Beslut. Efter kvalitetsgranskning av huvudmannens klagomålshantering

Transkript

1 r'n Skolinspektionen Vittraskolorna AB Efter kvalitetsgranskning av huvudmannens klagomålshantering vid Vittraskolorna AB Skolinspektionen Box 330, Linköping. Telefon:

2 1 (4) Inledning Skolinspektionen har med stöd i 26 kap. 19 skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning av huvudmännens klagomålshantering. Syftet med Skolinspektionens granskning är att undersöka kvaliteten i huvudmännens hantering av klagomål mot utbildning. Fokus ligger på tre kvalitativa aspekter i hanteringen av klagomål: huvudmannens information till elever och vårdnadshavare, hanteringen vad gäller att ta emot och utreda klagomål samt kopplingen till huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Granskningen berör sammanlagt 31 kommunala och enskilda huvudmän. Vittraskolorna AB ingår i denna granskning. Skolinspektionen besökte Vittraskolorna AB den 4 maj 2017 och tog den 9 maj 2017 emot rektorer för intervju på kontoret i Linköping. Besöket genomfördes av utredare Ingela Åkerman Jansson och utredare Daniel Nilsson. Vid besöket gjordes intervjuer med representanter för huvudmannen och 4 rektorer. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande rapport. Rapporten ska fungera som ett stöd för de huvudmän som vill utveckla sitt arbete med klagomålshanteringen. I detta beslut ges en sammanfattande bedömning av det granskade området. Bakgrundsuppgifter om huvudmannen Vittraskolorna AB är en fristående huvudman som driver 26 skolor runt om i landet med totalt 5800 eleverl. Vittraskolorna AB har sitt huvudkontor i Stockholms kommun. Skolinspektionens bedömning Skolinspektionens granskning visar att Vittraskolorna AB har ett system för att informera elever och vårdnadshavare om klagomålshantering. Huvudmannen informerar elever och vårdnadshavare om möjligheten att lämna in klagomål på flera sätt. Varje läsårsstart delas en skriftlig folder ut till alla vårdnadshavare och där finns bland annat information om klagomålshantering. Av informationen framgår att synpunkter kan lämnas skriftligt, muntligt eller via besök. Det går 1 SIMS elevstatistik läsåret 2016/17

3 2 (4) också att lämna synpunkter anonymt, via irtfo-mall och till administrationen på skolorna. Synpunktslämnaren kan även anmäla ett ärende direkt till Vittras barn- och elevombud. Vidare framgår att synpunktslämnaren inom tre dagar får en bekräftelse på att klagomålet mottagits och att synpunktlämnaren inom en vecka ska ha fått återkoppling på hur klagomålet har hanterats. I foldern beskrivs en ansvarsordning där vårdnadshavarrta i första hand ska vända sig till ansvarig pedagog därefter arbetslagsledare, biträdande rektor, rektor och verksamhetschef. Foldern finns översatt till engelska. Vårdnadshavare och elever kan även lämna klagomål på huvudmannens eller skolornas hemsida. Informationen om vem det går att lämna ett klagomål till och hur återkoppling sker är den samma som i foldern. På hemsidorna finns också en blankett en synpunktslämnare kan använda sig av när denne vill lämna ett klagomål. Blanketten kan lämnas till skolans expedition, till rektor eller till huvudmannen. På hemsidorna framgår också att en synpunktslämnare kan lämna ett klagomål direkt till Skolinspektionen. Rektorerna uppger att skolornas information till vårdnadshavarna sker på olika sätt. Informationen till vårdnadshavarna sker på föräldramöten, via periodbreven från rektorn och genom de återkommande samverkansråden. Informationen om klagomålshantering till eleverna sker på klassråd, elevråd och via lärare. Minst en gång om året får eleverna skriftlig och muntlig information om klagomålshantering. Av intervju med rektorerna framgår att det vid några skolor finns ett behov av översatt information om klagomålshantering till flera språk än engelska. På någon skola är cirka procent av eleverna minst tvåspråkiga. Verksamhetschefen uppger att det inom organisationen finns skolor med många olika språkgrupper och att huvudmannen skulle kunna arbeta mer med att tillgodose behovet av översatt information om klagomålshantering. Att informationen endast finns tillgänglig på svenska och engelska skulle kunna innebära en risk för att vissa målgrupper inte nås av informationen om klagomålshanteringen och Skolinspektionen rekommenderar därför huvudmannen att se över vilket behov det finns för huvudmannen att informera även på andra språk. Vidare visar granskningen att Vittraskolorna AB har en bred definition av vad som räknas som ett klagomål och att det finns en samsyn mellan huvudmannen och rektorer hur ett klagomål ska definieras.

4 e Hut 3 (4) Skolinspektionen bedömer att inget annat framkommer än att huvudmannen utreder klagomål som har inkommit till huvudman eller på skolorna på ett ändamålsenligt sätt. Huvudmannen har skriftliga rutiner för stöd i arbetsgången för handläggning av klagomål. Av rutinen framgår hur kartläggning, utredning, analys, åtgärder, återkoppling och uppföljning bör ske. Efter att huvudmannen och skolorna mottagit ett klagomål kontaktas den som lämnat in klagomålet. Denne får då information om att klagomålet mottagits och vem som utreder klagomålet. Därefter inhämtar huvudmannen eller rektorn information om vad klagomålet gäller och vid behov bjuds den som lämnat klagomålet in till ett möte. Därefter sker analys och planering av eventuella åtgärder. Återkopplingen till den som lämnat klagomålet sker senast tio dagar efter mottagandet av klagomålet. Klagomålet följs därefter upp för att analysera förväntat utfall och om ytterligare åtgärder behöver sättas in. Slutligen visar granskningen att VittraskoIorna AB har rutiner för sammanställning och analys av klagomål. Rutinen ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Av rutinen framgår att rektorerna ska sammanställa och redovisa vilka typer av klagomål som inkommit till skolorna fyra gånger per år till huvudmannen. För detta ändamål finns en särskild blankett. Skolornas inkomna klagomål kommuniceras, analyseras och följs upp av respektive verksamhetschef tillsammans med rektorerna. Av analysen kan det exempelvis framgå om det kommer in många klagomål inom något specifikt område eller från en specifik skola. Klagomålen har hittills inte lett till något specifikt utvecklingsområde men dock varit en av flera faktorer som lett till arbetsområden. Verksamhetscheferna sammanställer därefter klagomålen och redovisar dessa för nästa chef i organisationen. Rektorerna uppger i intervjun att de inte känner -till någon skriftlig, analyserad sammanställning av klagomål på huvudmannanivå. Huvudmannen har däremot redovisat en sammanställning av det material som inkommit från skolorna avseende klagomål för rektorerna. Med utgångspunkt i redovisningen har huvudmannen sett olika tendenser samt vilka områden som bör prioriteras utifrån resultatet. Inrättandet av funktionen barn- och elevombud är ett exempel på en åtgärd utifrån en sådan prioritering. Huvudmannen uppger i faktagranskningen av underlag för beslut att då rektorerna inte känner till huvudmannens sammanställning och analys av klagomål behöver huvudmannen utveckla detta. Detta arbete påbörjas innevarande läsår, uppger huvudmannen. Enligt Skolverkets allmänna råd bör huvudmannen använda analysen som underlag för dialoger med enheterna om utvecklingsbehov, samt utifrån analysen identifiera utvecklingsområden och därefter besluta vilka

5 Besiur: 4 (4) insatser som ska prioriteras för att de nationella målen ska uppfyllas. 2 Skolinspektionen rekommenderar huvudmannen att säkerställa att rektorerna har kännedom om och är delaktiga i huvudmannens kvalitetsarbete gällande klagomålshantering Sammanfattningsvis har Skolinspektionens granskning inte visat annat än att det granskade området fungerar väl. Därmed avslutas kvalitetsgranskningen. På Sk m p ktionens vägnar A an ester Enhetschef Linköpingsavdelningen ala Oen' ge a Åkerm sson Utredare/Föredragande 2 Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:98) om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet med kommentarer. s. 30.