt med förskollärarutbildningen och några förskolor är övningsförskolor för att på det sättet knyta lärarstudenter till Haparanda. Man vill även stötta redan anställd personal som vill vidareutbilda sig. För att skapa intresse hos kommunens egna ungdomar har man ordnat praktikplatser och sommarjobb i förskolan. Representanter från kommunen besöker även mässor för att rekrytera pedagogisk personal. Förskolorna får tillgång till kommunens stödfunktioner för barn i behov av särskilt stöd Några stödfunktioner, för barn i behov av särskilt stöd, delas av flera kommuner. Vid Barn- och ungdomsmottagningen i Kalix finns exempelvis en logoped. I Haparanda kommun finns tillgång till en talpedagog som också är specialpedagog. Förvaltningschefen uppger i intervju att man ser ett ökande behov av specialpedagog och talpedagog, vilket de även annonserar efter. Barn- och utbildningsnänmden har, enligt ordförande, tryckt på för att de utökade resurserna ska riktas mot de yngre åldrarna, i detta fall är förskolan. Bifogas: Bilaga 1 Bakgrund och metod

13 Bilaga Dnr :6590 Kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet Bakgrund och syfte Förskolan ska enligt skollagen stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg.' Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef.2 Uppgifter från Skolverket visar att en förskolechef i genomsnitt ansvarar för två förskoleenheter. Förskolechefer i kommunal förskola ansvarar för fler förskoleenheter än förskolechefer i förskolor med enskild huvudman.3 Förskolechefen har ett komplext uppdrag att se till att verksamheten inom givna ramar följer nationella styrdokument samtidigt som verksamheten ska genomgå pedagogisk utveckling. Förskolechefen behöver hantera och väga önskemål och krav från bland annat nationellt regelverk, huvudman, föräldrar, förskolepersonal och andra aktörer för att åstadkomma en verksamhet av god kvalitet. Samtidigt är utrymmet för ledning av den pedagogiska utvecklingen ofta mer begränsat än vad förskolecheferna själva önskar. Olika former av mer eller mindre tydligt delegerade pedagogiska uppgifter till förskolechefen har utvecklats parallellt med förskolechefens utökade ansvar i förhållande till tidigare. Förskolechefens pedagogiska kompetens, ledning, strategier och möjligheter till stöd, är av vikt för hur väl ett utvecklingsarbete kan genomföras.4 Forskningen pekar på att det kan finnas bristande kunskap på huvudmannanivå om och förståelse för förskolans uppdrag, förändring och dess ledning 1 8 kap. 2 skollagen (SFS 2010:800) 2 2 kap. 9 skollagen (SFS 2010:800) 3 Skolverket (2015) 4 Skolinspektionen (2012)

14 (3) samt därtill bristande kommunikation mellan huvudmannen och förskolechefema.5 Mot bakgrund av detta är syftet med granskningen att belysa förskolechefens ledning av förskolans arbete med att erbjuda barn en god pedagogisk verksamhet där barns utveckling och lärande stimuleras. Projektets frågeställningar Den övergripande frågeställningen är: Leder förskolechefen förskolans pedagogiska verksamhet i enlighet med de nationella målen? För att uppfylla granskningens övergripande syfte ska följande frågeställningar besvaras 1. Har förskolechefen kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet? Bedömningen utgår från att förskolechefen får kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet. Det kan exempelvis innebära att förskolechefen skaffar sig information genom ett tydligt syfte att närvarar på förskolan eller genom en bestämd agenda för de möten som äger rum. 2. Nyttjar förskolechefen sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att utveckla förskolan? Bedömningen utgår från hur förskolechefen använder den kunskap hen har om verksamheten för att leda förskolan. Det kan innebära att förskolechefen identifierar utvecklingsområden och arbetar tillsammans med personalen för att utveckla den pedagogiska verksamheten. 5 Ibid.

15 (3) 3. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Bedömningen utgår från om förskolechefen skapar förutsättningar för personalen att planera och bedriva den pedagogiska verksamheten. Förutsättningar kan exempelvis innebära att det finns utbildad personal, lämpliga lokaler eller lämplig storlek och sammansättning på barngruppen. 4. Får förskolechefen förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Bedömningen utgår från om och vilka förutsättningar förskolechefen får av huvudman att genomföra sitt uppdrag. Bedömningen handlar om ändamålsenliga strukturer för kommunikation och samverkan gällande systematiskt kvalitetsarbete. Det kan även handla om förutsättningar som tillräcklig och kompetent personal, storlek på barngrupper, lokaler eller andra resurser. Metod I kvalitetsgranskningen används flera olika insamlingsmetoder i syfte att få en bredare bild av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten. Före besöket begär vi in relevant dokumentation som sedan analyseras. I samband med besöket får samtlig pedagogisk personal på förskolan möjlighet att besvara en enkät anonymt. Under besöket genomförs intervjuer och vid behov studeras ytterligare dokument på plats. Informationen som samlats in genom ovanstående metoder vägs samman i Skolinspektionens bedömningar av förskolechefens